Fortsätt till huvudinnehåll

Handelskrig!?

Läste idag svensk handels rapport: "Levande stadskärnor - hot och möjligheter". Intressant i denna rapport var en enkät som besvarats av branschfolk i olika svenska städer. Frågan de svarade på var om de upplevde brist eller överskott på lokaler i stadskärnan, stadsdelarna och i externhandeln. Svaren sorterades sedan efter städernas storlek och ger på så sätt en intressant överblick av handelns förutsättningar i Svenska städer. En av kategorierna innehöll städerna Linköping, Uppsala, Malmö och Göteborg, där svaren var entydiga. Alla kategorierna ansågs ha ett överskott av lokaler. Stadskärna, som externhandel. Läget i stadsdelscentrumen var fler osäkra om, även om här också ansågs vara en brist på lokaler.

Handelns utveckling i städerna har varit brutal de senaste tio åren. När jag kommer hem till Uppsala blir jag ständigt medtagen till nya okända handelscentrum i stadens utkant. Nyetableringar sker ständigt, men på senare tid har också nedläggningar kommit. Nyligen lade t.ex Coop ner sin stormarknad i Stenhagen. Det vi ser är ett marknadskrig, där spekulationsetableringar satsar på att konkurrera ut gamla och kanske trötta handelscentrum för att kunna ta marknadsandelar i ett framtida större Uppsala. Stadens tillväxt kan sägas locka till sig en sådan fientlig konkurrens på spekulation. 

Själva kriget sker främst i Boländerna, ett hörn av staden vars enda fördel är E4 avfarten mot Stockholm. Närheten till invånare eller tillgänglighet med kollektivtrafiken är det sämre med. Här finns nu Ikea, Coop, Ica-maxi, City-gross, sport, mode, bygg, elektronik, systembolag. Om man som handelsetablering vill gå med i handelskriget om vem som ska dra vinsten från ett växande Uppsala så är det tydligen här man brukar etablera sig. Men är det rätt?

Spekulationskriget borde inte bara handla om vilken lada som stadens invånare bör handla i. Det borde också handla om vilken åker ladan står på. I stadens perspektiv bör tillgängligheten till handeln prioriteras och där är boländernas läge inte i närheten av optimalt. Kanske finns det ett gyllene tillfälle för stadens planarkitekter att konkurrera ut Boländerna. Om de kan skapa andra handelsplatser som blir morgondagens vinnare kommer handelsetableringar att ta sig dit. 

Här är t.ex södra Uppsala ett intressant alternativ:

1. det ligger långt ifrån andra handelsplatser.

2. nya bostäder för 30 - 40 000 invånare planeras inom ett begränsat område.

3. närheten till arbetsplatser vid universitet och sjukhus, kan ge aktivitet hela dygnet.

För mig låter detta som en av framtidens stora vinnare om man spekulerar om framtidens marknadsandelar. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Historiska stadsplaner i Uppsala: en kontra-faktisk historieskrivning

På Uppsala kommuns hemsida finns ett par historiska stadsplaner, vilka ger en spännande bild av hur planeringen kunde ha tagit andra vägar. I detta inlägg söker jag staden som kunde ha blivit.  Först P O Hallmans stadsplan från 1910: Året är 1910, i Hallmans plan för Uppsala är alla gatorna lätt krökta inspirerat av österrikaren Camillo Sittes idéer. Öster om järnvägen är en stor ny stadsdel planerad, kvarter med husen mot gatan och korsningar där gator går i alla möjliga riktningar. Stadsdelen är nästan lika stor som den då existerande staden. Idag, år 2013, är stadsdelen fullt utbyggd sen länge och är en självklar del av stadskärnan. Längs dess gator finns nästan lika stort utbud som i den äldre staden på andra sidan järnvägen.  Runt i kring stadskvarteren ligger en ring av äldre villakvarter, idag har en del av villorna växlats mot mindre flerfamiljshus, men kvar finns ändå många ståtliga villor, med läget mitt i staden så utgör de bland de dyraste av stadens bostäder. Längs

En transformatorstation

Snygg inklädnad - dum yta... I stadsdelen Kungsängen i Uppsala står den här transformatorstationen. Tycker att den rostiga inklädnaden är förbaskat cool och troligen kommer det att bli ännu coolare när den är helt inklädd av klängväxter. Men varför har de lagt järnvägssten på marken? Den är otymplig och mer än avskräckande att gå på - det är ett underlag som formligen skriker - det är dumt att gå här! - Du ska inte gå här! Det hade ju varit trevligt om människorna i detta område kunde få en till liten parkyta där istället, det skulle de behöva. Jag undrar vad det är som får arkitekter att ta ett sådant beslut under dessa omständigheter. Man förstår ju att  det kan finnas omständigheter då det är motiverat att otillgängligöra värdefull yta genom att strö ut järnvägssten.  Men inte i ett område som behöver fler parker. Kanske gick det till så här när arkitekterna beslutade om järnvägssten: "- Vanligt gräs är ju snyggt men jag har en stor hög med järnvägssten hemma på min to

Enfamiljsområden - en internationell jämförelse

Enfamiljshuset är en grundpelare för stadsbyggande runt om i världen och drömmen om det egna huset med trädgård är stark inom många olika kulturer. Dock kan denna dröm se ut på många olika sätt beroende på var i världen du tittar och som resultat vara olika tillgänglig. I detta inlägg tänker jag ge mig på en internationell jämförelse av våra städers mest glesbebyggda stadstyper - enfamiljshusområdet. Stockholm: I Stockholm utgör villaområden ca 65 % av ytan för stadens bostadsområden, även om villa områdenas andel av stadens bostäder är snarare 15 %. Bostadstätheten i stadens villaområden utgör därmed endast 1/5 del av stadens genomsnittliga bostadstäthet och endast 1/10-del av den genomsnittliga bostadstätheten i stadens övriga stadsdelar. Med denna typ av glesa villamattor blir drömmen om det egna huset en dröm som för de flesta är ouppnåelig och för många av de som når den blir det en källa till hög skuldsättning. I Stockholm är det typiska villaområdet renodlat från