Alexander Nero, arkitekt och småbarnspappa skriver om stadsplanering, arkitektur och behovet av byggrättsreformer i svensk bostadspolitik.
En stad dränkt i cyklar...
Hämta länk
Facebook
X
Pinterest
E-post
Andra appar
Det nyrustade dragarbrunnstorg - Torg eller cykelupplag?
I Uppsala ser man cyklar överallt på stadens gator och torg. Staden är snart dränkt i parkerade cyklar. Cykelparkeringar börjar snart bli ett lika stort stadsmiljöproblem som stadens ytbilparkeringar. Även om jag är en cykelfantast som cyklar året runt i alla väder så tycker jag att det har gått förlångt! Allt för många av stadens annars trevliga platser har blivit till cykelupplag. Turligt nog är detta problem enkelt att lösa...
Tvåvåningscykelställ - en lösning för Uppsala?
Lärdom kan dras av Köpenhamn, där de använder tvåvåningscykelställ, cykelkällare och ett system av hyrcyklar. Köpenhamn kan minsann hålla sina vackra stadsrum fria från cykelupplag, trots att 50 % av resandet i staden sker med cykel.
Och så avslutar vi med en liten video om att dränka Sverige i ett 5,3 meter tjockt lager av cyklar... :)
Skolan tar upp mycket tid, men det mesta av tiden är eget arbetesom du kan lägga upp själv. Att jobba utanför skolan är nog tufft men ingen omöjlighet. Är du intresserad av att börja? Rekommenderar skolan varmt.
På Uppsala kommuns hemsida finns ett par historiska stadsplaner, vilka ger en spännande bild av hur planeringen kunde ha tagit andra vägar. I detta inlägg söker jag staden som kunde ha blivit. Först P O Hallmans stadsplan från 1910: Året är 1910, i Hallmans plan för Uppsala är alla gatorna lätt krökta inspirerat av österrikaren Camillo Sittes idéer. Öster om järnvägen är en stor ny stadsdel planerad, kvarter med husen mot gatan och korsningar där gator går i alla möjliga riktningar. Stadsdelen är nästan lika stor som den då existerande staden. Idag, år 2013, är stadsdelen fullt utbyggd sen länge och är en självklar del av stadskärnan. Längs dess gator finns nästan lika stort utbud som i den äldre staden på andra sidan järnvägen. Runt i kring stadskvarteren ligger en ring av äldre villakvarter, idag har en del av villorna växlats mot mindre flerfamiljshus, men kvar finns ändå många ståtliga villor, med läget mitt i staden så utgör de bland de dyraste av stadens bostäde...
Hur skulle en förtätning av olika typer av villaområden kunna se ut? I detta inlägg visar jag förtätningspotentialen i tre olika villaområden. I mitt tidigare inlägg visade jag skisser för 6 smala småhus som passar för förtätning på befintliga villatomter. I detta inlägg visar jag hur dessa hustyper kan användas för att förtäta i olika typer av villaområden. Exemplen nedn visar en typ av maxscenarion givet att befintliga bostadshus bevaras. I verkligheten kan det ta lång tid för dessa maxscenarion att realiseras och i de flesta fall kanske de aldrig gör det, beroende på hur förtätningstrycket utvecklas i framtiden. Man kan också tänka sig en ännu högre exploatering ifall man tillåter att befintliga villor ersätts med mer kompakt bebyggelse. Men en sådan förtätning är mer kapitalintensiv än den där nya bostäder endast byggs på mark som antingen är obebyggd eller omfattar enklare komplementbebyggelse såsom garage och förrådshus. 1. Kompakt småhusområde i Kungsgärdet Uppsala. ...
I detta inlägg vill jag presentera hur smala radhus kan se ut i praktiken med ritningar på flera varianter och mina tankar bakom dessa. Jag har ofta lyft fram smala radhus som en byggnadstypologi med storpotential att förtäta befintliga stadsmiljöer med. Inte minst på befintliga villatomter där den smala formen passar in i det mellanrum som ofta föreskrivs mellan huvudbyggnad och tomtgräns. Där har jag gjort en konservativ bedömning att man kan få in cirka 200 000 sådana radhus på befintliga villatomter i Stockholms tätort. Jag har också gjort illustrationer för hur detta kan se ut i stadsmiljön, men jag har hittills inte presenterat något mer detaljerat om hur utformningen av själva husen kan se ut. Trots många försök har jag aldrig kommit till skott att presentera skisser och ritningar för detta. Tidigare skiss för hur ett generiskt villaområde kan förtätas, bland annat med hjälp av smala hus. Men i senaste numret av tidskriften arkitektur (nr 6 2024) presenterades ett jät...
Hej du! Är det obligatoriska föreläsningar varje dag på UMA? Kan man jobba vid sidan av utbildningen?
SvaraRaderaMed vänlig hälsning,
M.Eriks
Hej du! Går det att jobba vid sidan av utbildningen?
SvaraRaderaMed vänlig hälsning,
M. Eriks
Skolan tar upp mycket tid, men det mesta av tiden är eget arbetesom du kan lägga upp själv. Att jobba utanför skolan är nog tufft men ingen omöjlighet. Är du intresserad av att börja? Rekommenderar skolan varmt.
Radera