Fortsätt till huvudinnehåll

Uppsalas förhoppning om kulturhuvudstadsåret och kulturen som sitter i väggarna

Interiör Kirunas gamla stadshus från 1962, ritat av akitekt Arthur von Schmalense. Notera trappan som fungerar som en scen med inbyggd talarstol. Foto: Arild Vågen

När jag skriver detta sitter jag i Uppsalas stadshus glasade innergård och väntar på tillkännagivandet av vilken svensk stad som ska utses till europeisk kulturhuvudstad. Det ganska nyligen utbyggda stadshuset med sin glastäckta innergård som samlande plats är betydligt mer inbjudande än vad det var tidigare. Här finns utrymme att bjuda in eller åtminstone närma sig allmänheten vid speciella tillfällen.

Tyvärr ställdes husets stora invigning in i samband med oro för koranbränningar som samtidigt skulle ske i centrala Uppsala. Nu när det ska tillkännages vilken stad som tar hem kulturhuvudstadsåret är det ytterligare ett bra tillfälle att använda atriumgården för en mer folklig inramning. Istället ser jag hur de inkommande gästerna stressat knappar in sina personuppgifter på besöksanmälningsdatorerna som står på rad intill säkerhetsspärrarna för att få komma in till evenemanget som hålls i den avskilda konferensdelen. 

Ut i den publika atriumgården hörs ljudet från presentationen och hörs gör även den kollektiva sucken som kom när kulturhuvudstadskampen togs hem av Kiruna. Men ingenting syns. Kulturpolitiken hålls dold och privat i en skyddad sfär. På något sätt tror jag detta speglar kulturlivet i Uppsala. Som något uppdelat i olika sfärer där det oväntade, utmanande och inbjudande mötet med den stora allmänheten ofta saknas. Om man nu investerat i en kulturvision för mer delaktighet och där kulturen ska involvera medborgarna borde detta så klart även gälla tillkännagivandet. Här sitter jag och tänker att Uppsala kanske ändå inte förtjänar att bli kulturhuvudstad

I Kiruna, som också har ett nytt stadshus ritat av samma danska arkitektbyrå, sker tillkännagivandet på en scen direkt i husets stora foaje. Här finns inga säkerhetsspärrar mot allmänheten och inga gäster som stressat skriver in sina personuppgifter på en dator. Just i Kiruna är traditionen stark med ett öppet och publikt orienterat stadshus där det tidigare stadshuset kännetecknades av sin inbyggda innergård utformad som ett inomhustorg. Den kombinerade scenen/trappen i Kirunas nya stadshus liknar på många sätt hur trappen i det gamla stadshusets inbyggda innergård var utformad. Den tidigare trappan hade till och med en inbyggd talarstol. En särskilt utformad funktion för festliga tillfällen som tyvärr saknas i Uppsalas nya stadshus och än mer saknades i det gamla. Kultur som sitter i väggarna.

Ett kulturhuvudstadsår skulle utan tvekan ha kunnat bidra långsiktigt till Uppsalas kulturliv. Men även med stora investeringar i kultur och kulturell infrastruktur krävs det något mer för att också förändra och utveckla den kultur som sitter i väggarna i den här staden. Uppsalas kulturhuvudstadsansökan var ändå något av detta på spåren. Låt oss hoppas att den visionen kan utvecklas vidare. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Historiska stadsplaner i Uppsala: en kontra-faktisk historieskrivning

På Uppsala kommuns hemsida finns ett par historiska stadsplaner, vilka ger en spännande bild av hur planeringen kunde ha tagit andra vägar. I detta inlägg söker jag staden som kunde ha blivit.  Först P O Hallmans stadsplan från 1910: Året är 1910, i Hallmans plan för Uppsala är alla gatorna lätt krökta inspirerat av österrikaren Camillo Sittes idéer. Öster om järnvägen är en stor ny stadsdel planerad, kvarter med husen mot gatan och korsningar där gator går i alla möjliga riktningar. Stadsdelen är nästan lika stor som den då existerande staden. Idag, år 2013, är stadsdelen fullt utbyggd sen länge och är en självklar del av stadskärnan. Längs dess gator finns nästan lika stort utbud som i den äldre staden på andra sidan järnvägen.  Runt i kring stadskvarteren ligger en ring av äldre villakvarter, idag har en del av villorna växlats mot mindre flerfamiljshus, men kvar finns ändå många ståtliga villor, med läget mitt i staden så utgör de bland de dyraste av stadens bostäde...

En transformatorstation

Snygg inklädnad - dum yta... I stadsdelen Kungsängen i Uppsala står den här transformatorstationen. Tycker att den rostiga inklädnaden är förbaskat cool och troligen kommer det att bli ännu coolare när den är helt inklädd av klängväxter. Men varför har de lagt järnvägssten på marken? Den är otymplig och mer än avskräckande att gå på - det är ett underlag som formligen skriker - det är dumt att gå här! - Du ska inte gå här! Det hade ju varit trevligt om människorna i detta område kunde få en till liten parkyta där istället, det skulle de behöva. Jag undrar vad det är som får arkitekter att ta ett sådant beslut under dessa omständigheter. Man förstår ju att  det kan finnas omständigheter då det är motiverat att otillgängligöra värdefull yta genom att strö ut järnvägssten.  Men inte i ett område som behöver fler parker. Kanske gick det till så här när arkitekterna beslutade om järnvägssten: "- Vanligt gräs är ju snyggt men jag har en stor hög med järnvägssten hemma på mi...

Allmänhet och kommunfullmäktige gravt vilselett om tätheten för 33 000 nya bostäder i södra Uppsala

Enligt avtalet möjlig placering av de 33 000 bostäderna markerat inom svart streckad linje. I det markerade området mellan Gottsunda och Ultuna kommer sannolikt en stor del av ytan att förbli obebyggd, t.ex natura 2000 området och mycket av SLU:s markägor. Avtalet mellan stat och kommun om ny tågstation i utbyte mot byggandet av 33 000 nya bostäder i stråket mellan Bergsbrunna och Gottsunda bygger på gravt vilseledande illusioner om vilken bebyggelsetäthet som kommer att prägla den framtida bebyggelsen för ca 70 000 invånare. Kommunfullmäktige är vilselett och här tänkte jag förklara hur. Ingående i avtalet finns en promemoria som visar var och hur dessa bostäder ska få plats. Här finns luddiga markeringar på en karta som visar möjlig geografisk placering av bostäderna och här finns också kvantitativa beräkningar om vilken täthet dessa behöver byggas med för att få plats på markytorna som är tillgängliga för ny bebyggelse. Hur stor yta behövs för 33 000 bostäder? I denna p...