Dagens stadsbyggande är alltför förortsmässigt...

Illustration: Aros arkitekter
Ibland blir jag riktigt förbannad. Hela veckan har jag liksom varit grinig utan att veta varför. Inte har det hjälpt att sån här stadsförstörelse tycks gå mot att bli verklighet. För mig är det svårt att förstå hur idiotin bakom sådana punkthusförslag kan vara så allmänt accepterat bland arkitekter. Speciellt med tanke på den relativt centrala platsen och omgivningens struktur med hus mot gatan. Husvolymerna verkar mer vara anpassade till solen än dess omgivning - alla de 7 huskropparna vänder sig åt samma håll såsom om det vore mot mecka. Denna utformning må vara effektiv när det kommer till att begränsa skuggiga ytor, men vad för gott gör det när husens placering skapar onödiga impedimentytor som inte kommer att tillföra någonting av mervärde för de boende som kommer att vistas här. Inte heller kommer mervärdena vara så tydliga för övriga boende och verksamma i området. Kommer verkligen parken i "hus-i-park-strukturen" att kännas som en allmän park?

Sen kan man ju undra över hur mycket av denna förmodligen gräsbelagda yta som studenterna, som faktiskt ska bo där, kommer att använda. Det vi studenter behöver är egentligen mest plats att ställa cyklar och plats för att kunna grilla och äta utomhus. I övrigt behövs ingen mer privat eller i detta fall semiprivat yta. Övriga utomhusaktiviteter kan med fördel förvisas till mer allmänna parker.

Nu ska inte heller allt dåligt med detta projekt skyllas på de stackars arkitekterna. Akademiska hus som förvaltar byggnaderna i kvarteret blåsenhus samt är ansvariga för detta bygge ska ha en stor känga de med. Det är inte bara arkitekturen i sig som gör detta område dåligt. Större problem än de idiotiska och människofientliga rabbaterna som kantar von Kreamers allé, är de bakomliggande problemen med kvarteret Blåsenhus. Kvarteret blåsenhus är en segregerad institutionsmiljö där vikten på byggnadernas inre funktionalitet gjort utomhusmiljön dysfunktionell. Därmed påverkas campusmiljön som helhet negativt. För en god campusmiljö liknar i mångt och mycket en god stadsmiljö. Blandningen med bostäder är på många sätt avgörande, därför är det också bra att det byggs studentbostäder här. En god campusmiljö är en miljö där studenterna uppehåller sig i även utanför skoltid. Det är en plats där det går att fortsätta seminariernas diskussioner på ett mysigt och närliggande café. Där studenter har fysiskt nära till öppna kvällsföreläsningar. Där studenter och lärare har god chans att stöta på varandra. Detta kräver en stadsmässig miljö med en finkornig blandning mellan boende, universitetslokaler och privata verksamheter både kontor och restauranger & caféer. Det är ju en allmänt vedertagen sanning att de bästa idéerna inte föds under instensivt tänkande utan snarare ur en fri diskussion på den informella postseminariet eller kafferasten.

En sådan miljö kräver hus med koppling mot gatan och i ljuset av detta är det för mig oförklarligt varför man skapar något så förortsmässigt på denna plats, som faktiskt skriker efter stadens alla fördelar.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Historiska stadsplaner i Uppsala: en kontra-faktisk historieskrivning

En transformatorstation

Allmänhet och kommunfullmäktige gravt vilselett om tätheten för 33 000 nya bostäder i södra Uppsala