Vad är meningen med planering?
Denna fråga lyfts kanske alltför sällan. När kulturvärden, riksintresse, allmänintresse, egenintresse, naturvärden, rekreationsvärden, stadsvärden och andra värden ska jämkas så kan det vara lätt att glömma bort målet. Eller finns det ett mål med planeringen? För visst borde planering ha ett övergripande syfte?
Igår var jag på ett seminarium om Uppsalas stadsutveckling, som folkpartiet i västra Uppsala anordnade och där var också Jerker Söderlind. Jag gillar Jerker och jag gillar framförallt hans tydliga stadsfilosofi. Bygg det folket vill ha, bygg det som efterfrågs! Så lyder hans enkla ideologi. Jag gillar verkligen hans tydlighet. Tyvärr kan jag tycka att många planerare är otydliga på denna punkt, vad är målet? Varför planering?
Ord kan vara svåra ibland. Ibland räcker de inte till då tolkningarna av dem skiljer sig hos oss människor emellan. Detta blir extra tydligt i en disciplin som stadsplanering, som är så full av subjektiva värdeord. Vad menas med ord som "kulturmiljövärden", "fullvärdigt stadsliv", "stadsmässighet" eller "hög arkitektonisk kvalité"? Det är värdefyllda begrepp byggda på subjektiva tolkningar. Egentligen vilar hela disciplinen på subjektivt tyckande - vilket är nyttigt men också bekymmersamt. Vem bestämmer egentligen vad som är "god kollektivtrafik", "bra service" eller "fullvärdigt stadsliv"? Och hur ska vi veta vad som menas när dessa ord ska definiera ambitioner och mål? Denna subjektiva otydlighet blir bekymmersam när stadsplanering väl är uppe för diskussion. Äpplen och päron blir svåra att skilja på.
Kanske är det svårt att vara tydlig i denna disciplin, som till stor del bygger på tyckande, snarare än rätt eller fel. Men någonstans måste tydligheten fram. Jag tror att det behövs ett tydligt mål. Ett syfte. En ideologi att luta sig tillbaka på. Något som står över enskilda värden, för att istället omfamna en helhet.
Finns det ett mål?
Denna fråga lyfts kanske alltför sällan. När kulturvärden, riksintresse, allmänintresse, egenintresse, naturvärden, rekreationsvärden, stadsvärden och andra värden ska jämkas så kan det vara lätt att glömma bort målet. Eller finns det ett mål med planeringen? För visst borde planering ha ett övergripande syfte?
Igår var jag på ett seminarium om Uppsalas stadsutveckling, som folkpartiet i västra Uppsala anordnade och där var också Jerker Söderlind. Jag gillar Jerker och jag gillar framförallt hans tydliga stadsfilosofi. Bygg det folket vill ha, bygg det som efterfrågs! Så lyder hans enkla ideologi. Jag gillar verkligen hans tydlighet. Tyvärr kan jag tycka att många planerare är otydliga på denna punkt, vad är målet? Varför planering?
Ord kan vara svåra ibland. Ibland räcker de inte till då tolkningarna av dem skiljer sig hos oss människor emellan. Detta blir extra tydligt i en disciplin som stadsplanering, som är så full av subjektiva värdeord. Vad menas med ord som "kulturmiljövärden", "fullvärdigt stadsliv", "stadsmässighet" eller "hög arkitektonisk kvalité"? Det är värdefyllda begrepp byggda på subjektiva tolkningar. Egentligen vilar hela disciplinen på subjektivt tyckande - vilket är nyttigt men också bekymmersamt. Vem bestämmer egentligen vad som är "god kollektivtrafik", "bra service" eller "fullvärdigt stadsliv"? Och hur ska vi veta vad som menas när dessa ord ska definiera ambitioner och mål? Denna subjektiva otydlighet blir bekymmersam när stadsplanering väl är uppe för diskussion. Äpplen och päron blir svåra att skilja på.
Kanske är det svårt att vara tydlig i denna disciplin, som till stor del bygger på tyckande, snarare än rätt eller fel. Men någonstans måste tydligheten fram. Jag tror att det behövs ett tydligt mål. Ett syfte. En ideologi att luta sig tillbaka på. Något som står över enskilda värden, för att istället omfamna en helhet.
Finns det ett mål?
Kommentarer
Skicka en kommentar