Förväntningarnas roll i klimatpolitiken eller: Försöker Volvo lura på folk fossilhybrider?

Volvo EX40 en ok elbil.


Håkan Samuelsson hade fel när han som VD för Volvo (personbilsföretaget) 2014 gick ut med att Volvo inte tror på rena elbilar. Sedan dess har Volvo  satt upp målet att enbart producera elbilar år 2030 för att sedan backa och även tillåta en del hybrider. Nu har Håkan Samuelsson som åter är VD för Volvo gått ett steg längre och öppnat för att sälja laddhybrider även efter 2035, året då man i EU beslutat att förbjuda försäljning av nya fossila förbränningsmotorer. 

Visserligen verkar det som att Volvo lägger ner de egna satsningarna på hybriddrivlinor för att i detta scenario låna in teknik från sina kinesiska syskonbolag. Men jag kan ändå inte värja mig ifrån att utspelet mest är gjort med syftet att lugna dagens fossilbilsköpare.

För att sälja fossilbilar och fossilhybrider idag behöver kunderna förvänta sig att tekniken är efterfrågad även om 10 till 15 år. Man behöver också förvänta sig att den fossila infrastruktur i form av tankställen består ett tag till trots minskad efterfrågan. Annars kan man vänta sig ett stort prisfall på nya fossilbilar även på kortare sikt. 

Att som Samuelsson peka på hur dessa bilar fortsatt behövs i framtiden kan vara ett sätt att lugna eller i värsta fall lura dagens köpare, även om det finstilta i sammanhanget handlade om ett fåtal regioner i världen.

Förväntningar om framtiden styr våra val redan idag. Därför är kampen om förväntningarna så viktig. Vi kan styra dagens beteende genom att ändra förväntningarna om vilken politik och teknisk utveckling som kommer i framtiden. 

Till exempel kan scenarion om havsnivåhöjningar långt fram i tiden påverka fastighetsvärden och försäkringskostnader redan idag. Förväntningar om ökade extremväder ökar premier för fastighetsförsäkringar och slår mot huspriser i utsatta lägen.

När bilen och traktorn ersatte hästen.

När bilen kom i början av 1900-talet gick vi på några decennier från att transportera oss med häst och vagn till att transportera oss med bil. Eftersom även de tidiga bilarna var överlägsna hästen så gick skiftet ganska fort hos de mer välbemedlade stadsinvånarna. På fifth avenue i New York tog skiftet endast 10 år. Hästen var otymplig i stadsmiljön då den krävde omsorg, plats och en stor mängd mat. Den snabba bilen öppnade också upp billig mark utanför städerna för ny villabebyggelse. För många blev bilen en kostnadsbesparing.

I glesbygd tog skiftet däremot längre tid. Där fanns och finns än idag en passande infrastruktur för hästen. Dess mat växte fritt på marken, samtidigt som hästen hade en viktig funktion i jordbruket och utbudet av allmänna transporter som buss och tåg var sparsamt. I Sverige handlade det kanske om ett tidsspann på 50-60 år för traktorn att helt ersätta hästen i jordbruket och för transporter.

Förväntningarna om elektrifieringen av fordonsflottan  Många tycks tänka att vi får en liknande utveckling i övergången mot elbilar. En ganska utdragen S-kurva där ett fåtal aldrig byter ut sin fossilbil. 

Flera saker talar emot detta. Dels finns en bred politisk vilja att få bort fossilförbränningen där politiken kommer våga införa mer offensiva åtgärder ju fler som ställt om till elbil. Dels är den fossila infrastrukturen beroende av många användare. När färre köper fossilbränslen kommer tankställen och de omfattande logistikkedjor som krävs för att upprätthålla dessa snabbt att förtvina. 

Vi kommer nå en punkt där tankning av fossilbilen kommer bli lika krångligt som att hitta och använda en snabbladdare år 2015. Mycket talar också för att det fossila också kommer bli dyrt. 

Utvecklingen för batteritekniken

Att följa utvecklingen av batteritekniken har varit otrolig. Under hela 1900-talet utvecklades batteritekniken högst marginellt. Samma typ av blybatterier har varit standard genom hela århundradet. Först på 90-talet kom litiumjonbatterierna som möjliggjorde fler bärbara elektriska produkter såsom mobiltelefoner. 

Elbilsrevolutionen efter Tesla har lett till en dramatiskt påskyndad utveckling mot användning även i fordon. Den råvarubrist många förutspådda för några år sedan i form av cobolt, nickel, litium har helt avstyrts med de många nya batterikemier som utvecklats. LFP revolutionen ser redan ut att avlösas nästa år av Natriumjonbatterier med betydligt bättre egenskaper (miljö, laddning, livslängd) till en betydligt lägre kostnad. Det är antagligen bara en fråga om tid (några år) tills elbilen är märkbart billigare än en fossilbil att tillverka. 

Ju fler som tror på den utvecklingen, desto fler kommer sluta investera i nya och gamla fossilfordon idag. Att forma dessa förväntningar är en viktig roll för politiken. Här kan förslag på politik för framtiden också kunna bidra att förändra och forma dessa förväntningar. Även partier i opposition kan bidra till att förändra förväntningarna om framtiden.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Historiska stadsplaner i Uppsala: en kontra-faktisk historieskrivning

Allmänhet och kommunfullmäktige gravt vilselett om tätheten för 33 000 nya bostäder i södra Uppsala

Sex smala småhus