Tankar om arkitektur

Umeå är en stad med ambitioner och har satt upp målet att till år 2020 ska Umeåregionen vara världsledande för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. För att nå målet har man bildat ett nätverk av fastighetsägare, arkitekt/ingenjör firmor, entreprenad företag samt stadens universitet. Det är givetvis ett gott initiativ och en fråga som kommer att bli nödvändig att ta itu med. I måndags var jag på en presentation där Ulf Nordwall från PEAB berättade om nätverkets nya bok, deras arbete och om hållbara byggnader i den norrländska regionen. Boken tar upp exempel på hållbara hus byggda i Norrland, de utvalda byggnader har nominerats av allmänheten som sedan handplockats av nätverkets experter. Under presentationen blev jag först positivt överraskad när hållbarhetsbegreppet sattes in i en historisk kontext med sin början hos Vitruvius. Långt från dagens version om social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, men definitivt tänkvärt. Presentationen gled snabbt över till de

Läste idag svensk handels rapport: "Levande stadskärnor - hot och möjligheter". Intressant i denna rapport var en enkät som besvarats av branschfolk i olika svenska städer. Frågan de svarade på var om de upplevde brist eller överskott på lokaler i stadskärnan, stadsdelarna och i externhandeln. Svaren sorterades sedan efter städernas storlek och ger på så sätt en intressant överblick av handelns förutsättningar i Svenska städer. En av kategorierna innehöll städerna Linköping, Uppsala, Malmö och Göteborg, där svaren var entydiga. Alla kategorierna ansågs ha ett överskott av lokaler. Stadskärna, som externhandel. Läget i stadsdelscentrumen var fler osäkra om, även om här också ansågs vara en brist på lokaler. Handelns utveckling i städerna har varit brutal de senaste tio åren. När jag kommer hem till Uppsala blir jag ständigt medtagen till nya okända handelscentrum i stadens utkant. Nyetableringar sker ständigt, men på senare tid har också nedläggningar kommit. Nyligen lade