Fortsätt till huvudinnehåll

Bro över fyrisån vid Ultuna

Aktuellt i Uppsala är ett brobygge över fyrisån vid Ultuna. Alternativen är:
1. g/c bro     2. Bro för kollektivtrafik     3. Bro för alla trafikslag.

Bron har två funktioner, den första är att koppla samman södra Uppsala för att kunna etablera ny järnvägsstation i Bergsbrunna och en genare förbindlese med E4. Det andra skälet är att avlasta Kungsängsleden. Ambitionen är att göra Södra Uppsala mer attraktivt så att det blir möjligt att bygga mer flerfamiljsbostäder här, vilket givetvis är en mycket bra ambition.

Förbindelser till Stockholm anses med rätta ha stor betydelse för attraktiviteten, där södra Uppsala är avskärmat både från E4 och järnvägsstationer. Vad gäller närheten till Järnväg, går det att ifrågasätta ifall en förbindelse med en framtida järnvägsstation i Bergsbrunna är den bästa lösningen. Avståndet mellan det tätbefolkade Gottsunda och järnvägen i Bergsbrunna är faktiskt längre än till centralstationen. Detta får förstås konsekvenser för kollektivtrafik, då resandeunderlaget gör det blir enklare att skapa en snabb och turtät förbindelse med centralstationen än med den nya stationen. Från centralstationen finns också bättre resmöjligheter mot Stockholm än vad en ny station skulle kunna få. Tillgängligheten med bil till station ökar visserligen av denna förbindelse.

Att avlasta Kungsängsleden är ett annat argument som förs fram. Men för detta finns också andra alternativ, t.ex ny planerad bro vid Kungsängsesplanaden. Ett ytterligare alternativ vore att återställa Vindbron, med ny nerfart från Ulleråker. Här kan den nya förbindelsen bli en alternativ väg för fler stadsdelar än endast för Sunnersta, Ultuna och Gottsunda. Ytterligare ett alternativ är att se över målpunkterna. En stor del av resandet över Kungsängsleden går till handelsområdet Boländerna. Södra Uppsala skulle behöva ett alternativ till denna handelsplats, vilket skulle skapa mer attraktivitet och mindre trafik. Istället är det närheten till E4 som skulle kunna förändras mest av en ny bro från Sunnersta/Gottsunda, där tiden skulle kunna minskas med uppemot tio minuter.

Centralisera eller sprid ut?

Frågan är vilken utveckling Uppsala vill ha. Vill vi bygga för mer bilism eller för bättre kollektivtrafik? Om ambitionen är att minska trafikproblem samt göra Södra Uppsala mer attraktivt blir det kanske lite väl snävt att bara kolla på EN enda brolösning. Problemet har många sidor och många möjligheter, vilkas potential först visar sig när flera åtgärder samverkar. Hur kan tillexempel denna lösning samverka med nya bostäder? Och vilka alternativ finns?

Värt att säga är att bron korsar ett fridsamt och populärt rekreationsstråk som skulle kunna påverkas mycket negativt av en motorled. Detta talar för en brolösning med en begränsad trafikmängd och hastighet. Det minskar förstås tidsvinsterna till E4 och till tågstation. Jag skulle helst se en lågbro centralt genom Ultuna, för att trafik och bebyggelse inte ska förvanska naturvärden i onödan. Koncentrera istället dessa element till ett fåtal punkter längs åstråket och spar rikligt med natur däremellan.

För mig blir det en fråga om hur utvecklingen ska styras. Frågan är var noderna i det framtida Uppsala bör placeras? Ska södra Uppsala utvecklas till en separat stad? Vilka noder ska utvecklas först?
Ny stadsdel med drygt 40 tusen invånare.
Förra året gjorde jag en liten stadsplan för södra Uppsala, där ett stort centralt område kring polacksbacken, tillåts utvecklas till en tät stadskärna. Marken är attraktiv att bygga på redan idag, blandningen av bostäder och universitetsanknutna arbetsplatser ger möjligheter för att utveckla handel och kollektivtrafik på ett sätt som tidigare inte varit möjligt i Uppsala, vilket skulle gynna hela södra Uppsala. Kollektivtrafiken skulle kunna gå som en högbana/spårväg, i princip med tunnelbanestandard, med station över plattformarna på centralstationen och vidare till Gottsunda.
Förslag till spårdragning. En kombinationsvariant av lila och Orange mot Gränby centrum vore kanske den intressantaste lösningen. Att dra banan längs St:Olofsgatan inne i stan vore också intressant.
Slutsats: Bron har störst fördelar för biltrafiken och mindre fördelar för kollektivtrafik. Det känsliga läget motiverar begränsningar i hastighet (30- 50 km/h) och trafikmängd (smal väg), samt lågbro. Denna bör på grund av estetiska värden placeras i fortsättningen av Ultuna Allé och därmed koncentrera antalet störande punkter i naturområdet årike fyris såsom bebyggelse och trafik till så fåtal ställen som möjligt. Att dra vägen centralt genom Ultuna kan ge framtida möjligheter till en mer stadsmässig utveckling av området.

