Fortsätt till huvudinnehåll

Vi i villa: att omvandla villaområdet

En tänkt utveckling där en villa byggs om till flerbostadshus.
Jag går just nu tredje året på arkitektutbildningen och under våren är det dags för examensarbete. Snart är det dags att börja utforma ens uppgift. Jag har börjat intressera mig för villaområdet och hur det kan utvecklas.

Miljonprogram höger och villaområde vänster. Inkomst, utbildning och
politiskt inflytande skiljer  sig markant mellan dessa två områden.
Något som har sin grund i en segregerande stadsstruktur
Segregation

Villaområdet har i en del växande svenska städer blivit renodlade medelklassreservat. Samtidigt diskuteras boendesegregationen allt flitigare, där den identifierade problemkällan allt som oftast ligger i de så kallade miljonprogramsområdena - de som det ofta skrivs om i tidningarna.

Men jag tror att problemet till stora delar ligger i hur staden är strukturerad, med en indelning mellan flerfamiljshusområden och enfamiljshusområden, periferi och centralitet. Den ekonomiska segregationen som skapas av denna struktur tycks ha gått så pass långt att vi lever i parallella världar, som skiljer välbeställda från utsatta.

Vänster: 35 villor om ca 7 miljoner st. Höger en lika stor markplätt i ett
lika centralt läge värd 300 miljoner.
Bostadssubventioner och byggande

Samtidigt är villorna i många centralt belägna villaområdena antagligen inte ens värda tomtens markvärde. Deras värde hålls ner på grund av omfattande begränsningar i hur de får utvecklas. Dessa begränsningar kan på ett ganska krasst sätt sägas "subventionera" dessa ytkrävande hus, till förtret för en utveckling av flerfamiljshus. Att släppa på dessa regleringar skulle dock kunna innebära en sorts "subvention" för att utveckla nya flerfamiljshus, samtidigt som fler centrala och attraktiva lägen öppnas för bostadsbyggande. Detta kan potentiellt i förlängningen minska markkostnaden i byggprojekt och därmed öka lönsamheten och förhoppningsvis byggtakten.

Stadsutveckling.

I många städer ligger villaområden tätt intill och integrerat med stadskärnorna i gatunätet. Här finns möjlighet att utveckla ny blandstad som kan stärka stadskärnan.


Saker att kartlägga:

1. Ekonomisk segregation mellan stadsdelar - hur sticker villaområdet ut? Forskning om segregation och dess effekter.

2. Vilka möjligheter finns det i att utveckla villaområdet? Stadsutveckling, bostadsbyggande?

3. Vilka förutsättningar finns för en liknande utveckling. Politiska, kulturella och ekonomiska. Försök hitta något sätt att bedöma själva markvärdet i Villaområdet. Undersök vilka ekonomiska möjligheter det finns i att omvandla villor till flerfamiljshus. Vad det kostar att bygga. Hitta svar på frågan varför görs inte detta redan?

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Historiska stadsplaner i Uppsala: en kontra-faktisk historieskrivning

På Uppsala kommuns hemsida finns ett par historiska stadsplaner, vilka ger en spännande bild av hur planeringen kunde ha tagit andra vägar. I detta inlägg söker jag staden som kunde ha blivit.  Först P O Hallmans stadsplan från 1910: Året är 1910, i Hallmans plan för Uppsala är alla gatorna lätt krökta inspirerat av österrikaren Camillo Sittes idéer. Öster om järnvägen är en stor ny stadsdel planerad, kvarter med husen mot gatan och korsningar där gator går i alla möjliga riktningar. Stadsdelen är nästan lika stor som den då existerande staden. Idag, år 2013, är stadsdelen fullt utbyggd sen länge och är en självklar del av stadskärnan. Längs dess gator finns nästan lika stort utbud som i den äldre staden på andra sidan järnvägen.  Runt i kring stadskvarteren ligger en ring av äldre villakvarter, idag har en del av villorna växlats mot mindre flerfamiljshus, men kvar finns ändå många ståtliga villor, med läget mitt i staden så utgör de bland de dyraste av stadens bostäder. Längs
Skicka en kommentar
Läs mer

En transformatorstation

Snygg inklädnad - dum yta... I stadsdelen Kungsängen i Uppsala står den här transformatorstationen. Tycker att den rostiga inklädnaden är förbaskat cool och troligen kommer det att bli ännu coolare när den är helt inklädd av klängväxter. Men varför har de lagt järnvägssten på marken? Den är otymplig och mer än avskräckande att gå på - det är ett underlag som formligen skriker - det är dumt att gå här! - Du ska inte gå här! Det hade ju varit trevligt om människorna i detta område kunde få en till liten parkyta där istället, det skulle de behöva. Jag undrar vad det är som får arkitekter att ta ett sådant beslut under dessa omständigheter. Man förstår ju att  det kan finnas omständigheter då det är motiverat att otillgängligöra värdefull yta genom att strö ut järnvägssten.  Men inte i ett område som behöver fler parker. Kanske gick det till så här när arkitekterna beslutade om järnvägssten: "- Vanligt gräs är ju snyggt men jag har en stor hög med järnvägssten hemma på min to
Skicka en kommentar
Läs mer

Enfamiljsområden - en internationell jämförelse

Enfamiljshuset är en grundpelare för stadsbyggande runt om i världen och drömmen om det egna huset med trädgård är stark inom många olika kulturer. Dock kan denna dröm se ut på många olika sätt beroende på var i världen du tittar och som resultat vara olika tillgänglig. I detta inlägg tänker jag ge mig på en internationell jämförelse av våra städers mest glesbebyggda stadstyper - enfamiljshusområdet. Stockholm: I Stockholm utgör villaområden ca 65 % av ytan för stadens bostadsområden, även om villa områdenas andel av stadens bostäder är snarare 15 %. Bostadstätheten i stadens villaområden utgör därmed endast 1/5 del av stadens genomsnittliga bostadstäthet och endast 1/10-del av den genomsnittliga bostadstätheten i stadens övriga stadsdelar. Med denna typ av glesa villamattor blir drömmen om det egna huset en dröm som för de flesta är ouppnåelig och för många av de som når den blir det en källa till hög skuldsättning. I Stockholm är det typiska villaområdet renodlat från
Skicka en kommentar
Läs mer