Vi behöver en byggrättsreform för städernas villaområden

En byggrättsreform för fler småhus på befintliga villatomter?

Utkast till replik på Karin Kjellsons debattartikel i DN 5/4 2023. 

Jag blev glad av att läsa Karin Kjellsons debattartikel. För tyvärr är det sällan utvecklandet av våra städers villaområden lyfts fram i debatten. Den frågan borde toppa den bostadspolitiska dagordningen, istället avfärdas den alltför ofta som liten och obetydlig. Och onödig. Utanför våra städer finns ju plats att bygga villor till alla som vill, sägs det. "Varför inte bygga där istället och lämna befintliga villaområden ifred?" är en vanlig synpunkt. 

Men även om det finns mark så är det inte alltid önskvärt att expandera våra städer obegränsat. Ökade avstånd påverkar stora delar av befolkningen, med längre avstånd, mer trafikträngsel och försämrat underlag för kollektivtrafik. Skälen till att också utveckla befintliga villaområden är därför goda, inte minst att många fler önskar att bo i dessa. Det kan också ge långt fler bostäder än många tror. 

Genom åren har det gjorts många olika uppskattningar om potentialen för att förtäta villaområden. Eftersom villaområden utgör en så stor del av städernas yta behöver inte tätheten öka anmärkningsvärt mycket för att ge många nya bostäder. I Stockholms tätort utgörs cirka 70 % av bostadsområdena utav småhusområden, till största del villor på stora tomter. Bara genom att öka byggrätterna här så att vanliga radhus kan byggas, skulle enligt den bortgånge stadsbyggnadsforskaren Johan Rådberg möjliggöra 300 000 nya bostäder i radhus i Storstockholm.

Min egna studie av Stockholms mer centrala tätorter visar på en liknande potential med småhus för cirka 650 000 invånare i Stockholms centrala tätorter.

Att tillåta mer byggande i våra städers villaområden har en enorm potential. Vi kan här skapa nya radhus och parhus för hundratusentals småhuslängtande storstadsbor, även utan att riva befintlig bebyggelse. Men gränsen mellan stordåd och halvmesyr är hårfin. Vi når ingenstans med nya varianter på Attefallshus som inte uppfyller önskemålen folk ställer på sitt boende. 

Tyvärr tror jag att det är här bland halvmesyrerna Kjellsons förslag riskerar hamna. Tillskillnad från Kjellson är jag övertygad om att byggrätterna behöver utökas i befintliga villaområden om man menar allvar med att möjliggöra för många fler att bo i eget hus. Vi kommer inte ifrån att de flesta önskar sig bo någorlunda rymligt. Ökade byggrätter kan åstadkommas genom att kommuner ändrar i detaljplaner, vilket skulle kunna göras ganska effektivt med hjälp av stora detaljplaner. Kanske en enda detaljplan för  alla Stockholms villakvarter. 

En mer radikal lösning vore om Riksdagen antog en byggrättsreform, som skulle gälla över alla befintliga detaljplaner där den tillåtna exploateringsgraden är under en viss nivå. Lite likt hur Attefallsreglerna gäller utöver befintliga detaljplaneregler. Då kan vi få en snabb förändring i stor skala med få möjligheter för utvecklingsfientliga kommuner som Danderyd eller Lidingö att bromsa. 

En sådan byggrättsreform skulle kunna se ut så här: 

• Tillåt byggnader i 2.5 plan
• Släpp alla begränsningar vad gäller antal lägenheter
• Tillåt placerade i tomtgräns
• Kravställ att 40 % av tomtmarken ska vara obebyggd grönyta
• Begränsa rivningar av befintlig bebyggelse