Stadsbyggnadspolitiskt manifest
Eftersom det är valår och hög tid för politiskt engagemang. Så tänkte jag här skriva mitt egna stadsbyggnadspolitiska valmanifest för Uppsala.
Uppsalas unika position:
Uppsala är en av få Svenska städer som vuxit oavbrutet ända sedan mitten av 1800-talet. Tillväxttakten tycks även fortsättningsvis innebära en fördubblad befolkning vart 50:e år. Givetvis är en sådan långsiktig förutsägelse mycket osäker och är beroende av både migrationspolitik och migrationens drivkrafter, vilka troligtvis kommer att öka med klimatförändringarna (även om vi klarar 2 gradersmålet). Även flyttmönster inom Uppsala-Stockholmsregionen kan få stor påverkan på Uppsalas tillväxt, varför staden måste planera för en starkt ökande befolkning.
Programförklaring i 10 punkter.
1. Vi bör bygga för de som vill bo här.
Att inte bygga för de som vill bo i Uppsala kommer till ett högt pris. Det priset betalas av de med knapp hushållsekonomi - unga, arbetslösa, ensamstående föräldrar, fattigpensionärer mm. Dessa grupper bör kunna välja att bo där de har gång och cykelavstånd till jobb, skola, aktiviteter, vänner och familj. Boendesegregation ska inte slå ut sociala eller ekonomiska nätverk.
2. Stadsmiljön ska vara värdig.
Uppsalabor förtjänar en värdig stadsmiljö. Med värdig menar jag att miljön ska tydliggöra att vi bor i ett av världen mest jämlika och ekonomiskt framgångsrika samhällen där ingen ska behandlas som andra klassens invånare. Stadsmiljön ska visa omsorg och omtanke för oss som nyttjar stadsrummet och ha en rumslig kvalitet som inbjuder till vistelse.
- Att kunna välja en trygg väg hem om kvällen.
- Att skötsel och gestaltning av offentlig miljö har hög kvalitet.
- Att kunna röra sig på ett gent och intuitivt sätt utan att behöva snedda över parkeringsytor eller korsa trafikleder där det inte är planerat.
- Förändringar i stadsbilden bör vila på en tilltalande gestaltningsmässig idé och med ett innehåll som berikar staden.
3. Storstaden Uppsala behöver levande stadsdelar.
En storstad behöver stadsdelar med ett dynamiskt stadsliv, där ett stort antal människor kan både bo, verka, handla och roa sig. Dessa stadsdelar ligger i lägen där många naturligt passerar och har ett stadsliv som utmanar utbudet i stadens centrum. För en fungerande storstad är dessa stadsdelar en nödvändighet för att kunna hålla nere behovet av biltrafik och undvika ett skadligt ekonomiskt tryck på stadens historiska centrum.
- Utveckla fler och tydligare stråk mellan befintliga stadsdelar.
- Polacksbacken bör utvecklas till en stadsdel som binder samman Rosendal, Ulleråker, Kåbo och Sjukhusområdet. Samordna med Landsting, Universitetet och Vasakronan
- Utveckla staden öster om järnvägen
4. Staden har ett särskilt klimatansvar.
Klimatmålet om att hålla oss inom 2 graders uppvärmning till år 2100 kräver snabba utsläppsminskningar genast. Denna omställning kommer att kosta och kräva uppoffringar. Eftersom staden har goda förutsättningar för delningsekonomi, investeringar i fastigheter, minskat bilåkande och satsningar på gemensam infrastruktur - så har staden också ett särskilt ansvar att dra nytta av detta för att snabbt minska sina utsläpp.
- Gynna byggande med lågt utsläpp ur ett LCA perspektiv och kretsloppstänk
- Gör bilpool till förstahandsvalet före privatbilen
- Minska andelen bilåkande
- Gynna energieffektivisering av befintligt byggnadsbestånd
- Flytta ansvar för boendeparkering till bilägare
- Bilfria stadsdelar bör provas i passande lägen
5. Värdesätt starka sociala nätverk.
Starka sociala nätverk är viktigt för trygghet och trivsel i stadsdelar såväl som på landsbygd. Förutsättningar som mötesplatser, samhällsservice och föreningsliv bör värnas i stadsdelar såväl som glesbygd. Planering av nya bostäder, infrastruktur och verksamheter bör utformas för att stärka dessa nätverk och utslagningsrisker bör undvikas då det är möjligt.
