Tankar om arkitektur

Riktlinjerna för det framtida Uppsala tar just nu form inne på kommunens stadsplaneringskontor. Kommunen har lovat att bygga 33 000 bostäder mellan Gottsunda och Bergsbrunna i utbyte mot att staten investerar i tågspår och ny tågstation söder om Bergsbrunna. Men avtalet om bostäder för ca 70 000 invånare på en yta motsvarande stadsdelen Sunnersta kommer med betydande risker för kommunen. Jag är i grunden positiv till Uppsalas stadsutveckling. Den höga byggtakt som uppnåtts de senaste åren är nödvändig för att Uppsala ska få bostadspriser som fler har råd med. Dessutom har det i många fall gett oss inspirerande nya stadsmiljöer som vid Cementgjuteriet, Resecentrum eller Rosendal. Men för att fortsatt klara en god stadsutveckling behövs fler verktyg än bara förtätning på parkeringar, verksamhetsområden och kraftledningsstråk. Den senaste Översiktsplanen från 2016 lyfter med stor emfas fram fyrspår till Stockholm och ny station i Bergsbrunna som det verktyg Uppsalas stadsutvecklin

Enligt avtalet möjlig placering av de 33 000 bostäderna markerat inom svart streckad linje. I det markerade området mellan Gottsunda och Ultuna kommer sannolikt en stor del av ytan att förbli obebyggd, t.ex natura 2000 området och mycket av SLU:s markägor. Avtalet mellan stat och kommun om ny tågstation i utbyte mot byggandet av 33 000 nya bostäder i stråket mellan Bergsbrunna och Gottsunda bygger på gravt vilseledande illusioner om vilken bebyggelsetäthet som kommer att prägla den framtida bebyggelsen för ca 70 000 invånare. Kommunfullmäktige är vilselett och här tänkte jag förklara hur. Ingående i avtalet finns en promemoria som visar var och hur dessa bostäder ska få plats. Här finns luddiga markeringar på en karta som visar möjlig geografisk placering av bostäderna och här finns också kvantitativa beräkningar om vilken täthet dessa behöver byggas med för att få plats på markytorna som är tillgängliga för ny bebyggelse. Hur stor yta behövs för 33 000 bostäder? I denna p

Till vänster: Central Park befintlig utformning. Till höger: Central Park alternativ utformning.  Om trygghet och utformning av grönområden. Den som besökt New York, London eller Berlin har troligen också besökt städernas mest kända grönområden som Central Park, Hyde Park eller Tiergarten. Jag tror dock att få har strosat sporadiskt genom dessa grönområden efter mörkrets inbrott - det upplevs helt enkelt inte tryggt att röra sig längs folktomma gångstigar. Detta gör att dessa och även mindre grönområden under nattetid blir till barriärer i staden. Hur dessa barriäreffekter är placerade i staden har stor social betydelse. I bilden ovan har jag tagit mig friheten att rita en alternativ version av Central Park på Manhattan som delar av stadsbebyggelsen på ön i två delar. Parkytan i de båda förslagen är ungefär likvärdig, men ur ett socialt perspektiv har de troligtvis helt olika effekter. Där det nuvarande central park går parallellt med de huvudsakliga rörelsestråken (nordsydl