Reglerad segregation - i området där jag bor

Mitt hus. Karaktärsförödande och följaktligen ett idag förbjudet hus. 
Segregation brukar beskrivas som ett problem förpassat till Betongförorterna. Dock är det i villaområdenas medelklassghetton segregationen är som störst, vilket tyvärr inte problematiseras i lika hög grad. Från styrande håll verkar det inte problematiseras över huvudtaget. Det har blivit ett ideal som man försöker bevara. Jag bor själv i villaområdet Norby i Uppsala. Här är medelinkomsten näst högst i stan. Läget med närhet till flera fina naturområden och dessutom på lagom cykelavstånd till stan har gjort området mycket attraktivt och på tok för dyrt för det stora flertalet. Om man ska gå efter planbestämmelser över området är det precis så här som de styrande vill ha det. Så här ser plandirektiven ut i Norby, understräckade regler betyder att de stärker segregationen.

  • På kvartersmark får bostadsbebyggelse i ett eller två plan uppföras. Samt att enstaka rum får användas till kontor eller annan ickestörande verksamhet. 
  • Bostadsbebyggelsen får uppföras fristående och får inte vara sammanbyggda i tomtgräns.
  • Högst en fjärdedel av tomtytan får bebyggas.
  • Minsta tillåtna tomtstorlek är 700 kvadratmeter
  • Högsta tillåtna byggnadshöjd (takfot) är 7,2 meter och högsta tillåtna totalhöjd (till nock) 9 meter
  • Bostadshusen får inte inrymma mer än en lägenhet, dock kan en mindre del av bostaden avskiljas för generationsboende eller studentrum. 

Dessa regler motiveras med att de bevarar villakaraktären i området. Men frågan är om inte reglerna är till för att stänga ute låginkomstagare. För dessa regler gör det omöjligt att skapa boende för annat än höginkomsttagare i Norby. Att bygga lägenheter förbjuds totalt oavsett om de har "villakaraktär" eller inte. Idealet för dessa regler tycks vara en 200-kvadratsvilla med stor lummig tomt. Problemet är bara att en sådan idag går av för 5 miljoner om inte mer. Vad är det för samhälle som bestämmer att människor som inte har råd med 4 till 5 miljoner inte får leva här? I takt med att Uppsala växer och blir alltmer attraktivt innebär det att inte ens den relativt rika medelklassen som idag karaktäriserar Norby kommer att ha råd att köpa bostad här. Man kan fråga sig vilka effekter det får på områdets karaktär.
Min trädgård. På tok för liten och därför förbjuden.
Förutsättningarna för stadsbebyggelsen förändras alltid med tiden. Ett bevarande av nuet kan som i detta fall få oönskade konsekvenser. Det är inte alltid bara positivt som det är nu heller. Norby är en segregerad stadsdel, vill man bevara det så? Varför inte förändra de dåliga karaktärsdragen (segregationen, den sociala isoleringen) och bevara de goda (lummigheten, småhusbebyggelsen).

Dagens bevarandesyn tycks vara endimensionellt formalistisk och skulle behöva öppnas för bredare perspektiv. Norbys lummiga karaktär skulle inte nödvändigtvis behöva skadas av att man utöver idealvillor tillåter, townhouses, mindre villor och mindre flerfamiljshus. Men däremot skulle ett breddat bostadsutbud göra Norby tillgängligt för fler än de i den öfre medelklassen. Det är dags för att bredda perspektiven i stadsbyggandet.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Historiska stadsplaner i Uppsala: en kontra-faktisk historieskrivning

En transformatorstation

Allmänhet och kommunfullmäktige gravt vilselett om tätheten för 33 000 nya bostäder i södra Uppsala