Paris och London. Ger en tät stadskärna glesa ytterområden?
Varför ser våra städer ut som de gör. Hur påverkar naturliga förutsättningar som geografi? Historisk stadsutveckling? Infrastruktur?
Läran om städers form är något som intresserar mig. Stadens morfologi. Ett intressant förhållande på detta tema som ibland nämns är att städer med relativt tätbebyggda kärnor ofta har relativt glesa ytterområden och vice versa. Det vill säga städer som har glesbebyggda kärnor ofta har relativt tätbebyggda ytterområden. Johan Rådberg är en stadsbyggnadsforskare som pekar på detta. Han gör jämförelsen mellan Paris och London som båda är städer belägna vid en flod i platta landskap. Paris kärna är betydligt mer tätbebyggd än Londons, som är anmärkningsvärt gles. Samtidigt är Paris förorter glesare än Londons.
Webbverktyget Population around a point ger oss möjlighet att studera detta genom att vi kan jämföra hur stor befolkning städerna har inom en viss radie. Paris och London är en tacksam jämförelse. Båda städerna har en liknande geografi, vid en flod i ett platt landskap. De har en liknande historia som centrum för stora imperier och båda har stora tunnelbanenätverk. De är båda ganska monocentriska till formen. London har en något större befolkning, men skillnaden är inte jättestor sett till den sammanhängande tätorten. London har en större befolkning i det nära omlandet än Paris.
 |
| Befolkning i Paris inom 5 km radie från stadens centrum. |
 |
| Befolkning i London inom 5 km radie från stadens centrum |
5 km radie.
Inom 5 km radie från stadens centrum är skillnaden mellan städerna stor. London har drygt 1 miljon invånare här medan Paris har 2 miljoner invånare. Centrala Paris har alltså en dubbelt så hög befolkningstäthet som London.
 |
| Paris befolkning inom 10 km från stadens centrum. |
 | |
|
10 km radie.
Men ju mer vi ökar radien desto mer lika blir befolkningstätheten. Inom 10 km radie från stadens centrum har Paris 4,8 miljoner invånare medan London bara har 3,7 miljoner invånare. Skillnaden utgörs även här av den extra miljon som bor i Paris mest centrala delar, medan befolkningstätheten inom 5-10 km radie antagligen är ganska lika mellan städerna.
 |
| Londons befolkning inom 18 km radie från stadens centrum |
18 km radie.
När vi ökar radien till 18 km går befolkningstätheten i London om den i Paris. Detta är intressant. Diskussion.
Vad som gör Londons ytterområden mer tätbebyggda är kanske inte helt självklart. Hur mycket betyder den tätare stadskärnan i Paris för att stadens ytterområden kunnat byggas glesare? Till viss del kan det tänkas att den tätare kärnan avlastar en del av befolkningstrycket från ytterområdena som då kan byggas glesare på grund av minskat behov och kanske på grund av lägre markpriser än annars. Den glesa kärnan i London inne bär att stadens ytterområden behöver hantera en större befolkning, vilket ställer större krav på transportinfrastruktur med spår, tunnelbana och vägnät. Att bygga ytterområdena lite tätare förenklar detta.
Man kan också tänka sig att tätheten i kärnan och ytterområdena är två helt från varandra oberoende variabler. Stadens kärna kan vara tät samtidigt som ytterområdena också är relativt tätbebyggda. Att det blivit som det blivit beror kanske på att olika stadsplaneringsideal gått vinnande i de olika städerna och att lite utrymme för förändring medgetts med åren. Antagligen är det svårare att kombinera en gles kärna med glesa ytterområden. En sådan stad kräver mer infrastruktur som kan vara svår att få till vilket kan göra staden mindre attraktiv vad gäller boendekostnader, pendlingstider mm.
Kommentarer
Skicka en kommentar