Sex smala småhus

I detta inlägg vill jag presentera hur smala radhus kan se ut i praktiken med ritningar på flera varianter och mina tankar bakom dessa. 

Jag har ofta lyft fram smala radhus som en byggnadstypologi med storpotential att förtäta befintliga stadsmiljöer med. Inte minst på befintliga villatomter där den smala formen passar in i det mellanrum som ofta föreskrivs mellan huvudbyggnad och tomtgräns. Där har jag gjort en konservativ bedömning att man kan få in cirka 200 000 sådana radhus på befintliga villatomter i Stockholms tätort. Jag har också gjort illustrationer för hur detta kan se ut i stadsmiljön, men jag har hittills inte presenterat något mer detaljerat om hur utformningen av själva husen kan se ut. Trots många försök har jag aldrig kommit till skott att presentera skisser och ritningar för detta. 

Tidigare skiss för hur ett generiskt villaområde kan förtätas, bland annat med hjälp av smala hus.

Men i senaste numret av tidskriften arkitektur (nr 6 2024) presenterades ett jättefint radhusprojekt om 12 radhus ritat av Belleville arkitekter, ett litet malmöbaserat arkitektkontor startat av arkitekterna Anna Englöv och Jeanette Lundberg. Arkitektkontoret står också som byggherre för projektet. Husen motsvarar på många sätt de smala husen jag fantiserar om. De är invändigt endast 3,8 m breda och byggda som modulelement i fabrik, de har trästomme och står på en betongfri husgrund. De är dessutom mycket fina och erbjuder rumsliga kvaliteter långt utöver den alldagliga radhusarkitekturen trots deras begränsade mått. Husen är verkligen goda prototyper för hur en stor del av byggandet i våra större städer skulle kunna se ut i nära framtid. Samtidigt skiljer husen sig på en del punkter från de skisser jag gjort och kanske är det därför jag nu åter gör en push att försöka presentera mina tankar kring smala radhus.

Illustration hur ett relativt tättbebyggt småhusområde kan förtätas med smala småhus

Mina tankar om smala radhus

Hur husen kan passa in i en befintlig villamiljö är en baktanke jag haft i huvudet när jag ritat dessa smala radhus. Hur kan volymen hanteras för att inte vara så påträngande? Hur kan insyn till och från de nya husen hanteras så att man behåller en privat miljö åt både huset och dess grannar? Ambitionen har varit att hitta en form som tillåter en fullgod bostad till en större barnfamilj samtidigt som inverkan på grannskapet minimeras och sedan forma nya byggrättsregler efter detta.  

Erfarenheterna från mindre lyckade byggrättsreformer i Nordamerika är att detaljutformningen av byggrätten är av stor betydelse där för snäva regler kan kväva alla ambitioner till det ökade byggande som reformen trots allt syftade till. Här i Sverige kan man nämna Attefallsstugorna som byggts ganska sparsamt trots att de tillåtits byggas på alla villatomter i hela landet. Där har den låga efterfrågan på bostäder om 30 kvm i villaområden sannolikt varit en begränsande faktor. I dessa lägen består efterfrågan till stor del av större bostäder och det kan göra stor skillnad på hur mycket som byggs ifall de ökade byggrätterna medger bostäder på 80 kvm eller 130 kvm. Det spelar sannolikt stor roll om bostäderna passar en tre eller fyrabarnsfamilj eller om utrymmet endast medger egna sovrum till en familj med färre barn. 

Farhågan är förstås att en byggrättsreform kommer att urvattnas vid framtagande på grund av protester. Där behöver den politiska processen stå fast vid att byggrätterna i de flesta fall ska medge bostäder anpassade till större barnfamiljer. För att säkra detta krävs att dessa smala hus tillåts byggas i minst 2,5 plan och att man tillåter en ganska hög andel bebyggd mark på mindre tomter, kanske bortåt 60 % bebyggd yta, där man såklart måste säkra tillräcklig genomsläpplighet för dagvatten på den obebyggda delen av ytan. Hursom är frågan om byggrätternas utformning något jag har kvar att avhandla men det är en viktig baktanke jag haft vid ritande av dessa hus. Nu till själva skisserna som antagligen kommer att beskrivas även i separata blogginlägg.

Smalt hus no. 1

Yta: 111 kvm

I detta hus om 111 kvm har vikt lagts vid att hitta en kompakt volym för de övre våningarna som inte känns för främmande i en villaområdesmiljö och som såklart begränsar skuggverkan mot grannar som sannolikt har sin tomtgräns tätt intill. Istället har bottenplanet tillåtits ta upp större yta med ett vardagsrum som delvis sticker ut ur huvudvolymen, vilket är en typ av utbyggnad som är vanligt förekommande hos brittiska radhus. 

I den utstickande delen av vardagsrummet tillåts en riktig hög takhöjd om cirka 3,5 meter, som det här djupa och smala rummet behöver. Den högre takhöjden bidrar också till att freda grannarnas trädgårdar mot insyn ifrån fönstret på övervåningen, vars siktlinje begränsas nedåt av taket som så klart ska vara gräsbeklätt. Denna funktion fungerar så klart även åt andra hållet.

Entrén direkt in i köket är mindre traditionell. Hallen är snarast en zon cirka 1,5 meter djup närmast fasaden medan köket med matplats ligger innanför den zonen. Här finns både för och nackdelar med denna utformning. Ett draperi skulle potentiellt kunna dela upp zonerna på ett sätt som möjliggör att man döljer en del stök i hallen, såsom en barnvagn, väskor mm. Men överlag krävs en disciplin med ordning på skor och ytterkläder om en sån här lösning ska vara estetiskt snygg. Här krävs kanske också någon form av fälla för förhindra grus från hallen att vandra in i köket. Liknande lösningar med hallen rakt i köket är inte ovanlig på amerikanska hus och den har kvaliteter såsom ett nära samband mellan köket entréträdgården till huset. I ett så här smalt hus är det kanske också en förutsättning om man vill separera kök och matplats från vardagsrummet.

