Sprawling Bombay -

Trafik i Bombay

Bombay är en av världens mest tätbefolkade megastäder. På Salsette Island där Bombay ligger bor cirka 15 miljoner invånare på en yta av 500 kvadratkilometer. Vilket innebär en genomsnittlig befolkningstäthet på cirka 30 000 invånare per kvadratkilometer. Hur kan detta kopplas till sprawl/ utglesning?

Bombay grundades av Portugiser på sydspetsen av en avlång ö och var positionerat här för att kunna kontrollera viken innanför. Denna geografiska position har bidragit starkt till Bombays täthet. Då staden bara kunde växa åt ett enda håll så blev det helt enkelt nödvändigt att bygga tätt för att inte avstånden skulle bli för långa. Staden har också lång historia av rikedom, staden industrialiserades mycket tidigt och har också varit den viktigaste handelsknuten i handeln mellan Indien och Europa. Redan i mitten av artonhundratalet började järnvägar anläggas. Något som till i dag fortfarande utgör grundstommen i stadens uppbyggnad. Stadsdelarna har växt upp runt järnvägsstationerna, där en järnvägsstation gör det möjligt att ta sig till andra delar av Bombay. Där staden växt sig utanför Salsette Island har det skett genom satellitstäder kring järnvägsstationer. Denna starka stomme av kollektivinfrastruktur, tillsammans med geografin på ön har gjort att Bombay har väldigt skarpa gränser till omgivande landsbygd.

Bombay kanske här framstår som själva motsatsen till Sprawl och utglesning. Men inom Bombay råder det stora skillnader. I slumområdet Dharavi bor mer än en halv miljon människor på mindre än 2 kvadratkilometer. Befolkningstätheten är cirka 300 000 invånare per kvadratkilometer, vilket är tio gånger mer än genomsnittet i staden. Samtidigt är exploateringsgraden här förhållandevis låg, endast 2,0. Med tanke på att cirka 60 % av Bombay's befolkning bor i liknande slumområden så är det rimligt att fråga sig hur tätheten i staden är fördelad. Antagligen är det stora skillnader i befolkningstätheten mellan den formella staden och den informella. En enkel överslagsräkning där den genomsnittliga befolkningstätheten för Bombays informella stadsdelar sätts till 90 000 invånare per kvadratkilometer, ger att dessa endast täcker en femtedel av Bombays yta. En femtedels yta för sextio procent av stadens invånare är en ganska skev fördelning.

Bombay storstadsområde. I storstadsområdet bor 20,5 miljoner och i tätorten bor det 15 - 18 miljoner. Den svartmarkerade delen är Mumbai city district med drygt tre miljoner invånare.

Detta gör Bombay mycket känsligt inför framtiden, då stadens befolkningstäthet till stora delar bygger på trångboddhet. En utträngningseffekt riskerar att ske när fler grupper i samhället blir mindre trångbodda. Denna utträngningseffekt på grund av mindre trångboddhet tycks redan ske i vissa delar av Bombay. I Mumbai city district, den mest sydliga delen av Bombay har befolkningen de tio senaste åren minskat med nästan 200 000 invånare, från 3,338 miljoner invånare till 3,145 miljoner invånare. I takt med att den växande medelklassen efterfrågar mer boendeyta och att saneringar av tätbefolkade slumområden fortgår kommer, om inget görs, Bombays befolkningstäthet att sjunka.

Om inte exploateringsgraden i Bombay kan höjas i samma takt kommer detta leda till en befolkningsminskning, vilket i värsta fall skulle kunna bli ett hårt slag mot ekonomin, då stora delar av arbetskraften trängs ut ur staden. Valet som Bombay står för är att antingen att utveckla infrastrukturen drastiskt - tunnelbanor, snabbtåg - till stora kostnader, eller att förtäta världens tätaste stad.