6. Uppsala behöver ett mer flerspårigt byggande.
Bostadsbyggandet behöver vila på flera typer av aktörer än spekulationsdrivna bostadsrättsutvecklare och fåtalet hyresrättsaktörer. Byggandet behöver en större andel av behovsdrivna aktörer som egnahemsbyggare och byggemenskaper vilka inte på samma sätt riskerar att slås ut av vikande efterfrågan och som kan sätta prispress på det spekulationsdrivna byggandet.
- Utbudet på byggbar mark behöver ökas betydligt
- Möjliggör avstyckning och byggande på mindre tomter
- Skapa samordningsmöjligheter av behovsdrivna aktörer som egnahemsbyggare och byggemenskaper
7. Öka nyttjandegraden i befintligt bostads och markbestånd.
Nyttjandegraden i befintligt bostads och markbestånd är mycket ojämnt fördelad, till vilket inlåsningseffekter i befintligt skattesystem och befintliga detaljplaner bidrar i allra högsta grad. Att stimulera ökad nyttjandegrad är både rationellt både sett till ekonomi och naturresurser. Åtgärder:
- Ersätt skadlig flyttskatt med markvärdesskatt inom detaljplanelagda områden. Ökade markvärden pga offentlig infrastruktur gör investeringar i sådan nästan självfinansierande.
- Mer tillåtade detaljplaner. Detaljplaneregeln "endast enfamiljshus" bör skrotas
- Tillåt förtätning i villaområden. Volymhantering bör vara smakfull och bidra till stadskvaliteter.
- Byggregler bör förenklas för att möjliggöra fler bostäder med uthyrningsdel
- Hyressättning behöver ses över (se förslag för fungerande hyresmarknad)
8. En fungerande hyresmarknad.
Hyresmarknaden kännetecknas av dyra lägenheter i nyproduktion, billiga lägenheter för den som har lång kötid och en oreglerad andrahandsmarknad. Uppsala kännetecknas i sin tur av ett relativt litet hyresbestånd, vilket är en stor nackdel för en universitetsstad där många efterfrågar hyresrättens fördelar för den som söker boende för en begränsad tid. Ett talande faktum är att Uppsalas studenter har svårare att hitta bostad än i andra studentstäder trots att Uppsala har flest studentbostäder per studerande.
- Kommunen bör uppmuntra till att fler bostäder byggs med uthyrningsdel.
- Andrahandsmarknaden behöver tydligare spelregler. Det ska vara enkelt att räkna ut skälig hyra.
- Hyresnämnden ska återfå rätt att retroaktivt kräva återbetalning av ockerhyror.
- Hyressättning i äldre bestånd bör ses över i takt med att efterfrågan mättas. Snabba oförutsägbara förändringar bör undvikas.
9. En värdig kollektivtrafik.
Det växande Uppsala behöver ett mer kapacitetsstarkt kollektivtrafiksystem. Detta nya system bör kräva ett smalare körutrymme än dagens vingliga bussar, så att trottoarer kan breddas. Kollektivtrafiken inom staden bör på sikt kunna bli ekonomiskt bärkraftig och ha låga biljettkostnader. Att resa kollektivt bör vara snabbt, smidigt och bekvämt, med benutrymme som passar även långväxta och gott om plats att resa med barnvagn, rullator eller permobil. I lågtrafik bör det vara tillåtet att ta med cykel i mån av plats. Kollektivtrafiken bör ha ett nedsatt pris vid regn och snöoväder för att färre ska lockas att ta bilen vid dessa tillfällen.
- Prioritera ett effektivt kollektivtrafiksystem som lockar många resande på bekostnad av mängden hållplatser.
- Uppsala bör välja kollektivtrafikssystem nu. Spårvagn har stora fördelar. BRT har flera brister.
- Prioritera bygge av spårväg längs nya gator. Att bygga om befintliga gator är dyrt, långsamt och skapar oreda.
- Biltrafiken vid resecentrum bör regleras för att skapa bättre flöden för kollektivtrafik och gående
- Satsa på hållplatser med god arkitektur
10. Rättvisa gator
En tätare stad kräver ett mer effektivt nyttjande av stadens begränsade mängd gatumark för att undvika trängsel och för att främja attraktiv stadsmiljö. Gatumark i dag tillägnad bilen kommer att behövas tas i anspråk som lekplatser, parker, cykelbanor och kollektivtrafikkörfält.
Utveckling av fordon som bilpool, elbilar och självkörande bilar kommer att förändra kostnaden för att färdas med bil i staden med dramatiskt sänkta kostnader. Detta riskerar att ge upphov till utmaningar som dramatiskt ökad trängsel när fler har råd att ta sig fram i ytkrävande fordon på stadens begränsade gatuutrymme. Kommunen bör därför hålla möjligheterna öppna för att kunna prissätta denna trängsel. Andelen biltrafik i rusningstid kommer att behöva minska.
