Svenskt näringslivs alternativa fakta om klimatet

Denna text har uppdaterats med anledning av diverse enögda twitterdrev.

Alla som läst boken Freakonomics vet att data och statistik är en ovärderlig kunskapskälla om man ställer rätt frågor. Dock är det ofta som statistik utnyttjas för att besvara fel frågor eller frågor datan egentligen inte kan svara på. Ett sådant exempel är hur Svenskt Näringsliv gör det tämligen vanliga misstaget att presentera statistik utan att förklara vad siffrorna betyder. Att utan nyansering som i bilden ovan beskriva statistik för utsläpp från förbränning av fossila bränslen i olika länder som representativa för nationella utsläpp förtar trovärdigheten i uppsåtet hos den annars grafiskt snygga sidan ekonomifakta.se. Genom att göra detta blundar man för utsläpp från processer som betong, jordbruk och sannolikt även sopförbränning - vilket är anledningen till att Sveriges officiella territoriella statistik anger högre utsläpp per capita, drygt 5 ton koldioxid per capita. Denna felaktigt beskrivna jämförelse mellan olika länders utsläpp hjälper till att förvilla på mer än ett sätt om man inte vet hur dessa data har tagits fram och vad de betyder. Att som Svenskt Näringsliv presentera en jämförelse mellan olika länder utan att beskriva datans ursprung tyder antingen på låg kunskap eller att man driver ett vinklat budskap.

Det vi kan säga om statistiken ovan är inte att Sverige nödvändigtvis är någon sorts miljövänlig förebild - bara att vi svenskar ger ifrån oss relativt små utsläpp från fossilbränsleförbränning inom landets gränser. Intressant kunskap - men inte hela bilden av vår klimatpåverkan! En bättre bild av vår klimatpåverkan fås om vi ser till den klimatpåverkan vi orsakar via vår konsumtion. Alltså utsläpp som orsakats av de produkter och tjänster vi konsumerar (export dras av - inget dubbelräknas). Enligt Naturvårdsverket blir medelsvenskens utsläpp per capita då ca 11 ton koldioxid om vi räknar konsumtionsbaserat. I denna jämförelse (med några år på nacken) går det att se hur sverige står sig mot andra länder, vilket visar att medelsvensken hör till de 10 % av världsbefolkingen med högst utsläpp, trots att vi har ren energi.

Att utsläpp oftast räknas territoriellt är främst praktiska - det är lättare att kartlägga utsläpp från en viss geografisk yta jämfört med att mäta vilka utsläpp ett land står ansvarigt för ur ett konsumtionsperspektiv där även importerad konsumtion och medborgares förehavanden utomlands ingår. De territoriella utsläppen kan sedan adderas så att vi får en bra bild av utsläppen i världen som helhet, vilket vi behöver för att kunna följa upp global klimatpåverkan och dess effekter.

Ekonomifakta borde självklart presentera statistik på ett korrekt sätt. För att ge en mer korrekt bild av Sveriges klimatavtryck bör även konsumtionsbaserade utsläpp nämnas. Att trots 16 olika statistiksidor om utsläpp lyckas undgå att få med konsumtionsbaserade utsläpp tyder på att man medvetet väljer att blunda för detta.

Tråkigt.