Fortsätt till huvudinnehåll

Mångkultur - eller många segregerade monokulturer?

Kultur. Vi är alla formade av den kultur vi växt upp i. Denna kultur är starkt kopplad till vår levnadsmiljö - Vilken skola vi går i, våra föräldrars bakgrund, våra kompisars och deras föräldrars bakgrund etc.


Dagens Sverige är präglat av en ganska stor invandrad befolkning. Människor som kommit hit för drömmen om en bättre framtid. Kanske har de kommit ifrån platser där blotta tanken på en god framtid känns främmande. För mig är det självklart att vi inte kan stänga våra gränser för dessa människor. Men däremot har jag inte sagt att vi alltid tar emot dessa människor på ett bra sätt.

Vad händer när vi klumpar ihop samhällets bottenskikt (låginkomstagare, arbetslösa) och skickar ut dom i en betongförort ute i skogen?

För mig som är uppvuxen av akademiker i en miljö där de flesta runt omkring har liknande bakgrund så har det liksom blivit en självklarhet för mig att jag också ska läsa på universitetet och skaffa en bra utbildning. Antagligen är det samma sak för människor med arbetarklassbakgrund.

Detta betyder ju att det är troligare att barnen i en låginkomsttagar familj blir låginkomsttagare än höginkomstagare och att barnen till akademiker kommer att plugga vidare. Detta är något som inte går att göra så mycket åt. Men när de ekonomiska förutsättningarna i hög grad bestämmer var man bor blir detta ett klassproblem. Att akademiker/högavlönade och låginkomsttagare bor åtskillda är inte bara ett klassproblem - det är ett stort samhällsproblem. Dels skapar det myter om varandra. Vem bär inte fördomar om områden som Rinkeby, Rosengård och Gottsunda? Och dels gjuter det fast klassklyftor och överför dessa till kommande generationer.

De grundmurade klassklyftorna skapas av att den sociala miljön för invånarna består av människor i samma situation. T.ex Låg utbildning och låga inkomster. Den Svenska integrationspolitikens största svek är denna segregering. Att ett barn från en lågutbildad familj kan ha vänner från högutbildade familjer kan göra världens skillnad för det barnets framtid. Att nyanlända invandrare och Svenskar kan leva nära varandra är bra för språkinlärningen och den kulturella förståelsen dem emellan.

När folk kritiserar mångkulturen så är jag oförstående. Kanske är jag alltför drabbad av att vara segregerad-medelklass-i-villa men för mig består vårt samhälle i allt för hög grad av segregerade monokulturer, vilket för mig är ett mycket större problem än att människor från många olika kulturer och samhällsskikt lever tillsammans.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Historiska stadsplaner i Uppsala: en kontra-faktisk historieskrivning

På Uppsala kommuns hemsida finns ett par historiska stadsplaner, vilka ger en spännande bild av hur planeringen kunde ha tagit andra vägar. I detta inlägg söker jag staden som kunde ha blivit.  Först P O Hallmans stadsplan från 1910: Året är 1910, i Hallmans plan för Uppsala är alla gatorna lätt krökta inspirerat av österrikaren Camillo Sittes idéer. Öster om järnvägen är en stor ny stadsdel planerad, kvarter med husen mot gatan och korsningar där gator går i alla möjliga riktningar. Stadsdelen är nästan lika stor som den då existerande staden. Idag, år 2013, är stadsdelen fullt utbyggd sen länge och är en självklar del av stadskärnan. Längs dess gator finns nästan lika stort utbud som i den äldre staden på andra sidan järnvägen.  Runt i kring stadskvarteren ligger en ring av äldre villakvarter, idag har en del av villorna växlats mot mindre flerfamiljshus, men kvar finns ändå många ståtliga villor, med läget mitt i staden så utgör de bland de dyraste av stadens bostäder. Längs

En transformatorstation

Snygg inklädnad - dum yta... I stadsdelen Kungsängen i Uppsala står den här transformatorstationen. Tycker att den rostiga inklädnaden är förbaskat cool och troligen kommer det att bli ännu coolare när den är helt inklädd av klängväxter. Men varför har de lagt järnvägssten på marken? Den är otymplig och mer än avskräckande att gå på - det är ett underlag som formligen skriker - det är dumt att gå här! - Du ska inte gå här! Det hade ju varit trevligt om människorna i detta område kunde få en till liten parkyta där istället, det skulle de behöva. Jag undrar vad det är som får arkitekter att ta ett sådant beslut under dessa omständigheter. Man förstår ju att  det kan finnas omständigheter då det är motiverat att otillgängligöra värdefull yta genom att strö ut järnvägssten.  Men inte i ett område som behöver fler parker. Kanske gick det till så här när arkitekterna beslutade om järnvägssten: "- Vanligt gräs är ju snyggt men jag har en stor hög med järnvägssten hemma på min to

Enfamiljsområden - en internationell jämförelse

Enfamiljshuset är en grundpelare för stadsbyggande runt om i världen och drömmen om det egna huset med trädgård är stark inom många olika kulturer. Dock kan denna dröm se ut på många olika sätt beroende på var i världen du tittar och som resultat vara olika tillgänglig. I detta inlägg tänker jag ge mig på en internationell jämförelse av våra städers mest glesbebyggda stadstyper - enfamiljshusområdet. Stockholm: I Stockholm utgör villaområden ca 65 % av ytan för stadens bostadsområden, även om villa områdenas andel av stadens bostäder är snarare 15 %. Bostadstätheten i stadens villaområden utgör därmed endast 1/5 del av stadens genomsnittliga bostadstäthet och endast 1/10-del av den genomsnittliga bostadstätheten i stadens övriga stadsdelar. Med denna typ av glesa villamattor blir drömmen om det egna huset en dröm som för de flesta är ouppnåelig och för många av de som når den blir det en källa till hög skuldsättning. I Stockholm är det typiska villaområdet renodlat från