Tänk om det inte är byggjättarnas fel...

Vill alla bo så här?

Om man är liten är det väldigt lätt att skylla ifrån sig och gärna på någon större och farligare. Jag läste denna artikel i Upsala Nya Tidning för en tid sedan om att det byggs för lite. Artikeln inleds med "Trots att det finns över 3000 outnyttjade byggrätter i Uppsala så ser kommunen ändå ut att missa byggmålen". Artikeln beskriver situationen som om byggbolagen är boven och kommunen det oskyldiga offret.

Sedan ljuger artikeln lite. Det finns inte 3000 outnyttjade byggrätter i Uppsala - Tyvärr. Det som istället finns är byggrätter för 3000 bostäder, vilket är en gigantisk skillnad. Målen för bostadsbyggandet i Uppsala är att bygga 1500 - 2000 bostäder per år, vilket kan jämföras med befolkningsökningen som ligger runt 3 - 4 tusen per år.

För mig är det orimligt hur kommunen kan tro att deras byggmål ska kunna uppnås med tanke på det låga antalet byggrätter. Det finns tillexempel bara 1500 "byggrätter" i attraktiva lägen inom staden. Dessa är i stort sett fördelade på två olika stadsdelar och är dessutom i karaktären väldigt liknande varandra. Tänk om Uppsalas lilla bostadsmarknad inte kan svälja 500 dyra lägenheter per år inom samma stadsdel?

Variationen bland byggrätterna är i princip noll. Alla med tjock plånbok vill inte bo i industristaden eller i Luthagens yttersta delar. Inte heller vill alla bo i stora sjuvåningskvarter. Byggjättarna vet om detta, det är därför de inte bygger hundratalslägenheter på samma gång i samma område - då skulle ju priserna falla i det området. Kommunen däremot verkar inte förstå detta faktum och lever i en naiv tro att bostadsförsörjningen i Uppsala kan hänvisas till i princip endast 2 stadsdelar.

Det behövs fler attraktiva utbyggnadsområden med varierande kvalitéer - Östra Sala Backe är ett utmärkt tillskott, men mer måste till. Det behövs också mer variation i det som byggs - det finns faktiskt fler sätt att bygga tätt och attraktivt än så som görs i industristaden - exempel, exempel. Inte heller utnyttjas potentialen för att kompletteringsbebygga i existerande stadsdelar, vilket skulle skapa möjligheter för mindre aktörer på bostadsmarknaden. Här är ett utmärkt exempel som visar hur en plan för kompletteringsbebyggelse kan se ut.

Till sist vill jag berömma kommunen för att det kommunala bostadsbolaget bygger så många hyresrätter, även om de är dyra.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Historiska stadsplaner i Uppsala: en kontra-faktisk historieskrivning

På Uppsala kommuns hemsida finns ett par historiska stadsplaner, vilka ger en spännande bild av hur planeringen kunde ha tagit andra vägar. I detta inlägg söker jag staden som kunde ha blivit. Först P O Hallmans stadsplan från 1910: Året är 1910, i Hallmans plan för Uppsala är alla gatorna lätt krökta inspirerat av österrikaren Camillo Sittes idéer. Öster om järnvägen är en stor ny stadsdel planerad, kvarter med husen mot gatan och korsningar där gator går i alla möjliga riktningar. Stadsdelen är nästan lika stor som den då existerande staden. Idag, år 2013, är stadsdelen fullt utbyggd sen länge och är en självklar del av stadskärnan. Längs dess gator finns nästan lika stort utbud som i den äldre staden på andra sidan järnvägen. Runt i kring stadskvarteren ligger en ring av äldre villakvarter, idag har en del av villorna växlats mot mindre flerfamiljshus, men kvar finns ändå många ståtliga villor, med läget mitt i staden så utgör de bland de dyraste av stadens bostäder. Längs

Läs mer

En transformatorstation

Snygg inklädnad - dum yta... I stadsdelen Kungsängen i Uppsala står den här transformatorstationen. Tycker att den rostiga inklädnaden är förbaskat cool och troligen kommer det att bli ännu coolare när den är helt inklädd av klängväxter. Men varför har de lagt järnvägssten på marken? Den är otymplig och mer än avskräckande att gå på - det är ett underlag som formligen skriker - det är dumt att gå här! - Du ska inte gå här! Det hade ju varit trevligt om människorna i detta område kunde få en till liten parkyta där istället, det skulle de behöva. Jag undrar vad det är som får arkitekter att ta ett sådant beslut under dessa omständigheter. Man förstår ju att det kan finnas omständigheter då det är motiverat att otillgängligöra värdefull yta genom att strö ut järnvägssten. Men inte i ett område som behöver fler parker. Kanske gick det till så här när arkitekterna beslutade om järnvägssten: "- Vanligt gräs är ju snyggt men jag har en stor hög med järnvägssten hemma på min to

Läs mer

Enfamiljsområden - en internationell jämförelse

Enfamiljshuset är en grundpelare för stadsbyggande runt om i världen och drömmen om det egna huset med trädgård är stark inom många olika kulturer. Dock kan denna dröm se ut på många olika sätt beroende på var i världen du tittar och som resultat vara olika tillgänglig. I detta inlägg tänker jag ge mig på en internationell jämförelse av våra städers mest glesbebyggda stadstyper - enfamiljshusområdet. Stockholm: I Stockholm utgör villaområden ca 65 % av ytan för stadens bostadsområden, även om villa områdenas andel av stadens bostäder är snarare 15 %. Bostadstätheten i stadens villaområden utgör därmed endast 1/5 del av stadens genomsnittliga bostadstäthet och endast 1/10-del av den genomsnittliga bostadstätheten i stadens övriga stadsdelar. Med denna typ av glesa villamattor blir drömmen om det egna huset en dröm som för de flesta är ouppnåelig och för många av de som når den blir det en källa till hög skuldsättning. I Stockholm är det typiska villaområdet renodlat från

Läs mer

Tankar om arkitektur

Leta i den här bloggen