Fortsätt till huvudinnehåll

Järnväg del 2. Enköpingsbanan och elaka brolösningar. Alternativ vision.

Ny järnvägsbro genom centrala Uppsala får stora konsekvenser på stadsmiljön - bild: WSP
Inför översiktsplan 2010 gjordes en utredning om vilka konsekvenser en eventuell järnväg mot Enköping/Västerås skulle få. I den rapporten talas det om dyra tågbroar genom centrala Uppsala, detta för att undvika en flaskhals där dalabanan och den nya Enköpingsbanan går samman med ostkustbanan. Utredningen såg det som krav att denna järnvägskorsning ska vara mötesfri. Detta innebär att ett spår måste gå på en upphöjd bro; från polishuset, över råbyvägen och slutligen över befintliga spår vid Österplan. Denna bro skulle få allvarliga konsekvenser på stadsmiljön, ett par mindre hus rivs i Svartbäcken, en gångbana stängs där järnvägen korsar Vaksalagatan m.m.

Utredningen menar dock att detta är konsekvenser som är värda att betala. Men har verkligen alla lösningar synats? Utredningen går endast igenom två alternativ: 1. järnvägskorsning i plan (flaskhalseffekt) 2. Planskild järnvägskorsning. Men ett tredje alternativ borde vara på sin plats - att flytta korsningen till en annan plats helt och hållet.

Nuvarande plan
Nuvarande plan. Järnväg behåller nuvarande sträckning + ny station i Luthagen 
Den nuvarande planen innebär att järnvägen genom Uppsala behåller dagens sträckning. En ny Järnvägsstation skapas i Luthagen. Denna station kan dock ses som lite tvivelaktig. Luthagen är givetvis en tätt befolkad stadsdel och det finns dessutom stora utbyggnadsplaner, dock finns det få arbetsplatser här. En järnvägsstation kan givetvis ändra på detta, men det är fortfarande tveksamt vilket underlag det finns för en station i detta läge. Att behålla järnvägens nuvarande sträckning innebär också behov av upphöjda järnvägsbroar mitt i centrala Uppsala.

Alternativ plan
Alternativ plan. Dalabanan/enköpingsbanan dras om norr om Uppsala. Ny station vid Ärna flygplats.
En alternativ sträckning borde undersökas. Genom att dra om Dalabanan/enköpingsbanan norr om Uppsala för att möta Ostkustbanan i höjd med Bärbyleden kan stora vinster göras.

Fördelar:

+ En ny tågstation kan anläggas vid Ärna flygplats - vilket skulle göra den konkurrenskraftig nog att slå ut Västerås flygplats och konkurrera med Skavsta, Arlanda och Bromma. SL pendeln kan med fördel förlängas till den nya stationen.

+ Flygplatsstation innebär fler resande på den nya tåglinjen (upptagningsområde: Örebro, Västerås, Dalarna, Södra Norrland och Stockholm) Incitament för statliga pengar?

+ Lösningen gör det också möjligt att gräva ner järnvägen genom centrala Uppsala då den gamla spårkorsningen inte längre gör detta extremt dyrt.

+ Fula järnvägskorsningar kan förläggas i höjd med den redan fula Bärbyleden.

+ Järnvägen igenom Luthagen kan tas bort helt, vilket ger förutsättningar för att bygga samman stadsdelen. Befintlig infrastruktur (broar) kan användas till spårtrafik.



Nackdelar:

- Ingen station i Luthagen

- Lösningen innebär ett intrång i Gamla Uppsala, dock betydligt mindre än den järnväg som idag passerar här. Intrånget skulle dock kunna minimeras beroende på utförande.

- Onödig station om det inte blir kommersiell flygplats vid Ärna - Stationen kan dock komma till sin rätt ändå ifall området görs tillgängligt för stadsutveckling (om det nu är möjligt)

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Historiska stadsplaner i Uppsala: en kontra-faktisk historieskrivning

På Uppsala kommuns hemsida finns ett par historiska stadsplaner, vilka ger en spännande bild av hur planeringen kunde ha tagit andra vägar. I detta inlägg söker jag staden som kunde ha blivit.  Först P O Hallmans stadsplan från 1910: Året är 1910, i Hallmans plan för Uppsala är alla gatorna lätt krökta inspirerat av österrikaren Camillo Sittes idéer. Öster om järnvägen är en stor ny stadsdel planerad, kvarter med husen mot gatan och korsningar där gator går i alla möjliga riktningar. Stadsdelen är nästan lika stor som den då existerande staden. Idag, år 2013, är stadsdelen fullt utbyggd sen länge och är en självklar del av stadskärnan. Längs dess gator finns nästan lika stort utbud som i den äldre staden på andra sidan järnvägen.  Runt i kring stadskvarteren ligger en ring av äldre villakvarter, idag har en del av villorna växlats mot mindre flerfamiljshus, men kvar finns ändå många ståtliga villor, med läget mitt i staden så utgör de bland de dyraste av stadens bostäde...

En transformatorstation

Snygg inklädnad - dum yta... I stadsdelen Kungsängen i Uppsala står den här transformatorstationen. Tycker att den rostiga inklädnaden är förbaskat cool och troligen kommer det att bli ännu coolare när den är helt inklädd av klängväxter. Men varför har de lagt järnvägssten på marken? Den är otymplig och mer än avskräckande att gå på - det är ett underlag som formligen skriker - det är dumt att gå här! - Du ska inte gå här! Det hade ju varit trevligt om människorna i detta område kunde få en till liten parkyta där istället, det skulle de behöva. Jag undrar vad det är som får arkitekter att ta ett sådant beslut under dessa omständigheter. Man förstår ju att  det kan finnas omständigheter då det är motiverat att otillgängligöra värdefull yta genom att strö ut järnvägssten.  Men inte i ett område som behöver fler parker. Kanske gick det till så här när arkitekterna beslutade om järnvägssten: "- Vanligt gräs är ju snyggt men jag har en stor hög med järnvägssten hemma på mi...

Allmänhet och kommunfullmäktige gravt vilselett om tätheten för 33 000 nya bostäder i södra Uppsala

Enligt avtalet möjlig placering av de 33 000 bostäderna markerat inom svart streckad linje. I det markerade området mellan Gottsunda och Ultuna kommer sannolikt en stor del av ytan att förbli obebyggd, t.ex natura 2000 området och mycket av SLU:s markägor. Avtalet mellan stat och kommun om ny tågstation i utbyte mot byggandet av 33 000 nya bostäder i stråket mellan Bergsbrunna och Gottsunda bygger på gravt vilseledande illusioner om vilken bebyggelsetäthet som kommer att prägla den framtida bebyggelsen för ca 70 000 invånare. Kommunfullmäktige är vilselett och här tänkte jag förklara hur. Ingående i avtalet finns en promemoria som visar var och hur dessa bostäder ska få plats. Här finns luddiga markeringar på en karta som visar möjlig geografisk placering av bostäderna och här finns också kvantitativa beräkningar om vilken täthet dessa behöver byggas med för att få plats på markytorna som är tillgängliga för ny bebyggelse. Hur stor yta behövs för 33 000 bostäder? I denna p...