Fortsätt till huvudinnehåll

St:Erikstorg and the Saluhallen del 2. Stadsperspektivet...

Visionsskiss...
Just nu håller jag på och skapar ett vinnande förslag till en arkitekttävling. Tävlingen går ut på att skapa en marknadshall i en existerande urban miljö. Jag har bestämt den existerande urbana miljön till St: Eriks torg i Uppsala bredvid den existerande Saluhallen. Anledningarna till det är två - den första anledningen är att Saluhallen går knackigt med kärv ekonomi och den andra anledningen är att St: Eriks torg idag ser ut så här: 
St: Eriks torg är idag ett automobilupplag som formligen skriker ut: - Jag är ett blåshål! Det är en plats som gärna passeras eller helst av allt undviks. Detta är synd då det har potentialen att vara ett av Sveriges vackraste torg och som jag visade i mitt förra inlägg så har det förr i tiden sprudlat med liv här. Då kunde det se ut så här: 
En vettig människa skulle nog hålla med om att den nedre bilden verkar trevligare. Folkmyller och marknadsstånd vad kan vara trevligare än det!? 

Så, alltså! Målen med mitt förslag är att blåsa liv i St: Eriks torg som ett marknadstorg enligt bilden ovan och att ge Saluhallen förutsättningar för att kunna blomstra i ekonomisk bemärkelse. För att detta ska kunna hända så krävs det en enda liten sak: människor. 
Saluhallen och St: Eriks torg ligger centralt i Uppsala, alldeles nedanför Katedralen i en vacker historisk omgivning.

Tyvärr är platsen idag ett urbant vacuum. 

Det finns två orsaker till det. Platsen är inte tillräckligt attraktiv och är inte heller tillräckligt integrerad med stråken i stadskärnan. Men platsen har också stor potential. Idag är Uppsala delad både på ett fysiskt som mentalt plan av Fyrisån. Västra Uppsala är kyrkans och Universitetets högborg, medan Östra Uppsala är hemvist åt den huvudsakliga kommersen och det mesta av stadslivet. I undantag av broarna vid Fyristorg så finns inga starka sammanhängande stadsstråk över ån.

Platsen har ett strategiskt läge för att sy ihop de båda sidorna av ån. 
En ny broförbindelse knyter samman stadsstråken på båda sidor om fyrisån.
Sammanhängande stråk attraherar fler människor och platsen får en potential att med lite mer attraktionskraft bli till en riktigt livfull plats i staden. 

Mitt förslag bygger på denna lilla analys. Det behöver finjusteras lite och kanske måste jag byta skala. Men det är tur att jag har en blogg där man kan lägga upp allt och se alla misstag man gör. Förhoppningsvis blir slutpresentationen mycket bättre. Nästa inlägg kommer förhoppningsvis att handla om själva arkitekturen i förslaget... 


Kommentarer

  1. Fantastiskt fin bild av stadsvyn! Jag hoppas att du är anmäld nu ;-D

    SvaraRadera
  2. Ser asnajs ut! Heja Alexander, heja!!:)

    sv: hehe, will do.XD

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Historiska stadsplaner i Uppsala: en kontra-faktisk historieskrivning

På Uppsala kommuns hemsida finns ett par historiska stadsplaner, vilka ger en spännande bild av hur planeringen kunde ha tagit andra vägar. I detta inlägg söker jag staden som kunde ha blivit.  Först P O Hallmans stadsplan från 1910: Året är 1910, i Hallmans plan för Uppsala är alla gatorna lätt krökta inspirerat av österrikaren Camillo Sittes idéer. Öster om järnvägen är en stor ny stadsdel planerad, kvarter med husen mot gatan och korsningar där gator går i alla möjliga riktningar. Stadsdelen är nästan lika stor som den då existerande staden. Idag, år 2013, är stadsdelen fullt utbyggd sen länge och är en självklar del av stadskärnan. Längs dess gator finns nästan lika stort utbud som i den äldre staden på andra sidan järnvägen.  Runt i kring stadskvarteren ligger en ring av äldre villakvarter, idag har en del av villorna växlats mot mindre flerfamiljshus, men kvar finns ändå många ståtliga villor, med läget mitt i staden så utgör de bland de dyraste av stadens bostäder. Längs

En transformatorstation

Snygg inklädnad - dum yta... I stadsdelen Kungsängen i Uppsala står den här transformatorstationen. Tycker att den rostiga inklädnaden är förbaskat cool och troligen kommer det att bli ännu coolare när den är helt inklädd av klängväxter. Men varför har de lagt järnvägssten på marken? Den är otymplig och mer än avskräckande att gå på - det är ett underlag som formligen skriker - det är dumt att gå här! - Du ska inte gå här! Det hade ju varit trevligt om människorna i detta område kunde få en till liten parkyta där istället, det skulle de behöva. Jag undrar vad det är som får arkitekter att ta ett sådant beslut under dessa omständigheter. Man förstår ju att  det kan finnas omständigheter då det är motiverat att otillgängligöra värdefull yta genom att strö ut järnvägssten.  Men inte i ett område som behöver fler parker. Kanske gick det till så här när arkitekterna beslutade om järnvägssten: "- Vanligt gräs är ju snyggt men jag har en stor hög med järnvägssten hemma på min to

Enfamiljsområden - en internationell jämförelse

Enfamiljshuset är en grundpelare för stadsbyggande runt om i världen och drömmen om det egna huset med trädgård är stark inom många olika kulturer. Dock kan denna dröm se ut på många olika sätt beroende på var i världen du tittar och som resultat vara olika tillgänglig. I detta inlägg tänker jag ge mig på en internationell jämförelse av våra städers mest glesbebyggda stadstyper - enfamiljshusområdet. Stockholm: I Stockholm utgör villaområden ca 65 % av ytan för stadens bostadsområden, även om villa områdenas andel av stadens bostäder är snarare 15 %. Bostadstätheten i stadens villaområden utgör därmed endast 1/5 del av stadens genomsnittliga bostadstäthet och endast 1/10-del av den genomsnittliga bostadstätheten i stadens övriga stadsdelar. Med denna typ av glesa villamattor blir drömmen om det egna huset en dröm som för de flesta är ouppnåelig och för många av de som når den blir det en källa till hög skuldsättning. I Stockholm är det typiska villaområdet renodlat från