Smalt hus no. 2

Yta: 130 kvm

Detta hus om 130 kvm har försökt uppnå möjlighet till rundgång i bottenplan. Vilket med denna bredd kräver ett mindre badrum i bottenplan än vad som medges i svenska byggnormer. Det går såklart att denna husmodell kan ha ett större badrum men till priset av förlorad rundgång. På många sätt liknar detta hus det tidigare med en bottenvåning som är större än övervåningarna ett kök som också inrymmer entréfunktion. 

En skillnad är spiraltrappan, som kanske inte är särskilt praktisk förutom när det kommer till planstorlek och möjlighet att enkelt anpassa våningshöjden som på bottenplan är generösa 3 meter i detta fall. Desto sämre är spiraltrappans funktion när det kommer till att lyfta upp skrymmande föremål som möbler mm. Huset har terrasser på de båda övre planen riktade åt varsitt väderstreck. Där toppvåningen är mer öppen, något som fungerar bra som atelje/hemmakontor/barnens allrum eller annan funktion som mår bra av att vara avskild från övriga huset.

Smalt hus no.3 

Yta: ca 143 kvm inklusive källare.

Detta hus är egentligen inte smalt, däremot kompakt med yttermåtten 7 x 9 meter. Tillskillnad från de smala husen som är tänkta att få plats på den smala strimma mark mellan befintliga hus och tomtgräns så är detta hus tänkt att placeras på baksidan innanför befintlig bostad. Denna placering ger mindre påverkan på gatumiljön och kan vara lämplig i känsligare kulturmiljöer. Huset är halvt nedsänkt där entrén är på mittersta planet via en ramp från gatan. På detta sätt får både entréplan och källarplan begränsad insyn från marknivå samtidigt som den kompakta formen ger bra ljus till i stort sett alla rummen. Samtidigt blir avstånden vertikalt i huset mindre och medger mer avskildhet då inget av sovrumsplanen behöver passeras för att nå andra funktioner, förutom den lilla bastun fått plats i källaren.

Den lilla situationsskissen ovan visar möjligheten att förtäta en parhustomt om cirka 300 kvm. Vilket jag tycker visar på att detta är en bra lösning för tomter med en djupare bakgård. 

Smalt hus no. 4

Yta: 119 kvm

Detta hus har till skillnad från flera tidigare exempel en ordentlig separat hall med mycket förvaring och med ett sammanhängande kök och vardagsrum, något som många efterfrågar. De övre våningsplanen hålls likt tidigare exempel begränsade till sin volym. Precis som i det första exemplet så har den utstickande delen av bottenvåningen en högre höjd som i detta fallet också markerar en skillnad mellan kökszonen och vardagsrumszonen. 

Huset har också en terras på övervåningen mot gatan som eventuellt kan bidra till att få huset att kännas mindre.

Smalt hus no. 5

Yta: 139 kvm

Detta hus är med sina 5,4 meter något bredare än de flesta alternativen som är 4,5 meter breda. Det är fortfarande ganska smalt men tillåter rundgång i bottenplan samtidigt som man uppfyller normer om storlek på badrum. Spiraltrappan är fortfarande opraktisk men skulle ganska lätt kunna bytas ut till en konventionell trapp i detta alternativ. 

Återkommer gör också motivet med vardagsrummet i bottenplan som en utstickande volym med högt i tak och entréfunktioner i matsalen. Här finns nästan utrymme att skapa en avskiljd hall utan att matrummet blir för litet. Övervåningen är som i flera alternativ ganska obearbetad men med den ökade bredden finns ökade möjligheter att skapa fler eller större rum.

Smalt hus no. 6 - med garage

Yta: 142 kvm

Detta hus har utformats efter två grundtankar. Det ena är att inkorporera möjligheten att parkera bilen invändigt. Den andra är att minimera utblick från de övre planen mot trädgården på baksidan. Den stora entrén som också möjliggör parkering av bil eller om man som min egen familj har många cyklar är en funktion som saknats i de övriga alternativen och ger en hel del extra flexibilitet till huset. Man kan tänka sig att detta rum kan användas till diverse hobbyprojekt. 

Jag är sedan länge emot parkeringsnormer där ansvaret flyttas från bilägaren till bostadsbyggaren att tillgodose sig med parkering och kanske framförallt för att dessa parkeringsnormer försvårar eller rent av omöjliggör byggnation av både flerfamiljshus och enfamiljshus på de något mindre tomter som var fullt normala innan parkeringsnormernas intåg. 

Å andra sidan finns många som faktiskt vill ha denna funktion och gärna ett varmgarage. Som synes skulle givetvis även denna funktion få plats i ett 4,5 meter smalt radhus som det här. Jag är inte helt nöjd med planlösningen där kök och vardagsrum blev lite ihopträngt. Med en annan lösning för trappen och badrummet tror jag att detta går att få till på ett sätt som också gynnar de övre planen. 

Detta hus är också en våning högre än många andra alternativ med en terrass och en liten kontorsnisch uppe på fjärde våningen. Huset kan tänkas passa bra i lite mer av en stadsmässig miljö där garage och entré i princip skulle kunna gränsa direkt mot ett publikt gaturum utan något mer än minimal förgårdsmark.