Fortsätt till huvudinnehåll

Gatureglering, cityexpansion och en attraktiv Kungsgata

Jag har nyligen hittat en hemsida, streetmix.net, där det på ett roligt snabbt sätt går att rita upp gatusektioner. Med detta verktyg har jag ritat ett förslag på gatureglering i centrala Uppsala som skulle ge en mer attraktiv Kungsgata och möjligheter till cityexpansion österut.
Genomgående gator idag
Likt många städer har Uppsala problem med trafiken i stadskärnan. Både trängsel och föroreningar, men kanske framförallt otrevliga gatumiljöer. Det kanske främsta exemplet är Kungsgatan, där trafiken helt dominerar gatubilden och hindrar gatans utveckling till ett attraktivt stadsrum. Gatan överskrider ständigt gränsvärdena för partikelhalter och kommunen riskerar dyra böter. Om man studerar gatustrukturen ser man att trafiken koncentreras till ett fåtal genomgående gator som får ta på sig en stor del av trafiken, vilket leder till gatusektioner likt den för Kungsgatan nedan:

Kungsgatan idag.
Här syns tydligt hur trafiken dominerar med i princip två körbanor åt vardera håll. Plats för gående är begränsat och hälsofarligt höga partikelhalter är en konsekvens av trafiken.
Storgatan förlängd till råbyvägen = ny genomfartsgata.
Men istället för att koncentrera trafik till ett fåtal större gator kan man sprida trafiken på flertalet mindre gator. En sådan lösning skulle kunna skapas genom att förlänga storgatan till råbyvägen och på så sätt skapa ytterligare en genomfartsgata. Det ger en möjlighet att avlasta gator som Kungsgatan och Väderkvarnsgatan. 

En avlastad kungsgata.
Då skulle Kungsgatan kunna göras mer människovänlig med bredare trottoarer likt bilden ovan. En attraktiv Kungsgata är en förutsättning för att city ska kunna växa österut över järnvägen. Kanske kan det bli ett attraktivt butiskstråk här i framtiden.
Storgatan, med ett körfält i vardera riktning samt kantstensparkeringar.
Nya ytor att ansluta till stadskärnan med bil kan anläggas längs Storgatan, vilket skulle kunna ge en injektion till stadskärnan öster om järnvägen. 


Givetvis är inte förslaget utan komplikationer och en del saker måste lösas, som hur det är tänkt att trafiken ska kunna fördelas mellan gatorna o.s.v.


+ möjligheter till cityexpansion österut
+ en attraktivare Kungsgata
+ mindre föroreningar på Kungsgatan = mindre böter för kommunen
+ avlastar korsningarna Kungsgatan/Vaksalagatan och Kungsgatan/St:Olofsgatan
- mer trafik på storgatan
- en transformatorstation står i vägen och måste i så fall ersättas.
- korsningen storgatan/råbyvägen har en del problematiska lutningar

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Historiska stadsplaner i Uppsala: en kontra-faktisk historieskrivning

På Uppsala kommuns hemsida finns ett par historiska stadsplaner, vilka ger en spännande bild av hur planeringen kunde ha tagit andra vägar. I detta inlägg söker jag staden som kunde ha blivit.  Först P O Hallmans stadsplan från 1910: Året är 1910, i Hallmans plan för Uppsala är alla gatorna lätt krökta inspirerat av österrikaren Camillo Sittes idéer. Öster om järnvägen är en stor ny stadsdel planerad, kvarter med husen mot gatan och korsningar där gator går i alla möjliga riktningar. Stadsdelen är nästan lika stor som den då existerande staden. Idag, år 2013, är stadsdelen fullt utbyggd sen länge och är en självklar del av stadskärnan. Längs dess gator finns nästan lika stort utbud som i den äldre staden på andra sidan järnvägen.  Runt i kring stadskvarteren ligger en ring av äldre villakvarter, idag har en del av villorna växlats mot mindre flerfamiljshus, men kvar finns ändå många ståtliga villor, med läget mitt i staden så utgör de bland de dyraste av stadens bostäder. Längs

En transformatorstation

Snygg inklädnad - dum yta... I stadsdelen Kungsängen i Uppsala står den här transformatorstationen. Tycker att den rostiga inklädnaden är förbaskat cool och troligen kommer det att bli ännu coolare när den är helt inklädd av klängväxter. Men varför har de lagt järnvägssten på marken? Den är otymplig och mer än avskräckande att gå på - det är ett underlag som formligen skriker - det är dumt att gå här! - Du ska inte gå här! Det hade ju varit trevligt om människorna i detta område kunde få en till liten parkyta där istället, det skulle de behöva. Jag undrar vad det är som får arkitekter att ta ett sådant beslut under dessa omständigheter. Man förstår ju att  det kan finnas omständigheter då det är motiverat att otillgängligöra värdefull yta genom att strö ut järnvägssten.  Men inte i ett område som behöver fler parker. Kanske gick det till så här när arkitekterna beslutade om järnvägssten: "- Vanligt gräs är ju snyggt men jag har en stor hög med järnvägssten hemma på min to

Enfamiljsområden - en internationell jämförelse

Enfamiljshuset är en grundpelare för stadsbyggande runt om i världen och drömmen om det egna huset med trädgård är stark inom många olika kulturer. Dock kan denna dröm se ut på många olika sätt beroende på var i världen du tittar och som resultat vara olika tillgänglig. I detta inlägg tänker jag ge mig på en internationell jämförelse av våra städers mest glesbebyggda stadstyper - enfamiljshusområdet. Stockholm: I Stockholm utgör villaområden ca 65 % av ytan för stadens bostadsområden, även om villa områdenas andel av stadens bostäder är snarare 15 %. Bostadstätheten i stadens villaområden utgör därmed endast 1/5 del av stadens genomsnittliga bostadstäthet och endast 1/10-del av den genomsnittliga bostadstätheten i stadens övriga stadsdelar. Med denna typ av glesa villamattor blir drömmen om det egna huset en dröm som för de flesta är ouppnåelig och för många av de som når den blir det en källa till hög skuldsättning. I Stockholm är det typiska villaområdet renodlat från