Att möta sina idoler

Det sägs att man ofta blir besviken när man möter sina idoler. Detta är även sant om arkitektur. När man besöker den arkitektur man sett på bild många gånger förut är det ganska lätt att bli lite besviken. Bilden ljuger och verkligheten kan inte alltid leva upp till de förväntningar som lögnen skapat. Själv upplevde jag detta nyligen när jag besökte några projekt av arkitektkontoret BIG i Köpenhamn. Jag gillar BIG och är ett stort fan av hur de presenterar sin arkitektur. 

Bjerget är ett av deras projekt som jag besökte när jag var i Köpenhamn. På en bild som denna ser det ju helt fantastiskt ut. Lägenheterna med stora terrasser ser ju minst sagt attraktiva ut. Men hur långvarig blir den lyckan när du är tvungen att gå igenom ett parkeringsgarage för att kunna komma till ditt hem? Hur kul är det att behöva passera en gallergrind med fängelseattribut för att nå den förvisso väldigt coola tiltade hissen som tar dig upp till din våning?

Men det är inte alltid mötet med en idol gör en besviken. Ibland kan man också bli positivt överraskad vilket jag blev av 8-tallet - ett annat projekt av BIG i köpenhamns utkant. 8-tallet ser förjävligt ut på bild och ännu värre IRL, materialen känns billiga och tyvärr kändes det också lite ödsligt med alla tomma lägenheter. Men jag gillar verkligen "gatorna" som klättrar sig upp på huset med radhusen och deras små uteplatser. Det är en mycket intressant typologi. Det andra som jag blev lite positivt överraskad av är den billiga känslan i materialen. Plåt i mängder och spartanska lägenheter. Det känns ärligare att sälja på bra arkitektur snarare än exklusiva material och dyra accessoarer.

Sist vill jag säga att även om det ser förjävligt ut så ser det åtminstone förjävligt på ett trevligt sätt, i motsats till den stora massan av samtida arkitektur. Mitt möte med BIGs arkitektur har nog varit mer positivt än negativt då jag sett nya sidor som kanske inte framgår så tydligt på retuscherade arkitekturfoton.