Hur skulle en förtätning av olika typer av villaområden kunna se ut? I detta inlägg visar jag förtätningspotentialen i tre olika villaområden. I mitt tidigare inlägg visade jag skisser för 6 smala småhus som passar för förtätning på befintliga villatomter. I detta inlägg visar jag hur dessa hustyper kan användas för att förtäta i olika typer av villaområden. Exemplen nedn visar en typ av maxscenarion givet att befintliga bostadshus bevaras. I verkligheten kan det ta lång tid för dessa maxscenarion att realiseras och i de flesta fall kanske de aldrig gör det, beroende på hur förtätningstrycket utvecklas i framtiden. Man kan också tänka sig en ännu högre exploatering ifall man tillåter att befintliga villor ersätts med mer kompakt bebyggelse. Men en sådan förtätning är mer kapitalintensiv än den där nya bostäder endast byggs på mark som antingen är obebyggd eller omfattar enklare komplementbebyggelse såsom garage och förrådshus. 1. Kompakt småhusområde i Kungsgärdet Uppsala. ...
På Uppsala kommuns hemsida finns ett par historiska stadsplaner, vilka ger en spännande bild av hur planeringen kunde ha tagit andra vägar. I detta inlägg söker jag staden som kunde ha blivit. Först P O Hallmans stadsplan från 1910: Året är 1910, i Hallmans plan för Uppsala är alla gatorna lätt krökta inspirerat av österrikaren Camillo Sittes idéer. Öster om järnvägen är en stor ny stadsdel planerad, kvarter med husen mot gatan och korsningar där gator går i alla möjliga riktningar. Stadsdelen är nästan lika stor som den då existerande staden. Idag, år 2013, är stadsdelen fullt utbyggd sen länge och är en självklar del av stadskärnan. Längs dess gator finns nästan lika stort utbud som i den äldre staden på andra sidan järnvägen. Runt i kring stadskvarteren ligger en ring av äldre villakvarter, idag har en del av villorna växlats mot mindre flerfamiljshus, men kvar finns ändå många ståtliga villor, med läget mitt i staden så utgör de bland de dyraste av stadens bostäde...
Bofills båge. 4 eller 8 våningar? Foto Håkan Svensson Här i Uppsala har utformningen av detaljplaner ändrats dramatiskt det senaste decenniet både till innehåll och till form. Borta är exempelvis de Romerska siffror som anger högsta tillåtna våningsantal eller siffror i romber som anger högsta tillåtna höjd. Istället har dessa ersatts av ett svårläsligt antal egenskapskrav där reglering av byggnadshöjd men inte våningsantal fortfarande ingår. Jag trodde först att den ökade svårläsligheten är ett led i att man vill undvika granskning och överklaganden. Men detta skifte är också efter Boverkets rekommendationer där de konstaterar att reglering av våningsantal är svårt och ofta leder till tvister när aktörer hittar oförutsedda kryphål. Boverkets rekommendationer om reglering av våningsantal. Formulering i plankarta. Istället har Boverket tagit fram rekommendationen att reglera hur många våningar en byggnad upplevs ha mot omgivningen. Ett sådant krav ställs i en nyantage...
Kommentarer
Skicka en kommentar