Fortsätt till huvudinnehåll

Get Britain building again - kommer Keir klara sina bostadslöften?

En gatuvy i London.
Labour med Keir Starmer i spetsen vann en jordskredsseger i det brittiska parlamentsvalet. Bland vallöftena utlovas kraftigt ökat bostadsbyggande - kan de hålla vad de lovar? 

Precis som att det är lätt att göra sig lustig över det brittiska valsystemet, där Labour vann 63 % av mandaten med 34 % av rösterna, är det också lätt att göra sig lustig över brittiska bostäder. Heltäckningsmattor i badrum, bristande uppvärmning och utvändiga avloppsrör som fryser så fort temperaturen går under noll. Fram till dagens energikris tycks oviljan att förbättra bostadsstandarden varit lika stark som viljan att behålla enfamiljshuset som norm. Dessutom är bostadsbristen stor. I London saknar nära 5 % av skolbarnen en fast bostad och i vissa delar av staden rör det sig om hela 1 av 10 skolbarn. Detta beror givetvis på skyhöga priser på grund av lågt byggande och en konsekvens av att man trots efterfrågan envisas med att hålla kvar vid en mycket låg bebyggelsetäthet.

Bland annat i ljuset av detta vill Labour dramatiskt öka byggandet. 1.5 miljoner nya bostäder ska vara färdigställda under deras första 5 år vid makten. Deras plan inbegriper tuffare krav på lokala myndigheter att leverera en viss mängd bostadsbyggande och ökad regional styrning av bebyggelseutveckling. Vad gäller marken pekar de på "brownfield-sites" tidigare industrimark och på "grey belt" dvs hårdgjorda ytor i det skyddade "green belt" som omger många Brittiska städer. Någon definition av "grey-belt" saknas varför det är svårt att säga hur mycket mark det handlar om. Men argumentationen lär öppna för att ta i anspråk större sammanhängande delar av dessa green belts. Deras vision nämner också etablerandet av nya större trädgårdsstäder.

Finansieringen är desto mindre klar. Labour gick till val på en stram budget och de bostäder till lägre priser som utlovas ska tillgodoses av marknaden själv genom krav på en viss andel billiga bostäder vid nybyggnation. Med dagens räntor är byggande svårt som det är. Här krävs antagligen sänkta räntor eller att staten tar ansvar för finansieringen om byggandet ska kunna nå upp på dessa rekordnivåer. Antagligen båda med tanke på att en stor del av nybyggandet fokuseras till städernas utkanter, där betalningsviljan ofta är lägre. Framgången för Labours politik bygger mycket på hur väl man lyckas få lokala myndigheter att planera och godkänna ett ökat byggande. Vad blir konsekvenserna för de ofta välbärgade förorter som blockerar nybyggnation? Potentialen ifall man får med dessa är stor. Att förtäta Londons förorter, kan enligt Londonbaserade arkitekten Russel Curtis ge plats åt cirka 900 000 nya bostäder.

Att få med byggande som tillgodoser den lokala efterfrågan i varje stadsdel är en nyckel för att sätta igång en byggboom. Precis som i Sverige fordrar det ett skifte i hur vi bygger och planerar nya bostäder. Planering och byggbransch behöver lära sig ta fram byggprojekt på mindre tomter. I London har försök gjorts i vissa förorter för ett mer småskaligt byggande med förtätning av befintliga småhuskvarter. I exemplet Croydon har försöket dragits tillbaka efter nytt val av borgmästare. Med en ny Labour regering kan detta försök förhoppningsvis återupptas och implementeras över hela Storbritannien.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Historiska stadsplaner i Uppsala: en kontra-faktisk historieskrivning

På Uppsala kommuns hemsida finns ett par historiska stadsplaner, vilka ger en spännande bild av hur planeringen kunde ha tagit andra vägar. I detta inlägg söker jag staden som kunde ha blivit.  Först P O Hallmans stadsplan från 1910: Året är 1910, i Hallmans plan för Uppsala är alla gatorna lätt krökta inspirerat av österrikaren Camillo Sittes idéer. Öster om järnvägen är en stor ny stadsdel planerad, kvarter med husen mot gatan och korsningar där gator går i alla möjliga riktningar. Stadsdelen är nästan lika stor som den då existerande staden. Idag, år 2013, är stadsdelen fullt utbyggd sen länge och är en självklar del av stadskärnan. Längs dess gator finns nästan lika stort utbud som i den äldre staden på andra sidan järnvägen.  Runt i kring stadskvarteren ligger en ring av äldre villakvarter, idag har en del av villorna växlats mot mindre flerfamiljshus, men kvar finns ändå många ståtliga villor, med läget mitt i staden så utgör de bland de dyraste av stadens bostäder. Längs

En transformatorstation

Snygg inklädnad - dum yta... I stadsdelen Kungsängen i Uppsala står den här transformatorstationen. Tycker att den rostiga inklädnaden är förbaskat cool och troligen kommer det att bli ännu coolare när den är helt inklädd av klängväxter. Men varför har de lagt järnvägssten på marken? Den är otymplig och mer än avskräckande att gå på - det är ett underlag som formligen skriker - det är dumt att gå här! - Du ska inte gå här! Det hade ju varit trevligt om människorna i detta område kunde få en till liten parkyta där istället, det skulle de behöva. Jag undrar vad det är som får arkitekter att ta ett sådant beslut under dessa omständigheter. Man förstår ju att  det kan finnas omständigheter då det är motiverat att otillgängligöra värdefull yta genom att strö ut järnvägssten.  Men inte i ett område som behöver fler parker. Kanske gick det till så här när arkitekterna beslutade om järnvägssten: "- Vanligt gräs är ju snyggt men jag har en stor hög med järnvägssten hemma på min to

Enfamiljsområden - en internationell jämförelse

Enfamiljshuset är en grundpelare för stadsbyggande runt om i världen och drömmen om det egna huset med trädgård är stark inom många olika kulturer. Dock kan denna dröm se ut på många olika sätt beroende på var i världen du tittar och som resultat vara olika tillgänglig. I detta inlägg tänker jag ge mig på en internationell jämförelse av våra städers mest glesbebyggda stadstyper - enfamiljshusområdet. Stockholm: I Stockholm utgör villaområden ca 65 % av ytan för stadens bostadsområden, även om villa områdenas andel av stadens bostäder är snarare 15 %. Bostadstätheten i stadens villaområden utgör därmed endast 1/5 del av stadens genomsnittliga bostadstäthet och endast 1/10-del av den genomsnittliga bostadstätheten i stadens övriga stadsdelar. Med denna typ av glesa villamattor blir drömmen om det egna huset en dröm som för de flesta är ouppnåelig och för många av de som når den blir det en källa till hög skuldsättning. I Stockholm är det typiska villaområdet renodlat från