Att sätta staden på kartan del1: Skrytbygget utan innehåll


 I Umeå är det fullt sjå att planera inför kulturhuvudstadsåret 2014 - ett år då hela Europa kommer att ha ögonen på den lilla staden i norr. Eller nja... Uppmärksamheten kommer nog inte vara så pass stor. Men det går ju alltid att försöka synas. Något som kommunalpolitiker brukar göra när de vill sätta staden på kartan är att anlita en utrikisk stjärnarkitekt att rita en dyr ikonbyggnad i staden. Original receptet som kallas Bilbaoeffekten har prövats i oräkneliga städer med blandade resultat. Umeå kommun har anlitat det norska stjärnarkitektkontoret Snöhetta att rita ett någorlunda spektakulärt kulturhus lagom till kulturhuvudstadsåret.

Nu ska umeå sättas på kartan är det bestämt! Punga ut hundratals miljoner på ett skrytbygge och tvångsförflytta dit kommunala kulturintitutioner som redan trivs bra i sina nuvarande lokaler. Stadsbiblioteket har idag fina lokaler med utvecklingspotential i ett kanonläge i staden och att flytta det hit känns som en efterkonstruktion vars enda syfte är att ge ett innehåll åt detta skrytbygge. Men men...

Nog kommer Umeå att sättas på kartan alltid och förhoppningsvis kommer inga sörlänningar som jag att blanda ihop Umeå och Luleå... De låter ju så lika och båda ligger i Norrland... Eller hur var det nu? ... Var det Umeå eller Luleå som är kulturhuvudstad?

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Historiska stadsplaner i Uppsala: en kontra-faktisk historieskrivning

Bild
På Uppsala kommuns hemsida finns ett par historiska stadsplaner, vilka ger en spännande bild av hur planeringen kunde ha tagit andra vägar. I detta inlägg söker jag staden som kunde ha blivit.  Först P O Hallmans stadsplan från 1910: Året är 1910, i Hallmans plan för Uppsala är alla gatorna lätt krökta inspirerat av österrikaren Camillo Sittes idéer. Öster om järnvägen är en stor ny stadsdel planerad, kvarter med husen mot gatan och korsningar där gator går i alla möjliga riktningar. Stadsdelen är nästan lika stor som den då existerande staden. Idag, år 2013, är stadsdelen fullt utbyggd sen länge och är en självklar del av stadskärnan. Längs dess gator finns nästan lika stort utbud som i den äldre staden på andra sidan järnvägen.  Runt i kring stadskvarteren ligger en ring av äldre villakvarter, idag har en del av villorna växlats mot mindre flerfamiljshus, men kvar finns ändå många ståtliga villor, med läget mitt i staden så utgör de bland de dyraste av stadens bostäde...
Read more »

Allmänhet och kommunfullmäktige gravt vilselett om tätheten för 33 000 nya bostäder i södra Uppsala

Bild
Enligt avtalet möjlig placering av de 33 000 bostäderna markerat inom svart streckad linje. I det markerade området mellan Gottsunda och Ultuna kommer sannolikt en stor del av ytan att förbli obebyggd, t.ex natura 2000 området och mycket av SLU:s markägor. Avtalet mellan stat och kommun om ny tågstation i utbyte mot byggandet av 33 000 nya bostäder i stråket mellan Bergsbrunna och Gottsunda bygger på gravt vilseledande illusioner om vilken bebyggelsetäthet som kommer att prägla den framtida bebyggelsen för ca 70 000 invånare. Kommunfullmäktige är vilselett och här tänkte jag förklara hur. Ingående i avtalet finns en promemoria som visar var och hur dessa bostäder ska få plats. Här finns luddiga markeringar på en karta som visar möjlig geografisk placering av bostäderna och här finns också kvantitativa beräkningar om vilken täthet dessa behöver byggas med för att få plats på markytorna som är tillgängliga för ny bebyggelse. Hur stor yta behövs för 33 000 bostäder? I denna p...
Read more »

En transformatorstation

Bild
Snygg inklädnad - dum yta... I stadsdelen Kungsängen i Uppsala står den här transformatorstationen. Tycker att den rostiga inklädnaden är förbaskat cool och troligen kommer det att bli ännu coolare när den är helt inklädd av klängväxter. Men varför har de lagt järnvägssten på marken? Den är otymplig och mer än avskräckande att gå på - det är ett underlag som formligen skriker - det är dumt att gå här! - Du ska inte gå här! Det hade ju varit trevligt om människorna i detta område kunde få en till liten parkyta där istället, det skulle de behöva. Jag undrar vad det är som får arkitekter att ta ett sådant beslut under dessa omständigheter. Man förstår ju att  det kan finnas omständigheter då det är motiverat att otillgängligöra värdefull yta genom att strö ut järnvägssten.  Men inte i ett område som behöver fler parker. Kanske gick det till så här när arkitekterna beslutade om järnvägssten: "- Vanligt gräs är ju snyggt men jag har en stor hög med järnvägssten hemma på mi...
Read more »