Fortsätt till huvudinnehåll

Demokratiskt rum i Moskva

Demonstration på Pusjkintorget dagen efter presidentvalet.
Hur skiljer sig det offetliga rummet i ett land där demokratiska val manipuleras och makten är korumperad?  En liten reflektion från valveckan i "nästan-demokratin" Ryssland.

Förra veckan var jag på studieresa till Moskva tillsammans med min klass och vår ryska lärare Anton. Vi kom till Moskva dagen innan presidentvalet som återinsatte Putin som Rysslands president. Många hävdar att valet var riggat och att det förekommit omfattande fusk. I svenska tidningar har man den senaste tiden kunnat läsa om en växande opposition som tröttnat på Putin och riggade val... En spännande vecka i Moskva!

Dagen efter valet var det mycket spänt i centrala Moskva, på kvällen skulle det anordnas demonstrationer både mot och för Putin. Längs gatorna stod bussar och lastbilar fullastade med poliser och militärer. På trottoarerna stod bajamajor för att täcka deras behov. Vägen mot Pusjkintorget där demonstrationen skulle äga rum kantades av tusentals militärer och kravallpoliser. Det är makten som visar att de har styrka nog att slå ner demonstrationen med våld. Lastbilarna stod på tomgång redo att rycka ut.
Militärer som värmer upp.
Väl framme vid Pusjkintorget där demonstranterna samlat sig möts vi av en Polisspärr med metalldetektorer. Demonstrationen tillåts bara inom ett inhängnat område. Vi med flera tvekar vid spärren. Här står makten som det demonstreras mot representerad av en poliskontroll. De som kommer till Pusjkin torget ställs inför valet att låta sig kontrolleras av makten eller att inte kunna ansluta sig till demonstranterna på torget. Ett svårt val för många. Dagen efter demonstrationen går det att läsa i ryska tidningar om hur de oppositionella demonstranterna hade bett om den minst sagt omfattande polisbevakningen.
Röda Torget öde och tillfälligt avspärrat.

Nästföljande helg när jag kommer till Röda Torget, den 700x130m stora öppna platsen invid Kremls murar, möts jag av staket och poliser. Bakom de pälsmösseförsedda poliserna ser jag hur det jättelika torget är alldeles öde. Tydligen är torget avspärrat. Den enda delen som fortfarande är öppen för allmänheten är en isbana mitt på torget där man kan betala för att få åka. Det offentliga är tillfälligt nedmonterat. I andra delar av Moskva pågår det demonstrationståg mot valresultatet som gör Putin till president. Kanske är de rädda att demonstranterna ska inta Röda Torget och den symboliska betydelse det skulle få. Är det därför torget är stängt?
När demonstrationerna är över så öppnas torget igen och fylls snabbt av mängder med människor. Främst turister som tar bilder på sig själva på torget. Några håller upp en skylt där det står ”Happy Birthday”. Men innan de hinner föreviga födelsedagshälsningen kommer det fram poliser. Det är tydligen förbjudet att hålla upp plakat.
En klassisk bild av Röda Torget eller en bild av hur en grupp poliser (mitten)
 förföljer en grupp oppositionella med vita band (till höger)
På en annan del av torget ser jag en grupp om cirka 20 personer ta ett gruppfoto framför Vasilij katedralen. De sticker ut genom att de alla har vita band fästa på sig – de vita banden som symboliserar den politiska oppositionen mot Putin. På behörigt avstånd runt gruppen står ett tiotal poliser formerade i en vid halvcirkel. När gruppen rör sig följer poliserna efter. Tio poliser och en polisbil. Gruppen blev förföljda i över en kilometer.
Gruppen och poliserna 1 km senare...
Det är lätt att inte märka av hur kontrollerat det offentliga rummet är. En vanlig person kan antagligen göra som den brukar utan att bli stoppad och tillfrågad av Poliser. Det är först när man inte är vanlig längre som man märker hur kontrollerat det verkligen är. När vi i klassen rörde oss tillsammans i grupp kom det fram poliser som undrade om vi hade ett politiskt möte av något slag och om vi tillhörde något politiskt parti.