Möjligheterna till bostadsbyggande i de södra stadsdelarna förändras inte nämnvärt vad gäller flerfamiljshus. Däremot kan det kanske skapa efterfrågan på townhouseliknande egnahem i området.

Biltrafiken kommer att öka och förslag om bilberoende handelscentra kommer antagligen att dyka vid stationsområdet. Sådana förslag bör behandlas med försiktighet. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Historiska stadsplaner i Uppsala: en kontra-faktisk historieskrivning

På Uppsala kommuns hemsida finns ett par historiska stadsplaner, vilka ger en spännande bild av hur planeringen kunde ha tagit andra vägar. I detta inlägg söker jag staden som kunde ha blivit.  Först P O Hallmans stadsplan från 1910: Året är 1910, i Hallmans plan för Uppsala är alla gatorna lätt krökta inspirerat av österrikaren Camillo Sittes idéer. Öster om järnvägen är en stor ny stadsdel planerad, kvarter med husen mot gatan och korsningar där gator går i alla möjliga riktningar. Stadsdelen är nästan lika stor som den då existerande staden. Idag, år 2013, är stadsdelen fullt utbyggd sen länge och är en självklar del av stadskärnan. Längs dess gator finns nästan lika stort utbud som i den äldre staden på andra sidan järnvägen.  Runt i kring stadskvarteren ligger en ring av äldre villakvarter, idag har en del av villorna växlats mot mindre flerfamiljshus, men kvar finns ändå många ståtliga villor, med läget mitt i staden så utgör de bland de dyraste av stadens bostäder. Längs

En transformatorstation

Snygg inklädnad - dum yta... I stadsdelen Kungsängen i Uppsala står den här transformatorstationen. Tycker att den rostiga inklädnaden är förbaskat cool och troligen kommer det att bli ännu coolare när den är helt inklädd av klängväxter. Men varför har de lagt järnvägssten på marken? Den är otymplig och mer än avskräckande att gå på - det är ett underlag som formligen skriker - det är dumt att gå här! - Du ska inte gå här! Det hade ju varit trevligt om människorna i detta område kunde få en till liten parkyta där istället, det skulle de behöva. Jag undrar vad det är som får arkitekter att ta ett sådant beslut under dessa omständigheter. Man förstår ju att  det kan finnas omständigheter då det är motiverat att otillgängligöra värdefull yta genom att strö ut järnvägssten.  Men inte i ett område som behöver fler parker. Kanske gick det till så här när arkitekterna beslutade om järnvägssten: "- Vanligt gräs är ju snyggt men jag har en stor hög med järnvägssten hemma på min to

Enfamiljsområden - en internationell jämförelse

Enfamiljshuset är en grundpelare för stadsbyggande runt om i världen och drömmen om det egna huset med trädgård är stark inom många olika kulturer. Dock kan denna dröm se ut på många olika sätt beroende på var i världen du tittar och som resultat vara olika tillgänglig. I detta inlägg tänker jag ge mig på en internationell jämförelse av våra städers mest glesbebyggda stadstyper - enfamiljshusområdet. Stockholm: I Stockholm utgör villaområden ca 65 % av ytan för stadens bostadsområden, även om villa områdenas andel av stadens bostäder är snarare 15 %. Bostadstätheten i stadens villaområden utgör därmed endast 1/5 del av stadens genomsnittliga bostadstäthet och endast 1/10-del av den genomsnittliga bostadstätheten i stadens övriga stadsdelar. Med denna typ av glesa villamattor blir drömmen om det egna huset en dröm som för de flesta är ouppnåelig och för många av de som når den blir det en källa till hög skuldsättning. I Stockholm är det typiska villaområdet renodlat från