Tankar om arkitektur

ÖBs uttalanden om Sveriges försvarsförmåga är kanske inte ett så stort scoop som en del vill få det att låta. Att endast en liten del av Sverige kan försvaras i endast en vecka är ju inget att hänga upp i granen precis. Dock kanske en del argumenterar för att risken för krig och invasion är ytterst otrolig och att försvaret egentligen är onödigt, en syn som uttrycks av Fredrik Reinfeldt . Tvärt om tror jag. Risken för militär konfrontation tror jag är ganska stor. Ett Ryssland med nationalistiska stormaktsambitioner och en aggressiv utrikes och handelspolitik bäddar för diplomatiska konflikter i östersjöområdet. Att hävda sig militärt mot andra länder kan ha inrikespolitiska motiv för Rysslands smått enväldige ledare. Att slå till mot och förödmjuka en fiende och snabbt åstadkomma ett militärt dödläge kan i ett instabilt inrikespolitiskt läge bli en attraktiv väg att väcka nationalistisk opinion för Putin. Där är förmågan att snabbt kunna svara mot ett begränsat överraskningsangr

En tänkt utveckling där en villa byggs om till flerbostadshus. Jag går just nu tredje året på arkitektutbildningen och under våren är det dags för examensarbete. Snart är det dags att börja utforma ens uppgift. Jag har börjat intressera mig för villaområdet och hur det kan utvecklas. Miljonprogram höger och villaområde vänster. Inkomst, utbildning och politiskt inflytande skiljer  sig markant mellan dessa två områden. Något som har sin grund i en segregerande stadsstruktur Segregation Villaområdet har i en del växande svenska städer blivit renodlade medelklassreservat. Samtidigt diskuteras boendesegregationen allt flitigare, där den identifierade problemkällan allt som oftast ligger i de så kallade miljonprogramsområdena - de som det ofta skrivs om i tidningarna. Men jag tror att problemet till stora delar ligger i hur staden är strukturerad, med en indelning mellan flerfamiljshusområden och enfamiljshusområden, periferi och centralitet. Den ekonomiska segregationen so

I somras rapporterades det om planer på ett nytt "höghus" i Luthagen. Lite speciellt med detta hus är att det ersätter en redan befintlig byggnad. Det höga värdet på marken ger incitament att omvandla och utveckla befintliga fastigheter. Här är det alltså ekonomiskt försvarbart att ersätta äldre lägre bebyggelse med nya "höga" hus. På vilka sätt kan markvärdet påverka stadsutvecklingen? Ny bebyggelse på Hallsjö brädgård. Illustration Torget Arkitekter. Värdet på mark med byggrätt är enorm i centrala Uppsala, vilket påvisas av hallsjö brädgårds försäljning av byggrätter intill Fyrisån nyligen gick loss på cirka 300 miljoner kronor.  Ytan för tomten är på cirka 3 hektar och byggrätten tillåter 500- 550 lägenheter. Tomtkostnaden blir då drygt en halv miljon per lägenhet. Denna affär kan antagligen ses som ett undantagsfall - läget vid ån och storleken på tomten har antagligen spelat in här. Men tanken på markens värde är hårresande och bjuder in till en hel d