Som vanlig person märker man sällan av kontrollsystemet och kanske är det detta som gör det så farligt. Det är en "nästan-demokrati" där man nästan får säga och göra vad man vill. Det är demokratiskt nog för många och de som protesterar mot det har inget konkret att slå på. Bara småsaker. För på ett ytligt plan är skillnaden ganska liten mot hur det är i det "demokratiska" Sverige - Ett faktum som på ett skrämmande sätt visar hur skört det demokratiska rummet verkligen är...

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Historiska stadsplaner i Uppsala: en kontra-faktisk historieskrivning

På Uppsala kommuns hemsida finns ett par historiska stadsplaner, vilka ger en spännande bild av hur planeringen kunde ha tagit andra vägar. I detta inlägg söker jag staden som kunde ha blivit.  Först P O Hallmans stadsplan från 1910: Året är 1910, i Hallmans plan för Uppsala är alla gatorna lätt krökta inspirerat av österrikaren Camillo Sittes idéer. Öster om järnvägen är en stor ny stadsdel planerad, kvarter med husen mot gatan och korsningar där gator går i alla möjliga riktningar. Stadsdelen är nästan lika stor som den då existerande staden. Idag, år 2013, är stadsdelen fullt utbyggd sen länge och är en självklar del av stadskärnan. Längs dess gator finns nästan lika stort utbud som i den äldre staden på andra sidan järnvägen.  Runt i kring stadskvarteren ligger en ring av äldre villakvarter, idag har en del av villorna växlats mot mindre flerfamiljshus, men kvar finns ändå många ståtliga villor, med läget mitt i staden så utgör de bland de dyraste av stadens bostäder. Längs

En transformatorstation

Snygg inklädnad - dum yta... I stadsdelen Kungsängen i Uppsala står den här transformatorstationen. Tycker att den rostiga inklädnaden är förbaskat cool och troligen kommer det att bli ännu coolare när den är helt inklädd av klängväxter. Men varför har de lagt järnvägssten på marken? Den är otymplig och mer än avskräckande att gå på - det är ett underlag som formligen skriker - det är dumt att gå här! - Du ska inte gå här! Det hade ju varit trevligt om människorna i detta område kunde få en till liten parkyta där istället, det skulle de behöva. Jag undrar vad det är som får arkitekter att ta ett sådant beslut under dessa omständigheter. Man förstår ju att  det kan finnas omständigheter då det är motiverat att otillgängligöra värdefull yta genom att strö ut järnvägssten.  Men inte i ett område som behöver fler parker. Kanske gick det till så här när arkitekterna beslutade om järnvägssten: "- Vanligt gräs är ju snyggt men jag har en stor hög med järnvägssten hemma på min to

Enfamiljsområden - en internationell jämförelse

Enfamiljshuset är en grundpelare för stadsbyggande runt om i världen och drömmen om det egna huset med trädgård är stark inom många olika kulturer. Dock kan denna dröm se ut på många olika sätt beroende på var i världen du tittar och som resultat vara olika tillgänglig. I detta inlägg tänker jag ge mig på en internationell jämförelse av våra städers mest glesbebyggda stadstyper - enfamiljshusområdet. Stockholm: I Stockholm utgör villaområden ca 65 % av ytan för stadens bostadsområden, även om villa områdenas andel av stadens bostäder är snarare 15 %. Bostadstätheten i stadens villaområden utgör därmed endast 1/5 del av stadens genomsnittliga bostadstäthet och endast 1/10-del av den genomsnittliga bostadstätheten i stadens övriga stadsdelar. Med denna typ av glesa villamattor blir drömmen om det egna huset en dröm som för de flesta är ouppnåelig och för många av de som når den blir det en källa till hög skuldsättning. I Stockholm är det typiska villaområdet renodlat från