Boverkets nya detaljplaneregler ger nygammal fasadarkitektur

 

Bofills båge. 4 eller 8 våningar? Foto Håkan Svensson

Här i Uppsala har utformningen av detaljplaner ändrats dramatiskt det senaste decenniet både till innehåll och till form. Borta är exempelvis de Romerska siffror som anger högsta tillåtna våningsantal eller siffror i romber som anger högsta tillåtna höjd. Istället har dessa ersatts av ett svårläsligt antal egenskapskrav där reglering av byggnadshöjd men inte våningsantal fortfarande ingår. 

Jag trodde först att den ökade svårläsligheten är ett led i att man vill undvika granskning och överklaganden. Men detta skifte är också efter Boverkets rekommendationer där de konstaterar att reglering av våningsantal är svårt och ofta leder till tvister när aktörer hittar oförutsedda kryphål. 

Boverkets rekommendationer om reglering av våningsantal.

Formulering i plankarta.

Istället har Boverket tagit fram rekommendationen att reglera hur många våningar en byggnad upplevs ha mot omgivningen. Ett sådant krav ställs i en nyantagen detaljplan där jag just nu jobbar med en förstudie för två nya byggnader där den ena byggnaden ska upplevas ha maximalt 4 våningar +1 indragen takvåning medan den andra byggnaden ska upplevas ha maximalt 5 våningar + 1 indragen takvåning. Eftersom takfotshöjden och nockhöjden medger 5 + 1 våning med generösa våningshöjder för båda byggnaderna är det för oss arkitekter lockande att se hur vi kan gestalta fasaden på så sätt att vi får in en extra våning. 

Hur många våningar upplevs Stockholms Slott ha? 3 eller 7? Foto: Arild Vågen

Arkitekturhistorien är full av exempel på byggnader som har fler våningar än som avtecknas i fasad och tvärtom. Från Stockholms slott till Ricardo Bofills Båge (se bild). Detta kan utföras mer eller mindre elegant och mer eller mindre funktionellt. Med dessa regleringar för hur många våningar en byggnad visuellt uppfattas ha utifrån lär vi få fler tillskott till denna arkitekturtradition. Särskilt med tanke på slopandet av krav på rumshöjd i de nya byggreglerna där fler byggrätter då möjliggör fler våningar.

Hur många våningar avtecknas här? Foto: Michael Hoefner

Det är oklart om det här systemet kommer generera fler eller färre tvister. Bedömningen av vad som uppfattas som en våning sett i fasaden är på många sätt subjektiv. Och precis som med att reglera våningsantal behövs ofta ytterligare preciseringar för att inte tillåta oönskad byggnadsutformning. 

Klart är att dessa skrivningar kommer påverka hur fasader gestaltas och vi kommer antagligen få fler exempel lika Bofills båge eller Stockholms Slott.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Historiska stadsplaner i Uppsala: en kontra-faktisk historieskrivning

Bild
På Uppsala kommuns hemsida finns ett par historiska stadsplaner, vilka ger en spännande bild av hur planeringen kunde ha tagit andra vägar. I detta inlägg söker jag staden som kunde ha blivit.  Först P O Hallmans stadsplan från 1910: Året är 1910, i Hallmans plan för Uppsala är alla gatorna lätt krökta inspirerat av österrikaren Camillo Sittes idéer. Öster om järnvägen är en stor ny stadsdel planerad, kvarter med husen mot gatan och korsningar där gator går i alla möjliga riktningar. Stadsdelen är nästan lika stor som den då existerande staden. Idag, år 2013, är stadsdelen fullt utbyggd sen länge och är en självklar del av stadskärnan. Längs dess gator finns nästan lika stort utbud som i den äldre staden på andra sidan järnvägen.  Runt i kring stadskvarteren ligger en ring av äldre villakvarter, idag har en del av villorna växlats mot mindre flerfamiljshus, men kvar finns ändå många ståtliga villor, med läget mitt i staden så utgör de bland de dyraste av stadens bostäde...
Read more »

3 förtätade villaområden

Bild
Hur skulle en förtätning av olika typer av villaområden kunna se ut? I detta inlägg visar jag förtätningspotentialen i tre olika villaområden. I mitt tidigare inlägg visade jag skisser för 6 smala småhus som passar för förtätning på befintliga villatomter. I detta inlägg visar jag hur dessa hustyper kan användas för att förtäta i olika typer av villaområden. Exemplen nedn visar en typ av maxscenarion givet att befintliga bostadshus bevaras. I verkligheten kan det ta lång tid för dessa maxscenarion att realiseras och i de flesta fall kanske de aldrig gör det, beroende på hur förtätningstrycket utvecklas i framtiden.  Man kan också tänka sig en ännu högre exploatering ifall man tillåter att befintliga villor ersätts med mer kompakt bebyggelse. Men en sådan förtätning är mer kapitalintensiv än den där nya bostäder endast byggs på mark som antingen är obebyggd eller omfattar enklare komplementbebyggelse såsom garage och förrådshus. 1. Kompakt småhusområde i Kungsgärdet Uppsala.  ...
Read more »

Sex smala småhus

Bild
I detta inlägg vill jag presentera hur smala radhus kan se ut i praktiken med ritningar på flera varianter och mina tankar bakom dessa.  Jag har ofta lyft fram smala radhus som en byggnadstypologi med storpotential att förtäta befintliga stadsmiljöer med. Inte minst på befintliga villatomter där den smala formen passar in i det mellanrum som ofta föreskrivs mellan huvudbyggnad och tomtgräns. Där har jag gjort en konservativ bedömning att man kan få in cirka 200 000 sådana radhus på befintliga villatomter i Stockholms tätort. Jag har också gjort illustrationer för hur detta kan se ut i stadsmiljön, men jag har hittills inte presenterat något mer detaljerat om hur utformningen av själva husen kan se ut. Trots många försök har jag aldrig kommit till skott att presentera skisser och ritningar för detta.  Tidigare skiss för hur ett generiskt villaområde kan förtätas, bland annat med hjälp av smala hus. Men i senaste numret av tidskriften arkitektur (nr 6 2024) presenterades ett jät...
Read more »