Fortsätt till huvudinnehåll

Så mycket bättre!



Ibland kan jag tycka att jag är lite gnällig när det gäller stadsplaneringen i Uppsala. Jag klagar på allt. Hemma sitter jag tyst och tänker: Varför görs inte det? och det? och det? Även om jag tycker att det går att göra så mycket mer, så finns det många saker som jag också tycker är mycket bra med stadsutvecklingen i stan. Jag tycker att det är mycket bra att det byggs en hög andel lägenheter i Uppsala och att det byggs mycket i stadens centrala delar som i Kungsängen i Uppsala. En central stadsdel som när det står klart kommer att ha mer än 10 000 invånare och förhoppningsvis kunna bli en aktiv del av stadskärnan. Arbetet med området har också utvecklats på ett bra sätt. De brister som finns i de första etapperna börjar försvinna i efterföljande etapper, såsom de första etappernas monofunktionalitet, trista utformning etc. I de nya etapperna är det lite mer fuktionsblandat, verksamhetslokaler finns i bottenvåningarna, nya parker har lagts till mm. Tycker nog att man bör verka mer aktivt för en 50/50 blandning mellan bostäder och arbetsplatser i kvarteren för att ge mer liv åt stadsdelen. 

Visionsbild Östra Salabacke
Ett annat intressant utvecklingsprojekt är Östra Salabacke. 2000 bostäder ska byggas längs vad som tidigare var ett kraftledningsstråk mellan stadsdelarna Årsta och Salabacke. Tycker att det är utmärkt att bygga samman dessa stadsdelar på detta sätt. Det ska bli ett funktionsblandat område där handel, kontor och bostäder blandas. Också boendeformerna blandas, med lägenheter, townhouses, hyreslägenheter och bostadsrätter. Man har också lyckats attrahera en mångfald av byggare hit. Smaskens! 

Dessa stadsutvecklingsprojekt är helt rätt för det kraftigt expanderande Uppsala, som växer mot att bli en storstad i svensk bemärkelse. Jag gillar hur man i Kungsängen tagit ett helhetsgrepp över området och ritat ut strukturen av gator, kvarter, parker och torg för hela stadsdelen redan från början. Tänk om man skulle kunna ta ett sånt helhetsgrepp över hela staden i en riktig stadsplan. Då kanske man skulle kunna ta itu med den stora bostadsbristen också... 

Planer för en "paradgata" längs Drottninggatan... 




Det görs också lovvärda upprustningar av stadskärnan som upprustningen av dragarbrunnsgatan till en gåfartsgatabilden högst upp. Planerna för en "paradgata" längs Drottninggatan är också mycket lovande, där hela det 1 km långa stråket från Carolina till Vaksala Torg ska fräschas upp. 
White vann arkitekttävlingen om gestaltning för forumtorget. 

Uppfräschningen av det lilla Forumtorget kan också bli helt fantastiskt. Var med i ett seminarium där ambitionerna, önskningarna till arkitektkontoren togs fram. Undrar om soffan i White's vinnande förslag inspirerades av min önskan om fantasieggande sittmöjligheter? :)

Den uppfräschning av stadskärnan som sker nu kommer att bli ett föredöme för andra städer. Den tidigare uppfräschningen av årummet blev minst sagt lyckad. Jag tycker att det är roligt att se att dessa förbättringar också smittar av sig. Fler och fler fastighetsägare i staden drar igång planer för att utveckla sina fastigheter. Roligt!  Alla små förbättringar som följer med omvandlingarna av Dragarbrunnsgatan, Drottninggatan och Forumtorget kommer att leda till att många Uppsalabor kommer att känna en större stolthet för sin stad. Undertecknad lär nog inte känna sig särskilt mycket stoltare - jag e redan så stolt för min lilla fina stad!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Historiska stadsplaner i Uppsala: en kontra-faktisk historieskrivning

På Uppsala kommuns hemsida finns ett par historiska stadsplaner, vilka ger en spännande bild av hur planeringen kunde ha tagit andra vägar. I detta inlägg söker jag staden som kunde ha blivit.  Först P O Hallmans stadsplan från 1910: Året är 1910, i Hallmans plan för Uppsala är alla gatorna lätt krökta inspirerat av österrikaren Camillo Sittes idéer. Öster om järnvägen är en stor ny stadsdel planerad, kvarter med husen mot gatan och korsningar där gator går i alla möjliga riktningar. Stadsdelen är nästan lika stor som den då existerande staden. Idag, år 2013, är stadsdelen fullt utbyggd sen länge och är en självklar del av stadskärnan. Längs dess gator finns nästan lika stort utbud som i den äldre staden på andra sidan järnvägen.  Runt i kring stadskvarteren ligger en ring av äldre villakvarter, idag har en del av villorna växlats mot mindre flerfamiljshus, men kvar finns ändå många ståtliga villor, med läget mitt i staden så utgör de bland de dyraste av stadens bostäder. Längs

En transformatorstation

Snygg inklädnad - dum yta... I stadsdelen Kungsängen i Uppsala står den här transformatorstationen. Tycker att den rostiga inklädnaden är förbaskat cool och troligen kommer det att bli ännu coolare när den är helt inklädd av klängväxter. Men varför har de lagt järnvägssten på marken? Den är otymplig och mer än avskräckande att gå på - det är ett underlag som formligen skriker - det är dumt att gå här! - Du ska inte gå här! Det hade ju varit trevligt om människorna i detta område kunde få en till liten parkyta där istället, det skulle de behöva. Jag undrar vad det är som får arkitekter att ta ett sådant beslut under dessa omständigheter. Man förstår ju att  det kan finnas omständigheter då det är motiverat att otillgängligöra värdefull yta genom att strö ut järnvägssten.  Men inte i ett område som behöver fler parker. Kanske gick det till så här när arkitekterna beslutade om järnvägssten: "- Vanligt gräs är ju snyggt men jag har en stor hög med järnvägssten hemma på min to

Enfamiljsområden - en internationell jämförelse

Enfamiljshuset är en grundpelare för stadsbyggande runt om i världen och drömmen om det egna huset med trädgård är stark inom många olika kulturer. Dock kan denna dröm se ut på många olika sätt beroende på var i världen du tittar och som resultat vara olika tillgänglig. I detta inlägg tänker jag ge mig på en internationell jämförelse av våra städers mest glesbebyggda stadstyper - enfamiljshusområdet. Stockholm: I Stockholm utgör villaområden ca 65 % av ytan för stadens bostadsområden, även om villa områdenas andel av stadens bostäder är snarare 15 %. Bostadstätheten i stadens villaområden utgör därmed endast 1/5 del av stadens genomsnittliga bostadstäthet och endast 1/10-del av den genomsnittliga bostadstätheten i stadens övriga stadsdelar. Med denna typ av glesa villamattor blir drömmen om det egna huset en dröm som för de flesta är ouppnåelig och för många av de som når den blir det en källa till hög skuldsättning. I Stockholm är det typiska villaområdet renodlat från