Tankar om arkitektur

Med anledning av att Uppsala kommun numera kallar sig för storstad så tänkte jag göra en liten artikelserie om vad "storstad" kan och bör innebära för Uppsalas utveckling. Till att börja med tänkte jag behandla vad som kanske är den tydligaste skillnaden mellan småstad och storstad: Dynamiska stadsdelar. China town - ett storstadsfenomen. I de flesta större städer finns de, stadsdelar utanför stadens direkta centrum som fortfarande har en rik flora av caféer, matställen, butiker, företag och andra träffpunkter. De är ibland likt en stad i staden, en plats där invånarna finner allt de behöver en kort promenad bort; jobb, skola, bibliotek, dagis, simhall, mataffärer, delí och ett stort utbud av restauranger. Från dag till dag förändras de, nya trender gör ständigt avtryck, verksamheter och aktiviteter avlöser varandra i en ständig förändringsprocess. Inte sällan skiljer sig de olika stadsdelarna ifrån varandra där de profilerat sig och kanske skapat gaykvarter, china-

På Uppsala kommuns hemsida finns ett par historiska stadsplaner, vilka ger en spännande bild av hur planeringen kunde ha tagit andra vägar. I detta inlägg söker jag staden som kunde ha blivit.  Först P O Hallmans stadsplan från 1910: Året är 1910, i Hallmans plan för Uppsala är alla gatorna lätt krökta inspirerat av österrikaren Camillo Sittes idéer. Öster om järnvägen är en stor ny stadsdel planerad, kvarter med husen mot gatan och korsningar där gator går i alla möjliga riktningar. Stadsdelen är nästan lika stor som den då existerande staden. Idag, år 2013, är stadsdelen fullt utbyggd sen länge och är en självklar del av stadskärnan. Längs dess gator finns nästan lika stort utbud som i den äldre staden på andra sidan järnvägen.  Runt i kring stadskvarteren ligger en ring av äldre villakvarter, idag har en del av villorna växlats mot mindre flerfamiljshus, men kvar finns ändå många ståtliga villor, med läget mitt i staden så utgör de bland de dyraste av stadens bostäder. Längs

Hur man bygger många bostäder. Fredrik Alhstedt (m) kommunstyrelsen ordförande i Uppsala har länge debatterat i bostadsfrågan och har uttalat ett mål om att bygga "4000 nya bostäder om året" som en del i en avsiktsförklaring med länsstyrelsen och de andra kommunerna i Uppsala län om att bygga 5000 bostäder om året under fem år. Problemet med detta mål är att det inte verkar finnas en plan för hur det ska uppfyllas, särskilt då det kräver åtaganden och kreativt nytänkande på alla plan för att ens komma i närheten av att uppnås. 20 000 bostäder på fem år i en kommun där det år 2009 totalt fanns knappa 90 000 bostäder är en stor förändring, förutom det att det skulle göra slut på planreserven. De åtgärder som antagligen kommer att krävas skulle också innebära stora förändringar som kräver demokratisk förankring bland medborgarna. Det är hög tid för en sådan diskussion. Att genomföra detta på en marknad utan subventioner kräver en kreativ planering utöver att röja eventu