Ett besök på Gottsunda centrum

Nya Gottsunda centrum - en kommunal storsatsning.

Granskning av den kommunala storsatsningen på kommers och kulturlokaler i Gottsunda centrum.

En del saker förändras fort. För varje gång jag återvänder till Uppsala märker jag av det. Ibland vet man inte riktigt vad som har förändrats - bara att det skett. Andra gånger är det som att alla minnen av hur det var tidigare svepts bort. Allt är nytt och oigenkänligt. Så är det vid nya Gottsunda centrum.

Köpcentrumet, en miljö som sällan hamnar i arkitekturtidningarna trots dess stora roll i vardagen och i samhället. Det är här man handlar, käkar lunch, går på klippning och möter bekanta. Gottsunda centrum är en sådan miljö. Den gamla centrumanläggningen har de senaste åren totalrenoverats, med en övervåning och ett kulturhus. Det är kommunala pengar som äger och förvaltar detta, vilket också inbjuder till kritik. Vilken roll har kommunala skattepengar i ett köpcentrum att göra? Särskilt med tanke på stadsdelens historia som en stigmatiserad del av Uppsala. Det är kanske en känslig fråga som i värsta fall konkurrerar ut lokala verksamheter i stadsdelen, till förmån för ett samlat centrum med butikskedjor. Kan kommunen som kommersiell aktör garantera sin roll som positiv kraft i stadsdelens utveckling?

Kulturhuset utifrån - längst bort från huvudentrén.

Men man kan också argumentera för köpcentrumets roll som brohuvud, i detta fall mellan Gottsunda och omgivande villaområden. En plats där de olika stadsdelsinvånarna åtminstone ser varandra. Som Gottsundas ansikte utåt blir därför miljön och arkitekturen viktig - här finns en chans att visa upp en välmående och spännande stadsdel. I satsningen ingår också olika kulturverksamheter som tillsammans bildar ett kulturhus. Bibliotek, ateljéer, teater, dans, biovisningar, möteslokaler och loppmarknad. Ett levande kulturhus är därför en enastående möjlighet att också ge stadsdelens invånare möjligheten att nyansera bilden av en orolig betongförort.

Vyn mot kulturhuset från shoppingdelen - en återvändsgränd?

Tyvärr tycks kommunen ha fegat ur på denna punkt. Avvägningen mellan att utveckla ett viktigt brohuvud och en kommersiell galleria tycks ha slagit fel. Här har det satsats på numera tomma butikslokaler, och en arkitektur som tycks göra allt för att dölja kulturverksamheten. En effektiv galleria och ett nästintill osynligt kulturhus. Besökarna inbjuds inte att uppehålla sig här mer än nödvändigt, så länge det inte sker på kommersiella villkor, till skillnad från den gamla centrumanläggningen där både bibliotek och teater åtminstone var tydligt synliga.

Kulturhussatsning i motsvarande stigmatiserad stadsdel i Köpenhamn.
Bild: COBE architects

Arkitekturen vars kraft bygger på att förmedla bilder har i detta fall en viktig roll att fylla. I Köpenhamn har det nyligen färdigställts ett kulturhus i en motsvarande stigmatiserad stadsdel, där arkitekturen också skapar ett landmärke utåt. En symbol för stadsdelen. Med enkla medel visar arkitekturen här en generositet och en vilja att stödja stadsdelen även från politiskt håll - en viktig fråga när många känner sig svikna av samhället. Nu är det svårt att jämföra projekt av olika storlekar. Men det visar på en förlorad möjlighet att också i Gottsunda använda mer av arkitekturens potential än som en enkel behållare.

Gsunda market - loppmarknadsdelen.

I detta fall finns det ingenting att klaga på vad gäller programmet. Det är ett generöst och genomtänkt program. Men den kommersiella inriktningen tycks ha skjutit allt som inte är kommersiella verksamheter så långt bort från huvudentrén och besökarna som möjligt. Något som kan tyckas logiskt med avseende på lokalhyror men som blir märkligt med tanke på den potential som denna kulturhussatsning har för stadsdelen och som konkurrensfördel för gallerian.

Kommersiell ökenvandring på övervåningen.

Det är kanske dömt att gå fel när kommuner leker kommersiell aktör. I shoppingdelen finns en övervåning som idag står tom så när som på ett gym. Betalningsviljan att hyra butikslokal här uppe torde vara minimal så länge resterande lokaler står tomma. Om kulturhuset i stället hade förlagts hit hade det kunna få en mycket mer prominent position utan att "störa" den kommersiella verksamheten, som då på ett mer naturligt sätt kan hantera en osäker mängd butiker i markplan. Det skulle också kunnat ge kulturhuset en potential att bli en positiv symbol utåt för Gottsunda, genom att dess uttryck kan bli tydligt på fasaden.

Kommersiellt tvåvåningstorg

Hela komplexet signalerar en sorts osäkerhet hos beställaren. Så klart innebär en så pass stor investering risker även för kommunen. Budgeten har varit begränsad och målet om avkastning styrande. Detta har lett till att centrumets kanske största tillgång jämfört med motsvarande kommersiell konkurrent, de ickekommersiella verksamheterna, blivit till ett hinder och utgiftsposter snarare än en möjlighet att skapa en mer inbjudande och trivsam miljö.

Det mycket mindre kulturtorget. 

Trots denna missade chans så är detta ett stort lyft för Gottsundacentrum, som förhoppningsvis kommer att mogna med tiden, även som kommersiell verksamhet. Satsningar på nya mer varierade bostäder i Gottsundaområdet, kollektivtrafik, samt upprustning av parkmiljöer tror jag kan ge stadsdelen en mer positiv utveckling. Det är positivt att kulturverksamheterna utökats i och med den nya anläggningen och kommer att vara ett stort nöje för de som hittar dit.