Fortsätt till huvudinnehåll

Enkät om Södra Uppsala

Kommunen verkar ha förstått behovet av en sammanhängande planering för de stora obebyggda områdena i södra uppsala. De har arrangerat samrådsmöte och skapat en hemsida om områdets utveckling. De har även lagt ut en enkät som man kan svara på. Nedan följer mina svar, som på grund av de begränsade svarsalternativen står i textform.


Fråga 1. Höga eller låga hus?*

Blandad bebyggelse med väldefinierade och intima stadsrum med gator prioriterade för lek och spontanitet framför bilar.

Fråga 2. Hur reser man i framtiden?*

Främst gå, cykla och snabbspårväg på högbana (som i t.ex Köpenhamn). Befolkningstätheten kommer att motivera en sådan satsning. Stadsdelen bör utformas så att boende utan bil gynnas ekonomiskt.

Fråga 3. Broar över Fyrisån?*

Bergsbrunna ligger för långt bort. Vi som bor i södra staden kommer fortsatt åka buss /kollektivt mot centralstationen oavsett naiva förhoppningar om att kunna avlasta trafik till resecentrum. En ny bro vid kungsängsesplanaden behövs för Ulleråkersborna och kommer tvärtemot vad miljödomstolen säger, ge möjlighet att begränsa trafikmängden vid dricksvattenpumpen. Sedan vill vi gärna slippa att tvingas åka till Boländerna för att handla på stormarknad. Handeln måste finnas där folk bor. Bevara åriket ostört från biltrafik. Behovet är inte akut!

Fråga 4. Hur får vi fler jobb i Södra staden?*

En tät blandstad där universitets/företagsmiljöerna integreras i den övriga staden och stadsdelar som går in i varandra med kontinuerliga stråk. Det skapar ett underlag. Prioritera sedan de fysiska och juridiska möjligheterna att bedriva olika typer av företag, i lokaler, bostäder, på allmänna platser.

Varför vill man bo i Södra staden?*

Alla ovanstående. Men framförallt att det här finns möjlighet att bygga sammanhängande urban stadsdel stor och tät som Södermalm till konkurrenskraftigt pris med närhet till de högkvalitativa naturområdena Åriket, Stadsskogen/Håga och Bäcklösaskogen insprända i staden. 

Fråga 6. Vad hamnar på fotot?*

Polacksbacken som kommersiellt och kulturellt centrum med höghuskluster, högbanestation, bibliotek,  öppna föreläsningar och massive open online courses, universitetsstudenter, forskare, föräldralediga, skolklasser, barnfamiljer, äldre, ungdomar - ett folkliv - som inramar en grönskande stadspark med motionärer och livsnjutare

Har vi glömt någon fråga?

Ja massor. Att inte diskutera stadsdelens prisnivå. Andel hyresrätter/bostadsrätter. Gatunätets struktur och karaktär. Kommersiellt utbud.  Hur stadsdelen ska kopplas samman med centrala staden. Vilken natur som bör bevaras, rustas upp eller bebyggas. Urvalet blir begränsat i och med att man inte kan kryssa i flera alternativ per fråga. Överlag upplever jag att den begränsade enkätsformen utformats för att styra bort från de komplexa frågor som på allvar utmanar kommunens ambitioner och beröringsskräck för området. 



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Historiska stadsplaner i Uppsala: en kontra-faktisk historieskrivning

På Uppsala kommuns hemsida finns ett par historiska stadsplaner, vilka ger en spännande bild av hur planeringen kunde ha tagit andra vägar. I detta inlägg söker jag staden som kunde ha blivit.  Först P O Hallmans stadsplan från 1910: Året är 1910, i Hallmans plan för Uppsala är alla gatorna lätt krökta inspirerat av österrikaren Camillo Sittes idéer. Öster om järnvägen är en stor ny stadsdel planerad, kvarter med husen mot gatan och korsningar där gator går i alla möjliga riktningar. Stadsdelen är nästan lika stor som den då existerande staden. Idag, år 2013, är stadsdelen fullt utbyggd sen länge och är en självklar del av stadskärnan. Längs dess gator finns nästan lika stort utbud som i den äldre staden på andra sidan järnvägen.  Runt i kring stadskvarteren ligger en ring av äldre villakvarter, idag har en del av villorna växlats mot mindre flerfamiljshus, men kvar finns ändå många ståtliga villor, med läget mitt i staden så utgör de bland de dyraste av stadens bostäder. Längs

En transformatorstation

Snygg inklädnad - dum yta... I stadsdelen Kungsängen i Uppsala står den här transformatorstationen. Tycker att den rostiga inklädnaden är förbaskat cool och troligen kommer det att bli ännu coolare när den är helt inklädd av klängväxter. Men varför har de lagt järnvägssten på marken? Den är otymplig och mer än avskräckande att gå på - det är ett underlag som formligen skriker - det är dumt att gå här! - Du ska inte gå här! Det hade ju varit trevligt om människorna i detta område kunde få en till liten parkyta där istället, det skulle de behöva. Jag undrar vad det är som får arkitekter att ta ett sådant beslut under dessa omständigheter. Man förstår ju att  det kan finnas omständigheter då det är motiverat att otillgängligöra värdefull yta genom att strö ut järnvägssten.  Men inte i ett område som behöver fler parker. Kanske gick det till så här när arkitekterna beslutade om järnvägssten: "- Vanligt gräs är ju snyggt men jag har en stor hög med järnvägssten hemma på min to

Enfamiljsområden - en internationell jämförelse

Enfamiljshuset är en grundpelare för stadsbyggande runt om i världen och drömmen om det egna huset med trädgård är stark inom många olika kulturer. Dock kan denna dröm se ut på många olika sätt beroende på var i världen du tittar och som resultat vara olika tillgänglig. I detta inlägg tänker jag ge mig på en internationell jämförelse av våra städers mest glesbebyggda stadstyper - enfamiljshusområdet. Stockholm: I Stockholm utgör villaområden ca 65 % av ytan för stadens bostadsområden, även om villa områdenas andel av stadens bostäder är snarare 15 %. Bostadstätheten i stadens villaområden utgör därmed endast 1/5 del av stadens genomsnittliga bostadstäthet och endast 1/10-del av den genomsnittliga bostadstätheten i stadens övriga stadsdelar. Med denna typ av glesa villamattor blir drömmen om det egna huset en dröm som för de flesta är ouppnåelig och för många av de som når den blir det en källa till hög skuldsättning. I Stockholm är det typiska villaområdet renodlat från