Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

När Sverige ratade radhuset.

Fasadutsnitt "Per-Albin-husen"  På Ålstensgatan finns en av Brommas få radhuslängor. Husen, som ritades av arkitekten Paul Hedqvist, kallas i folkmun för Per-Albin-husen på grund av att statsminister Per-Albin Hansson bodde i ett av dessa på 30-talet. De är relativt små, endast 85 kvm BOA och var representanter för det folkhemsbygge dåtida Socialdemokratin försökte genomdriva. Så här skulle en helt vanlig familj kunna bo var tanken. Idag betingar ett av dessa bostadsrättsradhus cirka 12-14 miljoner kronor.  Bottenplan "Per-Albin-husen" med yttermått om cirka 5 x 10 meter. Trots dagens starka efterfrågan var radhusen svårsålda när de byggdes.  Radhuset hade tidigare fått dåligt rykte som svårsålda bland bostadsbyggare. 20 år tidigare hade Per Olof Hallman fått rita om sin plan för Enskede Trädgårdsstad, som till en början dominerades av radhuslängor. Av dessa återstod bara ett radhuskvarter när området till slut byggdes. Även dessa radhus visade sig vara svårsålda oc
Nya inlägg

Get Britain building again - kommer Keir klara sina bostadslöften?

En gatuvy i London. Labour med Keir Starmer i spetsen vann en jordskredsseger i det brittiska parlamentsvalet. Bland vallöftena utlovas kraftigt ökat bostadsbyggande - kan de hålla vad de lovar?   Precis som att det är lätt att göra sig lustig över det brittiska valsystemet, där Labour vann 63 % av mandaten med 34 % av rösterna , är det också lätt att göra sig lustig över brittiska bostäder. Heltäckningsmattor i badrum, bristande uppvärmning och utvändiga avloppsrör som fryser så fort temperaturen går under noll. Fram till dagens energikris tycks oviljan att förbättra bostadsstandarden varit lika stark som viljan att behålla enfamiljshuset som norm. Dessutom är bostadsbristen stor. I London saknar nära 5 % av skolbarnen en fast bostad och i vissa delar av staden rör det sig om hela 1 av 10 skolbarn. Detta beror givetvis på skyhöga priser på grund av lågt byggande och en konsekvens av att man trots efterfrågan envisas med att hålla kvar vid en mycket låg bebyggelsetäthet . Bland annat

Auckland, NZ - hur byggrättsreformer funkar i praktiken

Exempel på förtätning av tidigare villatomt i Auckland I Nya Zeelands huvudstad Auckland kan man idag se effekterna av så kallad "up-zoning" en generell ökning av byggrätterna i staden. Jag hyllar ofta amerikanska byggrättsreformer, så kallade zoning reforms, på grund av det politiska mod de visar och hur dessa reformer stöds av båda sidor av det politiska spektrat. Men dessa reformer har också svagheter. Inte minst när det gäller ekonomisk lönsamhet. En lyckad byggrättsreform hänger mycket på detaljerna. En byggherre kommer att syna dessa och testa hur reformen i detalj möjliggör lönsamma investeringar.  I USA kommer en del av de byggrättsreformer som nu genomförts att ge ganska marginella effekter. Kan man få till nya bostäder utan att riva det befintliga? Hur mycket nytt får man bygga? Går det att stycka av mark till dessa nya bostäder eller måste de hyras ut? Finns det många stora tomter med utrymme att förtäta på? Är efterfrågan på möjlig nybyggnation tillräckligt stor?

