Att planera för en storstad. Dynamiska stadsdelar.

Med anledning av att Uppsala kommun numera kallar sig för storstad så tänkte jag göra en liten artikelserie om vad "storstad" kan och bör innebära för Uppsalas utveckling. Till att börja med tänkte jag behandla vad som kanske är den tydligaste skillnaden mellan småstad och storstad: Dynamiska stadsdelar.

China town - ett storstadsfenomen.

I de flesta större städer finns de, stadsdelar utanför stadens direkta centrum som fortfarande har en rik flora av caféer, matställen, butiker, företag och andra träffpunkter. De är ibland likt en stad i staden, en plats där invånarna finner allt de behöver en kort promenad bort; jobb, skola, bibliotek, dagis, simhall, mataffärer, delí och ett stort utbud av restauranger. Från dag till dag förändras de, nya trender gör ständigt avtryck, verksamheter och aktiviteter avlöser varandra i en ständig förändringsprocess.

Inte sällan skiljer sig de olika stadsdelarna ifrån varandra där de profilerat sig och kanske skapat gaykvarter, china-town, bohemkvarter, borgarkvarter och där kommersen i de olika stadsdelarna skapat olika kluster av secondhandbutiker, konstgallerier, krogar, caféer, märkesbutiker och antikvariat. Denna fruktsallad av olika kulturer och livsstilar som existerar sida vid sida utgör kanske kärnan i storstadens attraktivitet.

Som småstadsbo är man ofta smärtsamt medveten om det specialiserade utbud som bara finns i storstäderna av nöjen, tjänster, butiker och restauranger. Givetvis beror mycket av detta på det större befolkningsunderlaget, men också hur vi konsumerar det. I bilstaden där stadens funktioner inte sällan är uppdelade och utspridda (handel för sig, arbete för sig och boende för sig) tvingas invånarna att resa långa sträckor och spendera mycket tid på trafikleder och parkeringsplatser. Istället för en stark stadskärna är handeln här utspridd på många små shoppingcentra och få, om ens någon, av dessa har ett tillräckligt stort kundunderlag för att kunna erbjuda det specialiserade utbud som kännetecknar en storstad. Istället kännetecknas dessa externa handelsplatser oftast av "mainstream konsumption" i ett copy-paste koncept.

Ett specialiserat utbud uppnås istället om kundunderlaget kan koncentreras till en eller ett fåtal handelsplatser, där en stark stadskärna är ett närmast oundvikligt inslag. För att åstadkomma detta behövs dynamiska stadsdelar i anslutning till stadskärnan, något som skapar nya målpunkter i och runt stadskärnan och därmed också ökar genomströmningen av människor (kunder).

Förutsättningar

Vad krävs då för att dessa dynamiska stadsdelar ska kunna uppstå? Först tre grundförutsättningar:

- Stadsdelen måste ha en relativt hög täthet, vara funktionsblandad och ha ett finmaskigt gatunät.

- Det bör finnas rikligt med lokaler av olika standard för olika typer av verksamheter.

- Stadsdelen måste ha en kritisk massa. D.v.s att dess gatunät binder samman ett tillräckligt stort antal människor.

Såsom många stadsdelar i Uppsala planeras idag, så uppfylls oftast kriteriet om täthet och ibland också funktionsblandning och finmaskigt gatunät, men de två senare kriterierna brukar ofta glömmas bort. Ett gatunät med genomkorsande stråk som skapar gena förbindelser är nödvändigt för att bilda stråk och centrum med en kritisk massa. Med kritisk massa menar jag att stadsdelen måste knyta samman en tillräckligt stor mängd människor, för att skapa ett gott underlag för en utvecklad kommers och service.

Dessa åtgärder skapar förutsättningar. Poängen med denna utveckling är att maximera antalet lägen där det är attraktivt att bedriva olika affärsverksamheter och att på detta sätt mätta marknaden för verksamhetslokaler, vilket minimerar lokalkostnaderna för stadens småskaliga företag. En dynamisk stadsdel utgör en testbädd för små nischade verksamheter som inte har råd med höga hyror eller passar in i köpcentrum. Det är en plats där nya koncept kan testas med minimala risker.

I Uppsalas perspektiv 

Runt Uppsalas stadskärna finns idag stadsdelar som är relativt täta och här finns gator med potential att utvecklas till levande stadsstråk. Det finns också en del möjligheter att förtäta, men också att komplettera stadsdelarna med nya funktioner och mötesplatser.

Norr

Luthagen, Librobäck och Svartbäcken/Tuna Backar har potential att bli en dynamisk och levande stadsdel, med ett stort utbud av kommers, service och arbetsplatser. Detta med ganska enkla medel, fler tvärgående stråk som binder samman området och en medveten komplettering med nya funktioner skulle kunna göra stor skillnad.

Öster

Också Uppsala öster om järnvägen är en het kandidat till att bli en mer dynamisk stadsdel. Området är inte lika tätt som Luthagen, men det kompenseras av att stadsdelen genomkorsas av de som bor i stadsdelarna Gränby, Sala Backe, Nyby och Kapellgärdet. Utrymme för nybyggnad finns i industriområdet boländerna, där en mix av nya hus och gamla industribyggnader skulle kunna ge området identitet och dynamik. Villaområdet i Fålhagen skulle kunna ges nya kvaliteter genom en småskalig förtätning. I kvarngärdet skulle en ordentlig stadspark kunna förädlas fram.

Söder

Längs Dag Hammarskjöldsväg från Polacksbacken ända bort till Sunnersta finns ett sex kvadratkilometer stort område, i princip helt obebyggt, vilket skulle kunna byggas ut en lång tid framöver. Universitet och många arbetsplatser gör området idealiskt då blandningen av boende och arbetande skulle kunna ge underlag till ett stort utbud av funktioner.