Fortsätt till huvudinnehåll

Behovet av positiva exempel i stadsutveckling

Vy av studentstaden. Befintliga byggnader i vitt, tillkommande i gult.
Studentstaden är ett renodlat studentbostadsområde i centrala Uppsala i det kommunala Uppsalahems ägo. Just denna kombination gör studentstaden till en intressant möjlighet, en möjlighet om att skapa ett föregångsexempel på hur stadsdelar kan kompletteras med ny bebyggelse.

I en stadsbyggnadsstrategi som bygger på förtätning och komplettering i befintliga stadsdelar så är nimbyism och skepsis bland allmänheten till dessa förändringar en mycket begränsande kraft. Det begränsar genom att stoppa och försena påbörjade projekt och kanske framför allt genom att begränsa planarkitekternas uppfattning om vad som är möjligt att genomföra. Vi bygger inte nödvändigtvis det som är mest attraktivt utan snarare det som är lättast att genomföra.

Gatuvy före
Denna skepsis mot förändringar är förstås ett sunt förhållningssätt - man vet vad man har, men inte vad man får. Just därför behövs positiva exempel som visar att förändringar inte alls behöver vara dåliga, exempel som kan fungera som en sorts måttstock att ställa nya förslag mot. En möjlighet för berörda att säga: "- Där byggde de finare, rustade parken, fick nya gemensamhetslokaler och ett nytt dagis - om ni vill bygga här vill vi också ha det så, minst"

Problemet är att det är svårt att skapa det där första positiva exemplet som visar att utveckling inom befintliga stadsdelar kan vara bra. Det är svårt att köra över de boende och en sådan process skulle dessutom väcka ont blod. Men studenter kan man ju alltid ge sig på...

Studentstaden som nybyggarstad

Gatuvy efter...
Jag skulle vilja föreslå en nybyggarstad i Studentstaden, med många små byggrätter som tillsammans skapar en liten medeltidsliknande stadsdel med smala gator, låga hus och många små trädgårdar. Här skapas plats för townhouses och lägenhetshus i 3-5 våningar, med plats för många nya bostäder, små kontor, förskolor och workshops. Uppsalahem är ägare till hela området varför det också finns en möjlighet för kommunen att detaljstyra utvecklingen här.

Trots att det i media skriks efter fler studentbostäder så tycker jag inte att det nya som byggs här nödvändigtvis ska vara studentboende. Tvärtom skulle det kunna vara positivt om "studentghettot" blandades upp med andra samhällsgrupper, såsom barnfamiljer och äldre. Det skulle definitivt ge stadsdelen en större dynamik och mångfald, vilket kan berika miljön och göra den mer inbjudande för ickestuderande Uppsalabor. 

Intäkterna från tomtförsäljningen kan sedan användas till att investera i nya studentbostäder, t.ex vid Polacksbacken där det idag finns många institutioner men inga studentbostäder. Men intäkterna bör också investeras i själva stadsdelen i form av rustade parker, lokaler för samvaro och fest som kan berika boendemiljön för dagens studenter. För viktigare än att krama ut så många nya bostäder som möjligt ur denna åtgärd, är det att skapa ett konkret och positivt exempel som kan visa att förändring inte behöver vara till det dåliga, det kan också medföra något gott. 



Hur en mur kan göra punkthusen mer "stadsmässiga" med en liten entréinnergård.

Kommentarer

  1. Det här är en jävligt bra grej, och går att utveckla i snart sagt varenda stadsdel. Se till att få idén publicerad. Unt?.

    SvaraRadera
  2. Tackar! En publicering skulle kanske inte vara så dumt, får se vad jag kan göra...

    SvaraRadera
  3. Mycket trevligt förslag och som du säger studenter kan man alltid ge sig på.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Historiska stadsplaner i Uppsala: en kontra-faktisk historieskrivning

På Uppsala kommuns hemsida finns ett par historiska stadsplaner, vilka ger en spännande bild av hur planeringen kunde ha tagit andra vägar. I detta inlägg söker jag staden som kunde ha blivit.  Först P O Hallmans stadsplan från 1910: Året är 1910, i Hallmans plan för Uppsala är alla gatorna lätt krökta inspirerat av österrikaren Camillo Sittes idéer. Öster om järnvägen är en stor ny stadsdel planerad, kvarter med husen mot gatan och korsningar där gator går i alla möjliga riktningar. Stadsdelen är nästan lika stor som den då existerande staden. Idag, år 2013, är stadsdelen fullt utbyggd sen länge och är en självklar del av stadskärnan. Längs dess gator finns nästan lika stort utbud som i den äldre staden på andra sidan järnvägen.  Runt i kring stadskvarteren ligger en ring av äldre villakvarter, idag har en del av villorna växlats mot mindre flerfamiljshus, men kvar finns ändå många ståtliga villor, med läget mitt i staden så utgör de bland de dyraste av stadens bostäder. Längs

En transformatorstation

Snygg inklädnad - dum yta... I stadsdelen Kungsängen i Uppsala står den här transformatorstationen. Tycker att den rostiga inklädnaden är förbaskat cool och troligen kommer det att bli ännu coolare när den är helt inklädd av klängväxter. Men varför har de lagt järnvägssten på marken? Den är otymplig och mer än avskräckande att gå på - det är ett underlag som formligen skriker - det är dumt att gå här! - Du ska inte gå här! Det hade ju varit trevligt om människorna i detta område kunde få en till liten parkyta där istället, det skulle de behöva. Jag undrar vad det är som får arkitekter att ta ett sådant beslut under dessa omständigheter. Man förstår ju att  det kan finnas omständigheter då det är motiverat att otillgängligöra värdefull yta genom att strö ut järnvägssten.  Men inte i ett område som behöver fler parker. Kanske gick det till så här när arkitekterna beslutade om järnvägssten: "- Vanligt gräs är ju snyggt men jag har en stor hög med järnvägssten hemma på min to

Enfamiljsområden - en internationell jämförelse

Enfamiljshuset är en grundpelare för stadsbyggande runt om i världen och drömmen om det egna huset med trädgård är stark inom många olika kulturer. Dock kan denna dröm se ut på många olika sätt beroende på var i världen du tittar och som resultat vara olika tillgänglig. I detta inlägg tänker jag ge mig på en internationell jämförelse av våra städers mest glesbebyggda stadstyper - enfamiljshusområdet. Stockholm: I Stockholm utgör villaområden ca 65 % av ytan för stadens bostadsområden, även om villa områdenas andel av stadens bostäder är snarare 15 %. Bostadstätheten i stadens villaområden utgör därmed endast 1/5 del av stadens genomsnittliga bostadstäthet och endast 1/10-del av den genomsnittliga bostadstätheten i stadens övriga stadsdelar. Med denna typ av glesa villamattor blir drömmen om det egna huset en dröm som för de flesta är ouppnåelig och för många av de som når den blir det en källa till hög skuldsättning. I Stockholm är det typiska villaområdet renodlat från