Uppsalas unika position:
Uppsala är en av få Svenska städer som vuxit oavbrutet ända sedan mitten av 1800-talet. Tillväxttakten tycks även fortsättningsvis innebära en fördubblad befolkning vart 50:e år. Givetvis är en sådan långsiktig förutsägelse mycket osäker och är beroende av både migrationspolitik och migrationens drivkrafter, vilka troligtvis kommer att öka med klimatförändringarna (även om vi klarar 2 gradersmålet). Även flyttmönster inom Uppsala-Stockholmsregionen kan få stor påverkan på Uppsalas tillväxt, varför staden måste planera för en starkt ökande befolkning.
Programförklaring i 10 punkter.
1. Vi bör bygga för de som vill bo här.
Att inte bygga för de som vill bo i Uppsala kommer till ett högt pris. Det priset betalas av de med knapp hushållsekonomi - unga, arbetslösa, ensamstående föräldrar, fattigpensionärer mm. Dessa grupper bör kunna välja att bo där de har gång och cykelavstånd till jobb, skola, aktiviteter, vänner och familj. Boendesegregation ska inte slå ut sociala eller ekonomiska nätverk.
2. Stadsmiljön ska vara värdig.
Uppsalabor förtjänar en värdig stadsmiljö. Med värdig menar jag att miljön ska tydliggöra att vi bor i ett av världen mest jämlika och ekonomiskt framgångsrika samhällen där ingen ska behandlas som andra klassens invånare. Stadsmiljön ska visa omsorg och omtanke för oss som nyttjar stadsrummet och ha en rumslig kvalitet som inbjuder till vistelse.
- Att kunna välja en trygg väg hem om kvällen.
- Att skötsel och gestaltning av offentlig miljö har hög kvalitet.
- Att kunna röra sig på ett gent och intuitivt sätt utan att behöva snedda över parkeringsytor eller korsa trafikleder där det inte är planerat.
- Förändringar i stadsbilden bör vila på en tilltalande gestaltningsmässig idé och med ett innehåll som berikar staden.
3. Storstaden Uppsala behöver levande stadsdelar.
En storstad behöver stadsdelar med ett dynamiskt stadsliv, där ett stort antal människor kan både bo, verka, handla och roa sig. Dessa stadsdelar ligger i lägen där många naturligt passerar och har ett stadsliv som utmanar utbudet i stadens centrum. För en fungerande storstad är dessa stadsdelar en nödvändighet för att kunna hålla nere behovet av biltrafik och undvika ett skadligt ekonomiskt tryck på stadens historiska centrum.
- Utveckla fler och tydligare stråk mellan befintliga stadsdelar.
- Polacksbacken bör utvecklas till en stadsdel som binder samman Rosendal, Ulleråker, Kåbo och Sjukhusområdet. Samordna med Landsting, Universitetet och Vasakronan
- Utveckla staden öster om järnvägen
4. Staden har ett särskilt klimatansvar.
Klimatmålet om att hålla oss inom 2 graders uppvärmning till år 2100 kräver snabba utsläppsminskningar genast. Denna omställning kommer att kosta och kräva uppoffringar. Eftersom staden har goda förutsättningar för delningsekonomi, investeringar i fastigheter, minskat bilåkande och satsningar på gemensam infrastruktur - så har staden också ett särskilt ansvar att dra nytta av detta för att snabbt minska sina utsläpp.
- Gynna byggande med lågt utsläpp ur ett LCA perspektiv och kretsloppstänk
- Gör bilpool till förstahandsvalet före privatbilen
- Minska andelen bilåkande
- Gynna energieffektivisering av befintligt byggnadsbestånd
- Flytta ansvar för boendeparkering till bilägare
- Bilfria stadsdelar bör provas i passande lägen
5. Värdesätt starka sociala nätverk.
Starka sociala nätverk är viktigt för trygghet och trivsel i stadsdelar såväl som på landsbygd. Förutsättningar som mötesplatser, samhällsservice och föreningsliv bör värnas i stadsdelar såväl som glesbygd. Planering av nya bostäder, infrastruktur och verksamheter bör utformas för att stärka dessa nätverk och utslagningsrisker bör undvikas då det är möjligt.
6. Uppsala behöver ett mer flerspårigt byggande.
Bostadsbyggandet behöver vila på flera typer av aktörer än spekulationsdrivna bostadsrättsutvecklare och fåtalet hyresrättsaktörer. Byggandet behöver en större andel av behovsdrivna aktörer som egnahemsbyggare och byggemenskaper vilka inte på samma sätt riskerar att slås ut av vikande efterfrågan och som kan sätta prispress på det spekulationsdrivna byggandet.
