 |
Återbetalningstid för solcellens klimatskuld från produktion, räknat på genomsnittlig europeisk energimix. Sverige blir återbetalningstiden 3-4 år. Men om jämförelsen istället görs med en svensk och från klimatutsläpp renare energimix blir återbetalningstiden mycket längre. Källa konsultföretaget esu-services. |
Solenergi är trendigt. Men inte alltid så hållbart som det ofta sägs eller för den delen byggs. Det saknas ofta ett kritiskt förhållningssätt till hur de används, där man ibland misstänker att symbolvärdet de förmedlar är viktigare än den faktiska nyttan de gör. Det som ofta glöms bort i solcellsdiskussionen är att solceller liksom många andra produkter börjar sitt liv med den klimatskuld som uppstår vid brytning och produktion. Men det som gör solceller unika är att de under sin livslängd gör nytta genom att exempelvis ersätta mindre miljövänlig kolkraft som energikälla och kan därmed efter några år "kompensera" för sin klimatskuld. På svenska breddgrader med en europeisk energimix (mycket kolkraft) tar det uppskattningsvis 3 - 4 år för att solcellerna ska kompensera för sin miljöskuld. Detta oräknat hur solcellerna installeras. Om man exempelvis monterar solcellerna på en brokonstruktion som i ett av exemplen nedan måste klimatskulden för hela konstruktionen räknas in. I just detta exempel lär kompensationen aldrig hinna ifatt klimatskulden.
Men i Sverige där solceller varken ersätter utsläpp från kolkraft eller vårt behov av uppvärmning under vintern fråntas solceller i princip alla fördelar för klimatet. Istället är det på andra sätt som solceller kan göra nytta. Som energikälla på båten, stugan i skogen eller som ersättning för kärnkraft under delar av året.
 |
Solcellers potential att ersätta växthusutsläpp. |
Kartan ovan visar solcellers potential att ersätta utsläpp av växthusgaser, där länder utan kolkraft sticker ut som vita fläckar där solceller inte gör någon nytta för klimatet. Borde svenska solceller istället byggas i Polen, där klimatnyttan är 20 - 30 gånger högre? Samtidigt kan vår egen luftkvalitet förbättras när deras utsläpp minskar.
 |
Klä taket med solceller och köp ett vindkraftverk så har vi ett nollenergihus! Att huset går minus under vinterhalvåret och plus under sommarhalvåret när behovet inte finns är en petitess i vad Skanska kallar "nordens mest hållbara byggnad".
|
För redan idag tänker vi ju på det sättet att de skador som görs på ett ställe kan kompenseras på ett annat. Exempelvis kan utsläppen från en flygresa kompenseras om man planterar en skog i Sahara. Ett annat exempel på detta är byggnadsförslaget juvelen i Uppsala som är ett så kallat nollenergihus. Det producerar mer energi än vad det gör av med. Till hjälp har huset solceller i fasad och tak, men det ska också byggas ett tillhörande vindkraftverk på en helt annan plats. Ett rationellt beslut utifrån ett hållbarhetsperspektiv vore att också sätta solcellerna på en plats där de gör mer nytta. Men vad gäller solceller har de fortfarande ett symbolvärde, varför ägaren vill att de ska synas.
3 Skräckexempel på hur solceller används:
 |
Två brokonstruktioner över två flerbostadshus, ger hushållsel motsvarande 25 villors årsförbrukning, Sege Park Malmö. Kommer aldrig betala tillbaka klimatskuld!? |
 |
Solceller som placeras där de syns - när symbolvärdet överväger nyttan...? |
 |
Sätt en solcell bredvid en elkontakt så har vi en "miljövänlig" laddningsstation för Teslor. Notera den tilltagna och iögonfallande konstruktionen. |
Ett positivt exempel på hur solceller används:
 |
Solcellshuset vid Uppsala centralstation |
I detta exempel har solcellerna integrerats som fasadelement och ersätter behovet av vad som annars hade klätts med andra fasadmaterial. Klimatskulden för solcellerna måste därför jämföras med ett annat alternativ till fasadmaterial. I just detta fall är även solcellerna noga utvalda - tunnfilms-solceller med låga klimatskulder och med lokal anknytning till forskningen i staden. Denna form av integrering och helhetstänk borde med dagens produktionsmetoder vara en förutsättning när solceller ska uppföras i detta land.
Kommentarer
Skicka en kommentar