Fortsätt till huvudinnehåll

Att göra en undersökning.

Att göra en undersökning är inte alltid så lätt. Vi har tagits om hand riktigt bra av invånarna runt det lilla torget vi undersöker i Dharavi - vi har till och med bjudits med på en resa, - det är bara ett litet problem. En galen gubbe.

Tre dagar i rad har vi blivit ivägkörda från torget av en äldre man, som torgets invånare själva omnämner som galen. Det är inget problem så länge flera män är på torget, men under dagarna när männen jobbar och det mest är kvinnor närvarande på platsen finns det ingen som kan stå emot honom. Senast så klev han in i huset där vi var inbjudna och började skrika ut konspirationsteorier om vad vi håller på med. Tyvärr blir även de människor som vi har bra kontakt med misstänksamma och när vi inte kan intyga att vi har polisens tillåtelse att vara här så blir misstankarna till viss del bekräftade.

De senaste tre dagarna har vi inte varit på plats i väntan på ett formellt godkännande av den lokala polisstationen att vi får göra våra undersökningar här. Förhoppningsvis kan det återskapa förtroendet hos de familjer som känner sig tveksamma till vad vi håller på med i övrigt försöker vi vara så öppna vi bara kan om det vi håller på med. Men det är förståeligt om människorna här är misstänksamma mot sådana som oss - deras område står under hot om att totalsaneras och det är inte alla som kommer att få ersättning för sina nuvarande bostäder.

Ibland får man helt enkelt ha tålamod, förhoppningsvis kan vi bygga upp förtroendet för oss.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Historiska stadsplaner i Uppsala: en kontra-faktisk historieskrivning

På Uppsala kommuns hemsida finns ett par historiska stadsplaner, vilka ger en spännande bild av hur planeringen kunde ha tagit andra vägar. I detta inlägg söker jag staden som kunde ha blivit.  Först P O Hallmans stadsplan från 1910: Året är 1910, i Hallmans plan för Uppsala är alla gatorna lätt krökta inspirerat av österrikaren Camillo Sittes idéer. Öster om järnvägen är en stor ny stadsdel planerad, kvarter med husen mot gatan och korsningar där gator går i alla möjliga riktningar. Stadsdelen är nästan lika stor som den då existerande staden. Idag, år 2013, är stadsdelen fullt utbyggd sen länge och är en självklar del av stadskärnan. Längs dess gator finns nästan lika stort utbud som i den äldre staden på andra sidan järnvägen.  Runt i kring stadskvarteren ligger en ring av äldre villakvarter, idag har en del av villorna växlats mot mindre flerfamiljshus, men kvar finns ändå många ståtliga villor, med läget mitt i staden så utgör de bland de dyraste av stadens bostäder. Längs

En transformatorstation

Snygg inklädnad - dum yta... I stadsdelen Kungsängen i Uppsala står den här transformatorstationen. Tycker att den rostiga inklädnaden är förbaskat cool och troligen kommer det att bli ännu coolare när den är helt inklädd av klängväxter. Men varför har de lagt järnvägssten på marken? Den är otymplig och mer än avskräckande att gå på - det är ett underlag som formligen skriker - det är dumt att gå här! - Du ska inte gå här! Det hade ju varit trevligt om människorna i detta område kunde få en till liten parkyta där istället, det skulle de behöva. Jag undrar vad det är som får arkitekter att ta ett sådant beslut under dessa omständigheter. Man förstår ju att  det kan finnas omständigheter då det är motiverat att otillgängligöra värdefull yta genom att strö ut järnvägssten.  Men inte i ett område som behöver fler parker. Kanske gick det till så här när arkitekterna beslutade om järnvägssten: "- Vanligt gräs är ju snyggt men jag har en stor hög med järnvägssten hemma på min to

Enfamiljsområden - en internationell jämförelse

Enfamiljshuset är en grundpelare för stadsbyggande runt om i världen och drömmen om det egna huset med trädgård är stark inom många olika kulturer. Dock kan denna dröm se ut på många olika sätt beroende på var i världen du tittar och som resultat vara olika tillgänglig. I detta inlägg tänker jag ge mig på en internationell jämförelse av våra städers mest glesbebyggda stadstyper - enfamiljshusområdet. Stockholm: I Stockholm utgör villaområden ca 65 % av ytan för stadens bostadsområden, även om villa områdenas andel av stadens bostäder är snarare 15 %. Bostadstätheten i stadens villaområden utgör därmed endast 1/5 del av stadens genomsnittliga bostadstäthet och endast 1/10-del av den genomsnittliga bostadstätheten i stadens övriga stadsdelar. Med denna typ av glesa villamattor blir drömmen om det egna huset en dröm som för de flesta är ouppnåelig och för många av de som når den blir det en källa till hög skuldsättning. I Stockholm är det typiska villaområdet renodlat från