Stadsrenässansen och dess avarter...

 Lekande barn på torget i den grekiska staden Kozani.
Den goda staden - en fantastisk plats för alla sorters människor.

Just nu håller jag på att läsa boken stadskultur av Lewis Mumford, en mycket spännande bok som handlar om hur livet i staden förändrats från medeltiden fram till modern tid - eller fram till 30-talet då boken skrevs. Den förklarar också idéerna och processerna som format våra städer.

Under senare år, vad jag vet, så har staden stigit i popularitet. Man kan nog till och med prata om en stadsrenässans. Drömmen om att leva ett urbant liv i en pulserande stadskärna har på något sett kommit att attrahera det stora flertalet. Folk vill kunna mötas på caféet på hörnet. Strosa i butiker på väg hem från jobbet. Beställa hämtmat när orken att laga egen mat tryter. Denna stadsrenässans har också inneburit att det byggts en mängd nya stadsdelar med den urbana staden som ideal. Dessa är oftast byggda med fyrkantiga kvarter placerade i ett rutnät av gator, såsom stadsdelen Tomtebo i bilden nedan.

Folkliv på torget i Tomtebo - tur att det endå finns en staty!
Rakt fram syns en bred och ståtlig (?) aveny. 

Även om drömmen om ett Urbant liv är stark idag, så finns det få saker med dessa "stadsmässiga" stadsdelar som lever upp till den drömmen om det urbana livet. Istället har det urbana blivit till en stil inom arkitektur och stadsplanering, där bilden av staden prioriteras framför livet i staden. Trots att det är livet som skapar en stad och inte den fysiska strukturen i sig. 

 Kolla bara på den 27 meter breda avenyn i bilden ovan. Inte en människa och inte en bil. Det är svårt att hitta något som motiverar denna överdådiga skalan hos gatan. Den stora skalan beror knappast på att någon intensiv fordonstrafik kräver detta utrymme. Det är inte heller troligt att gatan ska kunna hysa militärparader, vilket var det ursprungliga syftet med de första avenyerna. Det man gjort här i Tomtebo är att kopiera vissa delar av den urbana staden utan att ta hänsyn till de aktiviteter som får dessa delar att fungera. Resultatet är en stor bred aveny som inte inbjuder till några aktiviteter annat än att passera förbi. Detta är givetvis resursslöseri. 

Urbant? Vem uppskattar en sån här miljö? 

Frågan är varför de har gaturum överhuvudtaget när de utformas så att dess enda funktion blir transport? De blir helt onödiga då det går att ta sig fram i området genom att gå igenom gårdarna. 

En urban miljö skapas inte av bilder på kvartersstad. De skapas inte av breda avenyer som inte inbjuder till liv och aktiviteter. En urban miljö är istället en miljö där alla ytor och alla rum i staden bjuder in till liv och en mångfald av aktiviteter. D.v.s alla ytor och rum i staden ska kunna motiveras med de aktiviteter som pågår där. Helst ska rummen kunna bjuda in till en mångfald av aktiviteter som kan överlappa varandra och skapa ett kontinuerligt liv på platsen och för att det ska kännas livfullt så måste skalan vara anpassad till den mängd stadsliv som faktiskt kan etablera sig.