Fortsätt till huvudinnehåll

En idé för Fyristorg

Fyristorg idag - en vacker parkeringsplats...
- Det stod en varmkorvsgubbe ner på Fyristorg... Så inleds Owe Thörnquists hit från 1959 - varmkorv boogie, om en korvgubbe på Fyristorg. Torget med sin historiska prägel har genom åren upplevt en fantastisk historia, här ligger bland annat en byggnad från 1300-talet - Domtrapphuset, som är den enda kvarvarande resten från en medeltida ringmur som omgärdade domkyrkoberget. I början på 1900-talet var det stundom livliga torgmarknader här, på 60-talet var det en ständig mötesplats för "modskulturen" och i den obevakade garderoben på det forna hotell Gillet, i hörnet av torget, sägs det att Hasse & Tage träffade varandra för första gången.

Nuförtiden är torget ofta omnämnt som "raggartorget" då det en gång om året brukar vara en raggarträff här. Trots att torget ligger i stadens absoluta centrum och trots att det är en av stadens vackraste rumsbildningar, används det inte till något mer givande än som parkeringsplats idag. Dess historiska funktion som mötesplats har idag upphört.

Det är lite synd att den enda yta på torget som har eftermiddagssol är parkeringsyta. De stackars gångtrafikanterna undviker den som katten och rör sig runt den i stora cirklar, med ryggen fastklistrad längs husfasaderna. - Nåja, de rör sig längs fasaderna - Att den öppna ytan i mitten undviks är ett stort problem för torget. Antagligen beror detta på att det bara finns butiker/ dragpunkter på den ena av torgets långsidor, vilket innebär att det inte finns någon anledning att korsa den öppna ytan. 



I mitt lilla idéförslag löses detta med 2 transparenta paviljonger mot ån, som bl.a skulle kunna innehålla café med uteservering på torgets solsida. Den andra punkten i förslaget är en ny gångbro över fyrisån, som kopplar samman med en nygammal passage genom kvarteret på andra sidan ån. Detta gör att båda sidor av torget blir attraktiva och att fler kommer att korsa torget och aktivera torgytorna i mitten. Torgytan bör också möbleras med en liten fontän att sitta vid och andra offentliga sittmöbler.

Rörelse mönster över torget före och efter. Den nya bron och "dragpunkterna" 
längs torgets östra sida ger ett mer fritt rörelsemönster över torgets hela yta.


Den nya lilla gångbron ansluter i sin tur till en nygammal passage som leder vidare till gågatans folkliv.
Passagen skulle kunna göra innergården i kvarteret mycket attraktiv och tillgängligöra mer attraktiva lokaler för fastighetsägarna.
Fyristorg har en fantastisk potential. Många andra mellanmjölkssvenska städer skulle bara drömma om att kunna erbjuda ett så vackert stadsrum med så mycket historia invävt i sig. Att torget får ligga i träda på det sätt som nu sker är enligt mig kapitalförvanskning. Stadskärnan är en stor attraktionskraft för Uppsala och om staden ska bli storstad på riktigt krävs det att den utvecklas både till storlek och kvalitet. För att Uppsala ska urskilja sig från övriga mellanstora svenska städer krävs det enligt mig att stadskärnans historiska miljöer lyfts fram. 

Kommentarer

  1. Tack för ett mycket intressant inlägg. Skulle vilja veta om detta har drivits vidare eller om det på annat sätt finns någon plan för Fyristorgs framtida utformning? Jag är en av dem som ibland står där och säljer hemodlat på torget under lördagarna. När jag betraktat folks rörelsemönster har jag slagits av att det egentligen inte finns något som på ett naturligt sätt gör att folk rör sig över torget: Närmast räcket är det trångt om plats för den som skulle vilja promenera längs med ån. Cykelställen, den nedlagda toaletten och uteserveringen är placerade på ett sätt så att de försvårar för ytan att bli ett naturligt gångstråk längs med vattnet. Avsaknaden av bänkar gör att det heller inte blir en plats att söka sig till för att sätta sig ned. Med ditt förslag med bron skulle det verkligen kunna bli en vacker väg på fotgängare att gå på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för kommentaren! Fyristorg förtjänar ett bättre öde och det har pratats om omgestaltningar till och från - men inget är på gång vad jag vet. Tror det är politiken bromsar - för jag vet att detta står högt på önskelistan hos flera av tjänstemännen på kommunen.

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Historiska stadsplaner i Uppsala: en kontra-faktisk historieskrivning

På Uppsala kommuns hemsida finns ett par historiska stadsplaner, vilka ger en spännande bild av hur planeringen kunde ha tagit andra vägar. I detta inlägg söker jag staden som kunde ha blivit.  Först P O Hallmans stadsplan från 1910: Året är 1910, i Hallmans plan för Uppsala är alla gatorna lätt krökta inspirerat av österrikaren Camillo Sittes idéer. Öster om järnvägen är en stor ny stadsdel planerad, kvarter med husen mot gatan och korsningar där gator går i alla möjliga riktningar. Stadsdelen är nästan lika stor som den då existerande staden. Idag, år 2013, är stadsdelen fullt utbyggd sen länge och är en självklar del av stadskärnan. Längs dess gator finns nästan lika stort utbud som i den äldre staden på andra sidan järnvägen.  Runt i kring stadskvarteren ligger en ring av äldre villakvarter, idag har en del av villorna växlats mot mindre flerfamiljshus, men kvar finns ändå många ståtliga villor, med läget mitt i staden så utgör de bland de dyraste av stadens bostäder. Längs

En transformatorstation

Snygg inklädnad - dum yta... I stadsdelen Kungsängen i Uppsala står den här transformatorstationen. Tycker att den rostiga inklädnaden är förbaskat cool och troligen kommer det att bli ännu coolare när den är helt inklädd av klängväxter. Men varför har de lagt järnvägssten på marken? Den är otymplig och mer än avskräckande att gå på - det är ett underlag som formligen skriker - det är dumt att gå här! - Du ska inte gå här! Det hade ju varit trevligt om människorna i detta område kunde få en till liten parkyta där istället, det skulle de behöva. Jag undrar vad det är som får arkitekter att ta ett sådant beslut under dessa omständigheter. Man förstår ju att  det kan finnas omständigheter då det är motiverat att otillgängligöra värdefull yta genom att strö ut järnvägssten.  Men inte i ett område som behöver fler parker. Kanske gick det till så här när arkitekterna beslutade om järnvägssten: "- Vanligt gräs är ju snyggt men jag har en stor hög med järnvägssten hemma på min to

Enfamiljsområden - en internationell jämförelse

Enfamiljshuset är en grundpelare för stadsbyggande runt om i världen och drömmen om det egna huset med trädgård är stark inom många olika kulturer. Dock kan denna dröm se ut på många olika sätt beroende på var i världen du tittar och som resultat vara olika tillgänglig. I detta inlägg tänker jag ge mig på en internationell jämförelse av våra städers mest glesbebyggda stadstyper - enfamiljshusområdet. Stockholm: I Stockholm utgör villaområden ca 65 % av ytan för stadens bostadsområden, även om villa områdenas andel av stadens bostäder är snarare 15 %. Bostadstätheten i stadens villaområden utgör därmed endast 1/5 del av stadens genomsnittliga bostadstäthet och endast 1/10-del av den genomsnittliga bostadstätheten i stadens övriga stadsdelar. Med denna typ av glesa villamattor blir drömmen om det egna huset en dröm som för de flesta är ouppnåelig och för många av de som når den blir det en källa till hög skuldsättning. I Stockholm är det typiska villaområdet renodlat från