Alexander Nero, arkitekt och småbarnspappa skriver om stadsplanering, arkitektur och behovet av byggrättsreformer i svensk bostadspolitik.
Copenhagenize me!
Hämta länk
Facebook
X
Pinterest
E-post
Andra appar
Kvinnor som cyklar får fastare bröst. Det är så här Köpenhamn gör reklam för cykling! Istället för att låta någon dammig gubbe från nykteristernas trafiksäkerhetsförbund proklamera att man kan dö om man inte använder hjälm, så promotar man cyklingen genom att framhäva dess fördelar - ett inom området revolutionerande marknadsföringsknep som vi i landet lagom borde lära oss av!
Alla möjliga positiva aspekter med cykling framhävs. Alltifrån att en cyklist statistiskt sett är friskare och lever längre, till att denne i de flesta fall sparar både tid och pengar. Sen ska vi ju inte glömma de fastare brösten.
Överlag vill jag berömma Köpenhamns metoder för medborgardialog där de går ut på torget och frågar vad gemene man tycker. Kanske är det en bättre metod än alla de samrådsmöten som alltför ofta blir destinationspunkten för pensionärshemmets tisdagsutflykter. Men mest av allt beundrar jag verkligen cykelkulturen i Köpenhamn, den är någonting enastående att häpnas över.
Här kommer en liten partisk men bra film:
I övrigt vill jag bara säga att Köpenhamn är lite för gulligt och perfekt för sitt eget bästa. Så fint att det blir tråkigt... Nej usch vad gemytligt!
På Uppsala kommuns hemsida finns ett par historiska stadsplaner, vilka ger en spännande bild av hur planeringen kunde ha tagit andra vägar. I detta inlägg söker jag staden som kunde ha blivit. Först P O Hallmans stadsplan från 1910: Året är 1910, i Hallmans plan för Uppsala är alla gatorna lätt krökta inspirerat av österrikaren Camillo Sittes idéer. Öster om järnvägen är en stor ny stadsdel planerad, kvarter med husen mot gatan och korsningar där gator går i alla möjliga riktningar. Stadsdelen är nästan lika stor som den då existerande staden. Idag, år 2013, är stadsdelen fullt utbyggd sen länge och är en självklar del av stadskärnan. Längs dess gator finns nästan lika stort utbud som i den äldre staden på andra sidan järnvägen. Runt i kring stadskvarteren ligger en ring av äldre villakvarter, idag har en del av villorna växlats mot mindre flerfamiljshus, men kvar finns ändå många ståtliga villor, med läget mitt i staden så utgör de bland de dyraste av stadens bostäde...
Enligt avtalet möjlig placering av de 33 000 bostäderna markerat inom svart streckad linje. I det markerade området mellan Gottsunda och Ultuna kommer sannolikt en stor del av ytan att förbli obebyggd, t.ex natura 2000 området och mycket av SLU:s markägor. Avtalet mellan stat och kommun om ny tågstation i utbyte mot byggandet av 33 000 nya bostäder i stråket mellan Bergsbrunna och Gottsunda bygger på gravt vilseledande illusioner om vilken bebyggelsetäthet som kommer att prägla den framtida bebyggelsen för ca 70 000 invånare. Kommunfullmäktige är vilselett och här tänkte jag förklara hur. Ingående i avtalet finns en promemoria som visar var och hur dessa bostäder ska få plats. Här finns luddiga markeringar på en karta som visar möjlig geografisk placering av bostäderna och här finns också kvantitativa beräkningar om vilken täthet dessa behöver byggas med för att få plats på markytorna som är tillgängliga för ny bebyggelse. Hur stor yta behövs för 33 000 bostäder? I denna p...
Snygg inklädnad - dum yta...
I stadsdelen Kungsängen i Uppsala står den här transformatorstationen. Tycker att den rostiga inklädnaden är förbaskat cool och troligen kommer det att bli ännu coolare när den är helt inklädd av klängväxter. Men varför har de lagt järnvägssten på marken? Den är otymplig och mer än avskräckande att gå på - det är ett underlag som formligen skriker - det är dumt att gå här! - Du ska inte gå här! Det hade ju varit trevligt om människorna i detta område kunde få en till liten parkyta där istället, det skulle de behöva. Jag undrar vad det är som får arkitekter att ta ett sådant beslut under dessa omständigheter. Man förstår ju att det kan finnas omständigheter då det är motiverat att otillgängligöra värdefull yta genom att strö ut järnvägssten. Men inte i ett område som behöver fler parker. Kanske gick det till så här när arkitekterna beslutade om järnvägssten: "- Vanligt gräs är ju snyggt men jag har en stor hög med järnvägssten hemma på mi...
Kommentarer
Skicka en kommentar