Vi behöver en byggrättsreform för städernas villaområden

En byggrättsreform för fler småhus på befintliga villatomter? Utkast till replik på Karin Kjellsons debattartikel i DN 5/4 2023.  Jag blev glad av att läsa Karin Kjellsons debattartikel. För tyvärr är det sällan utvecklandet av våra städers villaområden lyfts fram i debatten. Den frågan borde toppa den bostadspolitiska dagordningen, istället avfärdas den alltför ofta som liten och obetydlig. Och onödig. Utanför våra städer finns ju plats att bygga villor till alla som vill, sägs det. "Varför inte bygga där istället och lämna befintliga villaområden ifred?" är en vanlig synpunkt.  Men även om det finns mark så är det inte alltid önskvärt att expandera våra städer obegränsat. Ökade avstånd påverkar stora delar av befolkningen, med längre avstånd, mer trafikträngsel och försämrat underlag för kollektivtrafik. Skälen till att också utveckla befintliga villaområden är därför goda, inte minst att många fler önskar att bo i dessa. Det kan också ge långt fler bostäder än många tror.

4 punkter - Därför borde vi tillåta fler småhus i våra villaområden!

Villaområde idag.  och hur det skulle kunna fötätas... 1. Många vill bo i småhus. Utav Stockholmarna vill ca 6 av 10 bo i småhus medan endast knappt 3 av 10 gör det.* I Uppsala tätort bor ca 2 av 10 i villa.  Jämförelse av typiska småhusområden. Chicago: 14 bostäder/hektar.  Oslo: 15 bostäder/hektar. London: 19 bostäder/hektar. Stockholm: 10 bostäder/hektar. 2. Svenska villaområden hör till världens mest glesbebyggda.   Få länder reglerar villa och småhusområden lika restriktivt som i Sverige. Vi skiljer ut oss i Norden och Europa med långtgående krav på minsta tomtstorlek, minsta avstånd till tomtgräns och restriktioner mot parhus, radhus eller uthyrningslägenheter.** 3. Förtätning av villaområden är ett hållbart sätt att bygga.  Att bygga småhus orsakar generellt sett betydligt mindre klimatpåverkan än att bygga flerbostadshus.*** Att öka tätheten i städernas glesaste stadsdelar kan också skapa underlag för bättre kollektivtrafik och närservice i våra mest bilberoende områden. Här ka

5 vanliga invändningar mot fler bostäder i befintliga villaområden

Skiss för ett omvandlat villaområde Ibland känns det ensamt att driva frågan om att möjliggöra fler bostäder i befintliga villaområden. Främst fler småhus, men även flerbostadshus bör kunna byggas där givet rätt förutsättningar. Varje gång jag lyfter denna fråga tycks den svår att ta in för många och jag lyckas sällan övertyga, åtminstone inte utan en längre diskussion. Även de som håller med i sak kommer med en rad invändningar för varför det inte är möjligt att förtäta villaområden i en större skala eller varför andra åtgärder är viktigare. Därför tänkte jag bemöta de vanligaste av dessa invändningar.  1. Ingen vill bygga - ger få bostäder - "Bra idé men ingen kommer vilja bygga" är en vanlig invändning jag får när jag berättar att man i Stockholms tätort kan klämma in drygt 200 000 nya småhus på befintliga villatomter utan att riva befintliga bostäder. De som bor där vill inte bygga sägs det. Men när annars tror man att attraktiva byggrätter i några av Sveriges absolut dyr

Varför tas övergångställen bort?

Utkast ej inskickad insändare.  Jag håller med Eva Odeheim och Mikael Jansson om hur bristfälligt kommunen jobbar med övergångsställen. Övergångställen är en viktig infrastruktur i en god stad och det nonchalanta snålande med dessa som kommunen sysslar med gör Uppsala sämre. Rondellen intill Hemköp i Rosendal visar hur fel det kan bli. Här har det sedan alltid funnits övergångställen runt om rondellen. Ända tills kommunen byggde tusentals nya bostäder i området. Då var det plötsligt läge att ta bort övergångstället söder om rondellen. Den som vill gå mellan Rosendal och Ångströmslaboratoriet behövde nu gå 100 meter extra och passera 3 gånger så många bilvägar jämfört med tidigare. Självklart bildades en stig över den nyanlagda gräsmattan där det tidigare övergångsstället varit. För att stoppa detta anlitar det kommunala fastighetsbolaget som äger Hemköp-huset en smed som sätter upp ett hindrande staket. Efter att jag tryckt på stadens politiker om detta har nu staketet tagits ner och e