I Uppsala är det länstyrelsen och inte kommunen som driver på för mer byggande. Här har landshövdingen satt upp ett mål om att bygga 25 000 nya bostäder på fem år - en fyrdubbling av nuvarande takt.
Landshövdingen Peter Egardt är orolig för bostadsbristen i Uppsala - "Risken är betydande att bostadsbristen blir ett allvarligt hinder för tillväxten och ökat välstånd." Tydligare än så går det inte att uttrycka sig, bostadsbristen är ett allvarligt problem. Kommunens egna syn på bostadsförsörjningen kan i skenet av detta tyckas vara opassande nonchalant. Så här går det att läsa på stadsbyggnadssektionen av Uppsala kommuns hemsida: "av landets tio största städer byggdes flest bostäder per invånare i Uppsala det förra året. En trend som hållit i sig de senaste fem åren". Detta låter ju förträffligt bra, men är i praktiken helt irrelevant. Antalet bostäder per invånare är ett mått som helt åsidosätter befolkningstillväxten och jämförelsen blir genast lidande. Självklart är det antalet nya bostäder per nya invånare måttet som det ska mätas efter och då ser inte siffrorna så ljusa ut längre.
I en rapport från Länstyrelsen ges en betydligt dystrare bild av läget. De senaste fem åren 2007-2011 har befolkningen i Uppsala kommun ökat med 14 800 invånare samtidigt som det byggts 5 380 bostäder, det vill säga en ny bostad per 2,75 nya invånare. I övriga delar av Uppsala län har det samtidigt byggts en ny bostad per 1,76 nya invånare - ett mycket bättre resultat. Intressant är det att jämföra med Uppsala kommuns mål för perioden 2011-2016 - 1,61 lgh/ny invånare. Just nu ser det ut som att det kommer att bli svårt att uppnå detta. Länstyrelsen kommenterar utvecklingen så här: "bostadsbyggandet har inte motsvarat behovet av bostäder och då främst behovet av bostäder med upplåtelseformen hyresrätt."
Kommun och länstyrelse beskriver två vitt skilda verkligheter. Medan kommunen klappar sig själv på axeln så säger landshövdingen att det behövs skärpning och är snabb med att utreda vad som behöver göras. I denna mycket läsvärda utredning försöker man ta ett helhetsperspektiv på vad som hindrar en fungerande bostadsmarknad - Allt från lagar, regler, skatter och planering gås igenom och det finns många kloka och intressanta förslag att ta avstamp från.
Om länstyrelsens mål ska kunna nås - om bostadsbristen ska kunna byggas bort - så tror jag inte att det finns något utrymme för kommunal självgodhet i form av missvisande sifferlekar. Inse problemet och åtgärda det, förneka det inte...
Landshövdingen Peter Egardt är orolig för bostadsbristen i Uppsala - "Risken är betydande att bostadsbristen blir ett allvarligt hinder för tillväxten och ökat välstånd." Tydligare än så går det inte att uttrycka sig, bostadsbristen är ett allvarligt problem. Kommunens egna syn på bostadsförsörjningen kan i skenet av detta tyckas vara opassande nonchalant. Så här går det att läsa på stadsbyggnadssektionen av Uppsala kommuns hemsida: "av landets tio största städer byggdes flest bostäder per invånare i Uppsala det förra året. En trend som hållit i sig de senaste fem åren". Detta låter ju förträffligt bra, men är i praktiken helt irrelevant. Antalet bostäder per invånare är ett mått som helt åsidosätter befolkningstillväxten och jämförelsen blir genast lidande. Självklart är det antalet nya bostäder per nya invånare måttet som det ska mätas efter och då ser inte siffrorna så ljusa ut längre.
I en rapport från Länstyrelsen ges en betydligt dystrare bild av läget. De senaste fem åren 2007-2011 har befolkningen i Uppsala kommun ökat med 14 800 invånare samtidigt som det byggts 5 380 bostäder, det vill säga en ny bostad per 2,75 nya invånare. I övriga delar av Uppsala län har det samtidigt byggts en ny bostad per 1,76 nya invånare - ett mycket bättre resultat. Intressant är det att jämföra med Uppsala kommuns mål för perioden 2011-2016 - 1,61 lgh/ny invånare. Just nu ser det ut som att det kommer att bli svårt att uppnå detta. Länstyrelsen kommenterar utvecklingen så här: "bostadsbyggandet har inte motsvarat behovet av bostäder och då främst behovet av bostäder med upplåtelseformen hyresrätt."
Kommun och länstyrelse beskriver två vitt skilda verkligheter. Medan kommunen klappar sig själv på axeln så säger landshövdingen att det behövs skärpning och är snabb med att utreda vad som behöver göras. I denna mycket läsvärda utredning försöker man ta ett helhetsperspektiv på vad som hindrar en fungerande bostadsmarknad - Allt från lagar, regler, skatter och planering gås igenom och det finns många kloka och intressanta förslag att ta avstamp från.
Om länstyrelsens mål ska kunna nås - om bostadsbristen ska kunna byggas bort - så tror jag inte att det finns något utrymme för kommunal självgodhet i form av missvisande sifferlekar. Inse problemet och åtgärda det, förneka det inte...
Kommentarer
Skicka en kommentar