Behovet av positiva exempel i stadsutveckling

Vy av studentstaden. Befintliga byggnader i vitt, tillkommande i gult.
Studentstaden är ett renodlat studentbostadsområde i centrala Uppsala i det kommunala Uppsalahems ägo. Just denna kombination gör studentstaden till en intressant möjlighet, en möjlighet om att skapa ett föregångsexempel på hur stadsdelar kan kompletteras med ny bebyggelse.

I en stadsbyggnadsstrategi som bygger på förtätning och komplettering i befintliga stadsdelar så är nimbyism och skepsis bland allmänheten till dessa förändringar en mycket begränsande kraft. Det begränsar genom att stoppa och försena påbörjade projekt och kanske framför allt genom att begränsa planarkitekternas uppfattning om vad som är möjligt att genomföra. Vi bygger inte nödvändigtvis det som är mest attraktivt utan snarare det som är lättast att genomföra.

Gatuvy före
Denna skepsis mot förändringar är förstås ett sunt förhållningssätt - man vet vad man har, men inte vad man får. Just därför behövs positiva exempel som visar att förändringar inte alls behöver vara dåliga, exempel som kan fungera som en sorts måttstock att ställa nya förslag mot. En möjlighet för berörda att säga: "- Där byggde de finare, rustade parken, fick nya gemensamhetslokaler och ett nytt dagis - om ni vill bygga här vill vi också ha det så, minst"

Problemet är att det är svårt att skapa det där första positiva exemplet som visar att utveckling inom befintliga stadsdelar kan vara bra. Det är svårt att köra över de boende och en sådan process skulle dessutom väcka ont blod. Men studenter kan man ju alltid ge sig på...

Studentstaden som nybyggarstad

Gatuvy efter...
Jag skulle vilja föreslå en nybyggarstad i Studentstaden, med många små byggrätter som tillsammans skapar en liten medeltidsliknande stadsdel med smala gator, låga hus och många små trädgårdar. Här skapas plats för townhouses och lägenhetshus i 3-5 våningar, med plats för många nya bostäder, små kontor, förskolor och workshops. Uppsalahem är ägare till hela området varför det också finns en möjlighet för kommunen att detaljstyra utvecklingen här.

Trots att det i media skriks efter fler studentbostäder så tycker jag inte att det nya som byggs här nödvändigtvis ska vara studentboende. Tvärtom skulle det kunna vara positivt om "studentghettot" blandades upp med andra samhällsgrupper, såsom barnfamiljer och äldre. Det skulle definitivt ge stadsdelen en större dynamik och mångfald, vilket kan berika miljön och göra den mer inbjudande för ickestuderande Uppsalabor. 

Intäkterna från tomtförsäljningen kan sedan användas till att investera i nya studentbostäder, t.ex vid Polacksbacken där det idag finns många institutioner men inga studentbostäder. Men intäkterna bör också investeras i själva stadsdelen i form av rustade parker, lokaler för samvaro och fest som kan berika boendemiljön för dagens studenter. För viktigare än att krama ut så många nya bostäder som möjligt ur denna åtgärd, är det att skapa ett konkret och positivt exempel som kan visa att förändring inte behöver vara till det dåliga, det kan också medföra något gott. 



Hur en mur kan göra punkthusen mer "stadsmässiga" med en liten entréinnergård.

Kommentarer

  1. Det här är en jävligt bra grej, och går att utveckla i snart sagt varenda stadsdel. Se till att få idén publicerad. Unt?.

    SvaraRadera
  2. Tackar! En publicering skulle kanske inte vara så dumt, får se vad jag kan göra...

    SvaraRadera
  3. Mycket trevligt förslag och som du säger studenter kan man alltid ge sig på.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Historiska stadsplaner i Uppsala: en kontra-faktisk historieskrivning

En transformatorstation

Allmänhet och kommunfullmäktige gravt vilselett om tätheten för 33 000 nya bostäder i södra Uppsala