Återinförandet av fastighetsskatt - så kan det gå till.

The Economist om fördelarna med markskatt. 

Att införa skatt på marktillgångar är en av de viktigaste pusselbitarna för att få igång byggandet i Sverige. 

Få frågor omges av så många skygglappar i bostadsdebatten, trots dess uppenbara stora positiva effekter, som fastighetsskatten. Seriösa debattörer kan samtidigt som de föreslår marknadshyror för att "effektivisera bostadsbeståndet" från snyltarna som bor billigt i överstora hyresbostäder, förbarma sig om de äldre änkorna som tvingas flytta ut från dyra hus så fort ordet fastighetsskatt kommer på tal.

När nu bostadsbyggandet är en så pass prioriterad fråga i de större städerna för att bibehålla en stark ekonomi, så är det märkligt att man blundar för detta verktyg som fastighetsskatten utgör. Men man ska också komma ihåg att den gamla fastighetsskatten i stort var en dålig konstruktion. Den var schablonartad och höjdes i samband med investeringar i form av byggnation på fastigheten.

Men en fastighetsskatt, utformad som en skatt på marktillgångar, kan också sporra till byggande samtidigt som den "effektiviserar beståndet". Det mest uppenbara exemplet på varför denna skatten behövs är hur byggbolag och andra markägare idag tjänar pengar på att vänta med att bygga sina byggrätter, där de tjänar mer på markens värdeökning, som har ökat dramatiskt de senaste åren, än byggnationen i sig. Att beskatta denna mark får därför två effekter: byggbolagen tvingas att ta tummen ur rumpan samtidigt som byggbar mark blir billigare - vilket i slutändan ger billigare bostäder/ bättre ekonomi i att bygga.

Att beskatta obebyggda byggrätter med en skatt på markvärdet är ett bra första steg, som också ger kommunen incitament att proaktivt detaljplanera lämplig outnyttjad mark. Exempel på sådan mark kan vara den där centrala ytparkeringen, vars ägare idag inte har något ekonomiskt intresse att utveckla då det är mindre riskfyllt att leva på parkeringsintäkter och värdeökningar än att satsa allt på ett byggprojekt som i värsta fall kan gå back.

Fastighetsskatten - en rättvisefråga

Men fastighetsskatten, rätt utformad, är en rättvisefråga både i frågor som berör stad och land, men också frågor som berör arbete och ägande:

• Varför ska t.ex subventionerna av kollektivtrafik, gator, ledningar betalas av det gemensamma när villaområdena står för oproportionerligt stor del av dessa kostnader? 

• Varför ska handel i landsbygden skattas på lika villkor som handeln i staden, trots det uppenbara faktumet att den förra då riskerar att konkurreras ut? - Det finns självändamål i att ha en levande landsbygd.

• Att straffbeskatta arbete och att lämna ägande obeskattat är en på många sätt orättvis politik som också driver ekonomin mot spekulation snarare än till mer samhällsnyttiga investeringar

Idag är bostadsmarknaden i stora delar en tragisk generationsfråga. Unga överbelånar sig för smålägenheter trots bra jobb, ifall de inte får hjälp av sina föräldrar. Barnfamiljer tvingas ofta betala dyrt för drömmen att bo i villa samtidigt som äldre tvingas bo kvar i desamma på grund av höga reavinstskatter. Dagens finansiella ramverk och ohejdade prisstegringar lämnar kvar många utsatta. De som tjänat på dagens situation är en generation som surfat på prisuppgången och nu kan belåna fastigheten för att få ut kapital. Riskerna för detta spekulationsspel har nu slutligen hamnat hos andra.

Fastighetsskatten är här den felande länken, när ekonomin har omsatts i spekulation istället för i investeringar. Resultaten syns inte lika mycket i ekonomirapporter som i människors vardag där politiken varit motvillig att genomföra nödvändiga åtgärder för att klara bostadsförsörjningen.

Bruksanvisning:

Återinförandet av fastighetsskatten i form av en skatt på mark

Börjar först som en markskatt på outnyttjade byggrätter/detaljplaner i bostadsbristens storstäder - som också kan planeras proaktivt av kommunen där politiken så finner är lämpligt. 

Markskatten införs sedan brett och nationellt samtidigt som reavinstbeskattningen fasas ut.

Utformning av en ny fastighetsskatt

Alla detaljplanerade områden. (ej jordbruk, skogsbruk eller naturreservat)

Utformas som en procentsats på markvärdet (enligt simuleringsmodell som bygger på försäljningsdata och klarar av att med liten felmarginal ge rättvisande värderingar). 

Procentsatsen bestäms av staten, men skatten tas åtminstone delvis ut av kommunen (för att skapa lika villkor regionalt, och samtidigt ge incitament lokalt) samt till regionala/statliga satsningar på infrastruktur.