Tankar om arkitektur

  En av semesterns mer kompletta husskisser kom egentligen till av en slump. Tidigare hade jag ritat på hus som minimerar byggnadsarean för att kunna bygga mer än ett hus på de tomter där byggrätten begränsar byggnadsarean och höjd, men inte antal bostäder per tomt. Tanken var långsmala tvåvåningshus med en 1.5 meter utkragande övervåning runt om som då kan räknas bort från byggnadsarean givet att de utkragande delarna håller sig 3 meter ovan marknivå. Formen är förstås en lite udda fågel och det är inte helt självklart hur två eller fler långsmala hus med utkragande övervåningar bäst placeras på en vanlig villatomt. Dessutom blir planlösningen lite speciell med en mindre bottenvåning som kanske behöver en stark ute/inne koppling för att kännas generös, vilket också gäller de kompromissade utemiljöerna. Men det är först när man sätter ett sadeltak och rödfärg på denna märkliga volym som man ser likheterna med Ornässtugan - det kanske mest säregna och samtidigt särpräglat Svenska hu...

Varför ser våra städer ut som de gör. Hur påverkar naturliga förutsättningar som geografi? Historisk stadsutveckling? Infrastruktur?  Läran om städers form är något som intresserar mig. Stadens morfologi. Ett intressant förhållande på detta tema som ibland nämns är att städer med relativt tätbebyggda kärnor ofta har relativt glesa ytterområden och vice versa. Det vill säga städer som har glesbebyggda kärnor ofta har relativt tätbebyggda ytterområden. Johan Rådberg är en stadsbyggnadsforskare som pekar på detta. Han gör jämförelsen mellan Paris och London som båda är städer belägna vid en flod i platta landskap. Paris kärna är betydligt mer tätbebyggd än Londons, som är anmärkningsvärt gles. Samtidigt är Paris förorter glesare än Londons. Webbverktyget Population around a point ger oss möjlighet att studera detta genom att vi kan jämföra hur stor befolkning städerna har inom en viss radie. Paris och London är en tacksam jämförelse. Båda städerna har en liknande geografi, vid en flo...