Kritisk massa del 1. Megastäder och atomfysik

På fysiken fick man lära sig att atombomber kan skapas genom att slå ihop 2 klumpar av höganrikat uran så att de bildar en stor uranklump, förutsatt att den överstiger kritisk massa. I bilden ovan illustreras en kärnklyvning där en neutron träffar en Uranatom vilken därför faller sönder i två mindre atomer och dessutom tre nya neutroner som i sin tur kan klyva nya uran atomer. Denna process sker naturligt hos Uran. Anledningen till att mindre Uranklumpar inte exploderar är att de flesta neutroner missar målen - det finns helt enkelt för mycket tomrum och för få atomkärnor att träffa. Ju större Uranklump desto fler av neutronerna träffar och klyver Urankärnor. Med storleken ökar alltså hastigheten hos reaktionen. När uranklumpen når kritisk massa sker klyvingen så snabbt att en kedjereaktion uppstår.

Städer fungerar på samma sätt. Ju större befolkning de har desto fler möjliga möten och utbyten. Det stora utbudet av varor, tjänster, säljare, köpare, arbetsgivare och arbetstagare i en storstad gör att chansen är stor att ditt företag ska hitta den specialistkompetens det behöver för att kunna expandera. Chansen är stor att du ska hitta det jobb du vill ha. Chansen är stor att du ska hitta någon som säljer det du vill ha till rätt pris. Chansen är stor att du ska hitta någon som köper det du har till rätt pris. Ju större stad desto högre är dessa chanser, vilket också medför högre tillväxt än i mindre städer.

Städer är och kommer alltid att vara grundpelarna för avancerade ekonomier och de blir allt mer betydelsefulla i ett kunskapssamhälle där mer och mer spetskompetens efterfrågas. Ju större städer/ regioner desto högre löner - ett samband som tas upp i denna TED föreläsning av fysikern Geoffrey West. Det han upptäckt är hur löner (och allt annat som handlar om välstånd i städer) förhåller sig till befolkningsmängden.
Om man tillexempel skulle slå ihop 2 lika stora städer med varandra så skulle BNP/capita öka med exponenten 1.15.

Ett litet räkneexempel: Om medelinkomsten är 200 000 kronor i de separata städerna så kommer den när städerna slagits ihop och vuxit samman att öka till över 220 000 kronor! Regionförstoring lönar sig alltså!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Historiska stadsplaner i Uppsala: en kontra-faktisk historieskrivning

På Uppsala kommuns hemsida finns ett par historiska stadsplaner, vilka ger en spännande bild av hur planeringen kunde ha tagit andra vägar. I detta inlägg söker jag staden som kunde ha blivit. Först P O Hallmans stadsplan från 1910: Året är 1910, i Hallmans plan för Uppsala är alla gatorna lätt krökta inspirerat av österrikaren Camillo Sittes idéer. Öster om järnvägen är en stor ny stadsdel planerad, kvarter med husen mot gatan och korsningar där gator går i alla möjliga riktningar. Stadsdelen är nästan lika stor som den då existerande staden. Idag, år 2013, är stadsdelen fullt utbyggd sen länge och är en självklar del av stadskärnan. Längs dess gator finns nästan lika stort utbud som i den äldre staden på andra sidan järnvägen. Runt i kring stadskvarteren ligger en ring av äldre villakvarter, idag har en del av villorna växlats mot mindre flerfamiljshus, men kvar finns ändå många ståtliga villor, med läget mitt i staden så utgör de bland de dyraste av stadens bostäder. Längs

Läs mer

En transformatorstation

Snygg inklädnad - dum yta... I stadsdelen Kungsängen i Uppsala står den här transformatorstationen. Tycker att den rostiga inklädnaden är förbaskat cool och troligen kommer det att bli ännu coolare när den är helt inklädd av klängväxter. Men varför har de lagt järnvägssten på marken? Den är otymplig och mer än avskräckande att gå på - det är ett underlag som formligen skriker - det är dumt att gå här! - Du ska inte gå här! Det hade ju varit trevligt om människorna i detta område kunde få en till liten parkyta där istället, det skulle de behöva. Jag undrar vad det är som får arkitekter att ta ett sådant beslut under dessa omständigheter. Man förstår ju att det kan finnas omständigheter då det är motiverat att otillgängligöra värdefull yta genom att strö ut järnvägssten. Men inte i ett område som behöver fler parker. Kanske gick det till så här när arkitekterna beslutade om järnvägssten: "- Vanligt gräs är ju snyggt men jag har en stor hög med järnvägssten hemma på min to

Läs mer

Enfamiljsområden - en internationell jämförelse

Enfamiljshuset är en grundpelare för stadsbyggande runt om i världen och drömmen om det egna huset med trädgård är stark inom många olika kulturer. Dock kan denna dröm se ut på många olika sätt beroende på var i världen du tittar och som resultat vara olika tillgänglig. I detta inlägg tänker jag ge mig på en internationell jämförelse av våra städers mest glesbebyggda stadstyper - enfamiljshusområdet. Stockholm: I Stockholm utgör villaområden ca 65 % av ytan för stadens bostadsområden, även om villa områdenas andel av stadens bostäder är snarare 15 %. Bostadstätheten i stadens villaområden utgör därmed endast 1/5 del av stadens genomsnittliga bostadstäthet och endast 1/10-del av den genomsnittliga bostadstätheten i stadens övriga stadsdelar. Med denna typ av glesa villamattor blir drömmen om det egna huset en dröm som för de flesta är ouppnåelig och för många av de som når den blir det en källa till hög skuldsättning. I Stockholm är det typiska villaområdet renodlat från

Läs mer

Tankar om arkitektur

Leta i den här bloggen