Fortsätt till huvudinnehåll

Markvärde och omvandling? Del 1. det centrala villaområdet


I somras rapporterades det om planer på ett nytt "höghus" i Luthagen. Lite speciellt med detta hus är att det ersätter en redan befintlig byggnad. Det höga värdet på marken ger incitament att omvandla och utveckla befintliga fastigheter. Här är det alltså ekonomiskt försvarbart att ersätta äldre lägre bebyggelse med nya "höga" hus. På vilka sätt kan markvärdet påverka stadsutvecklingen?
Ny bebyggelse på Hallsjö brädgård. Illustration Torget Arkitekter.
Värdet på mark med byggrätt är enorm i centrala Uppsala, vilket påvisas av hallsjö brädgårds försäljning av byggrätter intill Fyrisån nyligen gick loss på cirka 300 miljoner kronor. Ytan för tomten är på cirka 3 hektar och byggrätten tillåter 500- 550 lägenheter. Tomtkostnaden blir då drygt en halv miljon per lägenhet. Denna affär kan antagligen ses som ett undantagsfall - läget vid ån och storleken på tomten har antagligen spelat in här. Men tanken på markens värde är hårresande och bjuder in till en hel del intressanta jämförelser. Tillexempel kan en jämförelse göras med det lika centralt belägna villaområdet Fålhagen.
Kvarter i Fålhagen till vänster - Hallsjö brädgård till höger. 
De markerade områdena på de två bilderna ovan är ungefär lika stora (ca 3 hektar), de ligger ungefär lika centralt. I de två markerade villakvarteren finns 35 stycken villor, vardera till ett ungefärligt värde av 6 miljoner kronor, totalt uppskattningsvis cirka 210 miljoner kronor (35 villor * 6 miljoner kronor). Alltså, värdet av detta centralt belägna villakvarter utgör endast två tredjedelar av en lika stor obebyggd markplätt i ett ungefär lika centralt läge. Värdet på en villa i Fålhagen är ungefär lika stort som enbart värdet på själva tomten - om det skulle vara tillåtet att bygga lite högre flerbostadshus. Antagligen skulle  en omvandling till flerbostadshus bli ekonomiskt möjlig om det blev tillåtet att bygga fyra våningar, från tomtgräns till tomtgräns i linje med gatan, beroende på om det är möjligt att bevara/ bygga in det befintliga huset och därmed spara pengar.

En omvandling av centralt belägna villaområden till en tät funktionsblandad kvartersstad är en outforskad möjlighet. Med genomtänkta regler så kan en långsam och småskalig process starta där villakvarter steg för steg byggs om och till, för att till slut likna de äldre innerstadsdelar som vi ofta hyllar för att vara trevliga och vackra. Denna omvandling kommer troligen att ta lång tid - inte alla kan eller vill förändra den bostad de trivs med. Ombyggnationer av villor kommer antagligen att ske i samband med ägarbyte och med tanke på att villaägare tenderar att bo kvar länge så kan denna process dröja mycket lång tid.

Återkommer nog till detta någon gång framöver...

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Historiska stadsplaner i Uppsala: en kontra-faktisk historieskrivning

På Uppsala kommuns hemsida finns ett par historiska stadsplaner, vilka ger en spännande bild av hur planeringen kunde ha tagit andra vägar. I detta inlägg söker jag staden som kunde ha blivit.  Först P O Hallmans stadsplan från 1910: Året är 1910, i Hallmans plan för Uppsala är alla gatorna lätt krökta inspirerat av österrikaren Camillo Sittes idéer. Öster om järnvägen är en stor ny stadsdel planerad, kvarter med husen mot gatan och korsningar där gator går i alla möjliga riktningar. Stadsdelen är nästan lika stor som den då existerande staden. Idag, år 2013, är stadsdelen fullt utbyggd sen länge och är en självklar del av stadskärnan. Längs dess gator finns nästan lika stort utbud som i den äldre staden på andra sidan järnvägen.  Runt i kring stadskvarteren ligger en ring av äldre villakvarter, idag har en del av villorna växlats mot mindre flerfamiljshus, men kvar finns ändå många ståtliga villor, med läget mitt i staden så utgör de bland de dyraste av stadens bostäder. Längs

En transformatorstation

Snygg inklädnad - dum yta... I stadsdelen Kungsängen i Uppsala står den här transformatorstationen. Tycker att den rostiga inklädnaden är förbaskat cool och troligen kommer det att bli ännu coolare när den är helt inklädd av klängväxter. Men varför har de lagt järnvägssten på marken? Den är otymplig och mer än avskräckande att gå på - det är ett underlag som formligen skriker - det är dumt att gå här! - Du ska inte gå här! Det hade ju varit trevligt om människorna i detta område kunde få en till liten parkyta där istället, det skulle de behöva. Jag undrar vad det är som får arkitekter att ta ett sådant beslut under dessa omständigheter. Man förstår ju att  det kan finnas omständigheter då det är motiverat att otillgängligöra värdefull yta genom att strö ut järnvägssten.  Men inte i ett område som behöver fler parker. Kanske gick det till så här när arkitekterna beslutade om järnvägssten: "- Vanligt gräs är ju snyggt men jag har en stor hög med järnvägssten hemma på min to

Enfamiljsområden - en internationell jämförelse

Enfamiljshuset är en grundpelare för stadsbyggande runt om i världen och drömmen om det egna huset med trädgård är stark inom många olika kulturer. Dock kan denna dröm se ut på många olika sätt beroende på var i världen du tittar och som resultat vara olika tillgänglig. I detta inlägg tänker jag ge mig på en internationell jämförelse av våra städers mest glesbebyggda stadstyper - enfamiljshusområdet. Stockholm: I Stockholm utgör villaområden ca 65 % av ytan för stadens bostadsområden, även om villa områdenas andel av stadens bostäder är snarare 15 %. Bostadstätheten i stadens villaområden utgör därmed endast 1/5 del av stadens genomsnittliga bostadstäthet och endast 1/10-del av den genomsnittliga bostadstätheten i stadens övriga stadsdelar. Med denna typ av glesa villamattor blir drömmen om det egna huset en dröm som för de flesta är ouppnåelig och för många av de som når den blir det en källa till hög skuldsättning. I Stockholm är det typiska villaområdet renodlat från