- Utbudet på byggbar mark behöver ökas betydligt
- Möjliggör avstyckning och byggande på mindre tomter
- Skapa samordningsmöjligheter av behovsdrivna aktörer som egnahemsbyggare och byggemenskaper
7. Öka nyttjandegraden i befintligt bostads och markbestånd.
Nyttjandegraden i befintligt bostads och markbestånd är mycket ojämnt fördelad, till vilket inlåsningseffekter i befintligt skattesystem och befintliga detaljplaner bidrar i allra högsta grad. Att stimulera ökad nyttjandegrad är både rationellt både sett till ekonomi och naturresurser. Åtgärder:
- Ersätt skadlig flyttskatt med markvärdesskatt inom detaljplanelagda områden. Ökade markvärden pga offentlig infrastruktur gör investeringar i sådan nästan självfinansierande.
- Mer tillåtade detaljplaner. Detaljplaneregeln "endast enfamiljshus" bör skrotas
- Tillåt förtätning i villaområden. Volymhantering bör vara smakfull och bidra till stadskvaliteter.
- Byggregler bör förenklas för att möjliggöra fler bostäder med uthyrningsdel
- Hyressättning behöver ses över (se förslag för fungerande hyresmarknad)
8. En fungerande hyresmarknad.
Hyresmarknaden kännetecknas av dyra lägenheter i nyproduktion, billiga lägenheter för den som har lång kötid och en oreglerad andrahandsmarknad. Uppsala kännetecknas i sin tur av ett relativt litet hyresbestånd, vilket är en stor nackdel för en universitetsstad där många efterfrågar hyresrättens fördelar för den som söker boende för en begränsad tid. Ett talande faktum är att Uppsalas studenter har svårare att hitta bostad än i andra studentstäder trots att Uppsala har flest studentbostäder per studerande.
- Kommunen bör uppmuntra till att fler bostäder byggs med uthyrningsdel.
- Andrahandsmarknaden behöver tydligare spelregler. Det ska vara enkelt att räkna ut skälig hyra.
- Hyresnämnden ska återfå rätt att retroaktivt kräva återbetalning av ockerhyror.
- Hyressättning i äldre bestånd bör ses över i takt med att efterfrågan mättas. Snabba oförutsägbara förändringar bör undvikas.
9. En värdig kollektivtrafik.
Det växande Uppsala behöver ett mer kapacitetsstarkt kollektivtrafiksystem. Detta nya system bör kräva ett smalare körutrymme än dagens vingliga bussar, så att trottoarer kan breddas. Kollektivtrafiken inom staden bör på sikt kunna bli ekonomiskt bärkraftig och ha låga biljettkostnader. Att resa kollektivt bör vara snabbt, smidigt och bekvämt, med benutrymme som passar även långväxta och gott om plats att resa med barnvagn, rullator eller permobil. I lågtrafik bör det vara tillåtet att ta med cykel i mån av plats. Kollektivtrafiken bör ha ett nedsatt pris vid regn och snöoväder för att färre ska lockas att ta bilen vid dessa tillfällen.
- Prioritera ett effektivt kollektivtrafiksystem som lockar många resande på bekostnad av mängden hållplatser.
- Uppsala bör välja kollektivtrafikssystem nu. Spårvagn har stora fördelar. BRT har flera brister.
- Prioritera bygge av spårväg längs nya gator. Att bygga om befintliga gator är dyrt, långsamt och skapar oreda.
- Biltrafiken vid resecentrum bör regleras för att skapa bättre flöden för kollektivtrafik och gående
- Satsa på hållplatser med god arkitektur
10. Rättvisa gator
En tätare stad kräver ett mer effektivt nyttjande av stadens begränsade mängd gatumark för att undvika trängsel och för att främja attraktiv stadsmiljö. Gatumark i dag tillägnad bilen kommer att behövas tas i anspråk som lekplatser, parker, cykelbanor och kollektivtrafikkörfält.
Utveckling av fordon som bilpool, elbilar och självkörande bilar kommer att förändra kostnaden för att färdas med bil i staden med dramatiskt sänkta kostnader. Detta riskerar att ge upphov till utmaningar som dramatiskt ökad trängsel när fler har råd att ta sig fram i ytkrävande fordon på stadens begränsade gatuutrymme. Kommunen bör därför hålla möjligheterna öppna för att kunna prissätta denna trängsel. Andelen biltrafik i rusningstid kommer att behöva minska.
Kommentarer
Skicka en kommentar