Den ja-sägande kommunpolitikern del1: "the IKEA-syndrome"

"The IKEA-syndrome är en sjukdom som ofta drabbar den politiska ledningen i små-medelstorastäder. Symptom: Lokalpolitiker får ofta en manisk vilja att förutsättningslöst slicka storföretagens rövar i jakten på investeringar. Resultatet är att storföretagen får stor makt över stadspolitiken och bidrar till beslut som snedvrider marknaden till deras favör och allt för ofta till förtret för små lokala konkurrenter."

Politiker har en tendens att blåsa upp sig själva över små små framsteg...
Ovan: Gunnar Hedberg och Cecilia Forss (M) ....

Läste denna debattartikel om "storstaden" Uppsala, skriven av de ledande allianspolitikerna i staden. Politiker har en tendens att bedömma sig själva på ett smått självglorifierande sätt. Tycker att det kan bli lite osmakligt då verkligheten inte alltid är så pass skrupelfri som de uppenbarligen ser den.

Är det här en ekonomiskt, ekologiskt eller ens socialt hållbar handelsstruktur?  

I artikeln säger de sig värna om Uppsalas näringsliv. "Förenkla nyetableringar och expansion av befintliga företag" heter det. Lösningen på detta problem enligt alliansen är att bygga externhandel. En hållbar och långsiktig näringslivspolitik kan inte gå ut på att säga ja så fort något Mediamarkt, IKEA, ICA MAXI eller någon vikingashopping vill etablera en köplada vid någon motorled utanför staden.

Men att satsa på externhandeln är att gå emot marknadskrafterna, då efterfrågan på lokaler längs stadskärnans stråk är betydligt större än för lokaler längs motorlederna. Ändå verkar de påstådda "marknadsvännerna" i Alliansen för att snedvrida marknaden på detta sätt.  I översiktsplanen vill man bygga dubbelt så mycket externhandel jämfört med övrig handel:

"...

En grov fördelning av planens 

beredskap för tillkommande handelsytor har gjorts enligt följande: 

Stadskärnan 15 000 kvm 

Stadsdelscentra 20 000 kvm 

Externa centra 100 000 kvm 

Stadsstråk 15 000 kvm Summa 150 000 kvm..."

  Att prioritera den bilberoende externhandeln på detta sätt är att verka för ökad bilism. Redan i dag uppstår trafikkaos på stadens vägar. Hur kommer situationen att se ut om 50 år med ytterligare 100 000 invånare i staden och ökad andel bilism? Det är inte heller särskillt ekonomiskt effektivt att bo på ett ställe, jobba på ett annat och handla på ett tredje. Att kunna nå handeln på bekvämt gångavstånd från hemmet och jobbet medför också andra mer spontana komsumtionsmönster som inte tillgodoses av externhandeln. Kanske går man och sätter sig på det närliggande caféet eller går ut och äter på någon av kvarterskrogarna ibland då och då, hittar ett fynd i ett skyltfönster när man går hem från jobbet etc. 

Vilken är IKEAs makt över staden? I Umeå tvingar IKEA just nu fram ett helt nytt externhandelsområde.
But you don't say no to IKEA, right? 

Men det stora problemet som jag ser det är inte att man säger ja till externhandeln. Det stora problemet är att man säger nej till handeln i staden. Befintliga centra och butiksstråk i staden tillåts inte expandera i takt med efterfrågan. Stadskärnan i Uppsala har inte förändrats nämnvärt sedan saneringarna på 60-talet, förutom etablering av några gallerior. Detta trots att befolkningen under denna period har tvådubblats.  

Givetvis bromsas handelns expansion av stadens befintliga struktur. Det går inte att spränga in en butik i valfri bottenvåning bara för att det finns underlag för det.

Det krävs därför ett långsiktigt arbete med att skapa nya noder och stråk för att utveckla stadskärnan. Det är på detta sätt som handeln där kan utvecklas. Idag finns ingen långsiktig vision för detta. Givetvis ska vi inte rakt av säga nej när Mediamarkt, ICA MAXI och andra vill etablera sig i Uppsala. Men dessa etableringar måste få ske på stadens villkor. Vi kan inte fortsätta att förutsättningslöst anpassa staden efter externhandeln genom att bygga ännu mer bilstad. Någonstans måste stadens och näringslivets önskemål kunna mötas. Och någon borde också se till den lilla näringsidkarens förutsättningar. Vem vågar göra det när jättarna styr? - En hint till er Ja-sägare i stadshuset...