Ett fossilfritt sverige trummas ut av både statsminister, klimataktivister och skogsindustri. Professor Johan Rockström genom Leonardo Dicaprios sevärda nya film - "before the flood" - ger vetenskaplig trovärdighet till den fossilfria visionen.
Denna fossilfria vision där vi bör gå över till biobränslen för att driva våra fordon och värma våra hus omskrivs ofta som klimatneutral - t.ex i Uppsala kommuns klimatprogram eller Uppsala klimatprotokoll som tagits fram av ett trettiotal lokala företag och organisationer.
Tyvärr är inte klimatneutralt ett särskilt bra ord, då det antyder att förnyelsebart kan förbrännas utan påverkan. Men det är inte självklart för klimatet att utsläppen saknar påverkan bara för att källan kommer från förnyelsebart. På kort - till lååång sikt ser klimatet heller ingen eller lite skillnad på ökad förbränning av biomassa som lika mycket förbränning av fossila bränslen.
Det vi gör när vi bränner biomassa är att vi tar ett utsläppslån. Vi släpper ut nu med löfte om att betala tillbaka det i framtiden. Detta är så klart en komplikation när klimatet kräver minskade utsläpp nu. Olika biomassa betalar tillbaka sig olika fort - energiskog tar ett par år medan energi från svensk skog tar kanske hundra år. Ett ungefärligt mått på det är tiden det tar för avverkad biomassa att återhämta sig.
Här måste dock en hel del reservationer med i bilden som gör det hela mer komplext, såsom jämförelser med alternativa sätt att använda resurserna. Skulle utsläppen kunna undvikas? Går det att bränna restprodukter? etc. När det gäller skogsråvara så finns det en mängd olika applikationer. Tillexempel kan kolet i skogen bindas i träbyggande - som dessutom ersätter behov av betong med tillhörande utsläpp - något som har liknande effekt som BECCS (Bio-energy-carbon-capture-storage ??) till en mycket mindre risk.
Det finns såklart en ekonomisk och rättvisemässig sida av det hela. Vi är en av få regioner i världen där vi har ett överskott av biomassa per capita för att täcka alla möjliga behov. Det är arrogant att inte se orättvisan i hur vi här i Sverige ska kunna fortsätta våra liv som vanligt med skillnaden att fossilt ersätts med biobränslen, samtidigt som majoriteten av världens befolkning tvingas ersätta sitt fossilberoende utan tillgång till biobränslen.
Den ekonomiska sidan av problematiken består förstås av att biobränslen från skog med en lång återbetalningstid knappast är en långsiktig lösning. Ska vi genomföra först en investeringsintensiv omställning mot biobränslen för att strax därefter en ytterligare investeringsintensiv omställning till andra utsläppsfria lösningar?
För att summera behöver vi en mer nyanserad syn på biobränslen än att kategoriskt märka dessa som bra eller för den delen klimatneutrala. Det krävs en distinktion mellan att göra bränsle av energiskog på överflödig jordbruksmark (finns det sådan?) och bränsle av skogsråvara som annars hade kunnat byggas hus med. De har helt olika förutsättningar att kallas klimatneutrala och har olika påverkan på klimatet - det är inte bara palmplantager på tidigare regnskogsmark som är en dålig idé.
Det vi behöver förhålla oss till är hur vi väljer att allokera planetens koltillgångar - frågan halten koldioxid i atmosfären beror på ifall vi bidrar till mer eller mindre kol bundet i biomassa, mer eller mindre kol bundet i fossila former. Vilken strategi som i det hänseendet är att betrakta som klimatneutral återstår att besvaras.
Denna fossilfria vision där vi bör gå över till biobränslen för att driva våra fordon och värma våra hus omskrivs ofta som klimatneutral - t.ex i Uppsala kommuns klimatprogram eller Uppsala klimatprotokoll som tagits fram av ett trettiotal lokala företag och organisationer.
Tyvärr är inte klimatneutralt ett särskilt bra ord, då det antyder att förnyelsebart kan förbrännas utan påverkan. Men det är inte självklart för klimatet att utsläppen saknar påverkan bara för att källan kommer från förnyelsebart. På kort - till lååång sikt ser klimatet heller ingen eller lite skillnad på ökad förbränning av biomassa som lika mycket förbränning av fossila bränslen.
Det vi gör när vi bränner biomassa är att vi tar ett utsläppslån. Vi släpper ut nu med löfte om att betala tillbaka det i framtiden. Detta är så klart en komplikation när klimatet kräver minskade utsläpp nu. Olika biomassa betalar tillbaka sig olika fort - energiskog tar ett par år medan energi från svensk skog tar kanske hundra år. Ett ungefärligt mått på det är tiden det tar för avverkad biomassa att återhämta sig.
Här måste dock en hel del reservationer med i bilden som gör det hela mer komplext, såsom jämförelser med alternativa sätt att använda resurserna. Skulle utsläppen kunna undvikas? Går det att bränna restprodukter? etc. När det gäller skogsråvara så finns det en mängd olika applikationer. Tillexempel kan kolet i skogen bindas i träbyggande - som dessutom ersätter behov av betong med tillhörande utsläpp - något som har liknande effekt som BECCS (Bio-energy-carbon-capture-storage ??) till en mycket mindre risk.
Det finns såklart en ekonomisk och rättvisemässig sida av det hela. Vi är en av få regioner i världen där vi har ett överskott av biomassa per capita för att täcka alla möjliga behov. Det är arrogant att inte se orättvisan i hur vi här i Sverige ska kunna fortsätta våra liv som vanligt med skillnaden att fossilt ersätts med biobränslen, samtidigt som majoriteten av världens befolkning tvingas ersätta sitt fossilberoende utan tillgång till biobränslen.
Den ekonomiska sidan av problematiken består förstås av att biobränslen från skog med en lång återbetalningstid knappast är en långsiktig lösning. Ska vi genomföra först en investeringsintensiv omställning mot biobränslen för att strax därefter en ytterligare investeringsintensiv omställning till andra utsläppsfria lösningar?
 |
| Även konstanta utsläpp av Metan kan med viss fantasi ses som klimatneutralt efter 100 år - när halten i atmosfären balanserats. Från Uppsalainitiativets blogg. Neutralt med fortsatta utsläpp? |
Det vi behöver förhålla oss till är hur vi väljer att allokera planetens koltillgångar - frågan halten koldioxid i atmosfären beror på ifall vi bidrar till mer eller mindre kol bundet i biomassa, mer eller mindre kol bundet i fossila former. Vilken strategi som i det hänseendet är att betrakta som klimatneutral återstår att besvaras.
Kommentarer
Skicka en kommentar