Fortsätt till huvudinnehåll

Skiss modernt Dala-härbrä

Det är något lockande men också svårt med att utforma ett timrat hus. Egentligen oavsett husets storlek. Exemplen är få där man lyckats få till ett modernt samtida uttryck med timmerstomme. De schweiziska arkitekterna Peter Zumthor och Gion A Caminada tillhör de få som lyckats med detta. Idén med denna skiss var att lägga till en ny stuga på den lilla fäbodgården i norra Dalarna som min Pappa och hans två syskon med familjer delar på. Här finns ett behov av fler sängplatser och en önskan om ett vinterbonat hus som kan användas för skid och vintersemester. 

På tomten finns idag 2 timrade stugor, en vedbod och ett hus med dusch, toalett och bastu. Gården ligger i ett gammalt fäbodområde och de två timrade stugorna har tidigare använts i fäbodbruket men senare byggts om till fritidshus. För att passa in på gården och i fäbodmiljön har jag försökt utforma huset likt ett typiskt härbrä som det finns många av på gårdarna runt omkring. De mer slutna härbrä-lika fasaderna vätter mot gårdsplanen och entrévägen till gården, medan den mer öppna glasade fasaden mot söder vätter mot en hästhage och lite skog. 

Jag tycker att skissen blev ganska bra. Proportionerna blev ok, men det är så klart ett härbrä modell större och visst finns det detaljer som behöver bearbetas för att detta ska bli ett komfortabelt hus. Nu kommer nog detta inte bli byggt. Framförallt beroende på ägoförhållandena där det är många som delar på gården och osäkerheten om vad som händer när nästa generation tar över. Men drömma kan man alltid göra.
 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Historiska stadsplaner i Uppsala: en kontra-faktisk historieskrivning

På Uppsala kommuns hemsida finns ett par historiska stadsplaner, vilka ger en spännande bild av hur planeringen kunde ha tagit andra vägar. I detta inlägg söker jag staden som kunde ha blivit.  Först P O Hallmans stadsplan från 1910: Året är 1910, i Hallmans plan för Uppsala är alla gatorna lätt krökta inspirerat av österrikaren Camillo Sittes idéer. Öster om järnvägen är en stor ny stadsdel planerad, kvarter med husen mot gatan och korsningar där gator går i alla möjliga riktningar. Stadsdelen är nästan lika stor som den då existerande staden. Idag, år 2013, är stadsdelen fullt utbyggd sen länge och är en självklar del av stadskärnan. Längs dess gator finns nästan lika stort utbud som i den äldre staden på andra sidan järnvägen.  Runt i kring stadskvarteren ligger en ring av äldre villakvarter, idag har en del av villorna växlats mot mindre flerfamiljshus, men kvar finns ändå många ståtliga villor, med läget mitt i staden så utgör de bland de dyraste av stadens bostäde...

En transformatorstation

Snygg inklädnad - dum yta... I stadsdelen Kungsängen i Uppsala står den här transformatorstationen. Tycker att den rostiga inklädnaden är förbaskat cool och troligen kommer det att bli ännu coolare när den är helt inklädd av klängväxter. Men varför har de lagt järnvägssten på marken? Den är otymplig och mer än avskräckande att gå på - det är ett underlag som formligen skriker - det är dumt att gå här! - Du ska inte gå här! Det hade ju varit trevligt om människorna i detta område kunde få en till liten parkyta där istället, det skulle de behöva. Jag undrar vad det är som får arkitekter att ta ett sådant beslut under dessa omständigheter. Man förstår ju att  det kan finnas omständigheter då det är motiverat att otillgängligöra värdefull yta genom att strö ut järnvägssten.  Men inte i ett område som behöver fler parker. Kanske gick det till så här när arkitekterna beslutade om järnvägssten: "- Vanligt gräs är ju snyggt men jag har en stor hög med järnvägssten hemma på mi...

Allmänhet och kommunfullmäktige gravt vilselett om tätheten för 33 000 nya bostäder i södra Uppsala

Enligt avtalet möjlig placering av de 33 000 bostäderna markerat inom svart streckad linje. I det markerade området mellan Gottsunda och Ultuna kommer sannolikt en stor del av ytan att förbli obebyggd, t.ex natura 2000 området och mycket av SLU:s markägor. Avtalet mellan stat och kommun om ny tågstation i utbyte mot byggandet av 33 000 nya bostäder i stråket mellan Bergsbrunna och Gottsunda bygger på gravt vilseledande illusioner om vilken bebyggelsetäthet som kommer att prägla den framtida bebyggelsen för ca 70 000 invånare. Kommunfullmäktige är vilselett och här tänkte jag förklara hur. Ingående i avtalet finns en promemoria som visar var och hur dessa bostäder ska få plats. Här finns luddiga markeringar på en karta som visar möjlig geografisk placering av bostäderna och här finns också kvantitativa beräkningar om vilken täthet dessa behöver byggas med för att få plats på markytorna som är tillgängliga för ny bebyggelse. Hur stor yta behövs för 33 000 bostäder? I denna p...