Om arkitekter med storhetsvansinne...



Helgo Zetterwalls gotiska domkyrka med sina strävpelare
 (de utanpåliggande pinnarna som stöder mittskeppets övre väggar)

Framgångsrika personer får ofta storhetsvansinne, arkitekter ej undantaget. En arkitekt med storhetsvansinne var sannerligen Helgo Zetterwall med sina historieförskönande ombyggnationer av Lunds och Uppsalas domkyrkor. Ragnar Östberg var en annan arkitekt med utpräglat storhetsvansinne, som nått ikonstatus i det lilla Sverige genom arbetet med Stockholms Stadshus. Hans storhetsvansinne kom att få ett litet utbrott när han cirka 10 år senare uppförde ett litet nationshus åt den Wermländska studentnationen i Uppsala.

Wermlands nationshus ritat av Ragnar Östberg 1930.

Det lilla Nationshuset ligger intill Riddartorget, som domineras av den högresta Domkyrkan med sina dåtida strävpelare. Tydligen gillade inte Ragnar Östberg hur Zetterwalls gotiska domkyrka samspelade med hans lilla mästerverk till Nationshus. För att domkyrkan skulle kännas mer samstämmig med hans lilla nationshus så ersatte han de raka strävpelarna med små böjda kontreforter, som enligt den store arkitekten uppenbarligen passade bättre ihop med nationshusets lätt böjda tak.

Domkyrkan mot riddartorget - observera hur strävpelarna ersatts med rundade kontreforter

Tydligen ska Ragnar Östberg gjort denna förändring i domkyrkans arkitektur utan att först be om lov. Och man undrar hur han lyckades övertala en grupp fattiga Wermländska studenter att bekosta denna dyra anpassning av omgivningen. Ragnar Östberg var åtminstone snäll nog att bara bygga om domkyrkans södra fasad - den som vetter mot nationshuset.

I denna klassiska Uppsalavy syns mötet mellan Helgo Zetterwalls strävpelare och Ragnar Östbergs kontreformer - ett möte mellan två stora arkitekter vilka båda hade lite storhetsvansinne. Vilken tur att jag själv saknar anlag för storhetsvansinne - eller kanske otur - då jag håller de båda storhetsvansinniga arkitekterna som mycket duktiga. Sist vill jag tacka wikipedia för att ha gett mig denna lilla historia...